Juridik · Näthat · Sociala medier

Yttrandefrihet – en självklarhet?

I Sverige regleras yttrandefriheten i regeringsformen – Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det är en av våra grundläggande rättigheter. Följande finns att läsa i 1 kap. Grundläggande bestämmelser:

Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. (lagen.nu)

Det innebär att vi får skriva vad vi tycker och tänker om – nästan allt. För trots yttrandefrihet är det inte tillåtet att säga vad som helst.

I skenet av Aftonbladets avslöjanden är det viktigt att veta vad som gäller. Att vara hatad och utskälld är en sak, att bli hotad, utsatt för förtal osv något helt annat.

Tidningen M3 har en sammanställning av vad man får skriva, och inte får skriva. Nedan listas sju brottsliga områden, som således inte omfattas av YGL:

  • Uppvigling – ”försöka få andra att begå brottsliga handlingar”
  • Hets mot folkgrupp – ”inte yttra dig negativt om en folkgrupp på grund av ras, hudfärg, nationellt/etniskt ursprung, religiös övertygelse eller sexuell läggning”
  • Brott mot medborgerlig frihet – ”genom hot försöka inskränka någon annans grundlagsskyddade rätt till yttrings- och föreningsfrihet”
  • Olaga våldsskildring – ”publicera bilder i tryck på sexuellt våld eller tvång är olagligt, liksom att publicera bilder, videor eller andra upptagningar av både sexuellt och annat grovt våld mot människor och djur i andra medier”
  • Förtal – ”sprida sakuppgifter om andra som kan leda till att dessa drabbas av andras missaktning”
  • Förolämpning – ”direkt smäda någon”
  • Olaga hot – ”hota någon i syfte att få den personen att frukta för sitt eller närståendes liv och/eller egendom är olaga hot”

De fyra första är ganska självförklarande. Oftast är det svart eller vitt, rätt eller fel. De sista tre är betydligt svårare. Det är inom någon av dem som begreppen ”näthat” och ”nätmobbning” hamnar.

Men tillbaka till Aftonbladet. Granskningen – som sker i samband med Researchgruppen (RG) – har kritiserats på flera håll. En av kommentarerna har t o m handlat om att näthatet ökar i och med synliggörandet.

Den som är intresserad av maktanalyser kan fundera över hur maktförhållandena ser ut mellan uppburna SR-medarbetare med tillgång till alla stora medieplattformar och skogsarbetare som luftar sina åsikter anonymt på Flashback. (Dagens Samhälle)

Fallet ovan – SR-medarbetaren – nämnde jag i ett inlägg från september, inför valet. Det var för övrigt i den vevan som förra avslöjandet kom. Det var då som vi för första gången på allvar mötte RG.

Det som är mest intressant i Aftonbladets granskning, som fördes fram i Dagens Samhälle, är att den fokuserar på Flashback, men att de stora sociala plattformarna inte berörs. Med tanke på hur många användare som Facebook, TwitterInstagram har, borde det egentligen vara ett större scoop att visa upp hatarna i de kanalerna. Och det borde inte vara några problem. Många skriver ju t o m under eget namn.

Men bryter det mot lagen? Innebär det förtal, förolämpning eller olaga hot?

Trots att vi kanske inte gillar det vi läser behöver det inte bryta mot YGL. Det behöver inte vara ett brott. Kan vara värt att tänka på. Även för Aftonbladet.

Kommentera gärna, tack!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s