Media · Sociala medier · Teknik · Twitter

Drönare vs. svenskt rättsväsende

Förra året var det något som militär och polis använde, idag är det en pryl för alla – drönaren. Den förr så negativa stämpel som fanns på drönare gällande t ex amerikanska insatser i Irak, Afghanistan och andra platser där terrorsister sades finnas, har efterhand ersatts av en betydligt mer positiv bild.

TV4 går t ex ut med ett glatt ”Se bilder från TV4:s drönare i Almedalen

TV4:s nya helikopterkamera blev en snackis i Almedalen 2013. Se ett urval av bilder från den så kallade ”drönaren”.

Den lite varnande och hotande ton som finns i artiklar av den här typen ”USA-drönare använder svensk teknik” blandas nu allt mer med helt andra – mer tekniknyfikna.

Användningsområden för drönare

Militär och polisära organisationer har tidigare varit ensamma om användningen av drönare. Idag är det något för alla. Prylsajten M3 har ett test som de kallar ”Maffig flygande drönare från DJI uppdateras – Phantom 2 Vision+” och NyTeknik länkar till en sajt med flygbilder som tagits av drönare.

Det är ju inom fotografering som det största kommersiella användningsområdet är. T ex i form av en billigare variant av flygfoton för t ex fastighetsmäklare. Självklart finns det säkert personer som arbetar med övervakning och säkerhet som kan se stora möjligheter. För att inte tala om allt annat som går att göra. Sådant som ligger utanför lagens riktmärken: spionage, smygfilmning osv…

Vem har råd att köpa?

Jag måste erkänna att även jag tänkt tanken att det skulle vara häftigt med en drönare: ”vilka coola flygbilder jag skulle kunna ta”, osv.

Teknikmagasinet erbjuder ett antal varianter i olika prisklasser, vilket innebär att i princip vem som helst har råd att köpa en drönare:

  • Dji Phantom – ”Avancerad quadrocopter med det smarta, GPS-baserade styrsystemet Naza-M” (kostar drygt 4000:-, ingen integrerad kamera)
  • DJI Phantom 2 Vision – ”Lättflugen quadracopter med inbyggd full HD-videokamera” (kostar nästan 10 000:-)
  • Hubsan X4 FPV – ”Lättflugen quadrocopter med FPV-kamera och livevideo i sändaren” (1800:-
  • Hubsan X4 HD Camera – ”Liten men manövrerbar quadrocopter med videokamera” (800:-)

På produktsidorna för de drönare som har inbyggd kamera finns följande att läsa:

OBS! Spridning av flygfotat material kan kräva tillstånd, se länk intill för mer info.

Länken till Försvarsmaktem och sidan ”tillstånd för flygfotografering” innehåller bl a denna text:

För spridning av flygbilder, och liknande registreringar, från luftfartyg över svenskt territorium krävs tillstånd från Försvarsmakten, enligt 6 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Tillstånd ska ges om spridning kan ske utan att det kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar.

Jag undrar hur många av de som använder flygfoton från drönare som verkligen skickar in sina bilder…

Integritet och juridik

DN gick ut med en artikel i måndags som behandlade det ökade användandet av drönare – ”Drönartrend väcker oro för integriteten” – som jag twittrade ut.

Tweeten ovan ledde till att jag blev kontaktad av en reporter på Ekot, som gärna vill höra mina tankar om drönare – dvs i primcip det jag skriver i detta blogginlägg. Idag, fredag – i Lunchekot – kom inslaget om drönare – där jag är skeptisk till regelverket, eftersom det är så få som känner till det. Detta var ett uppföljande inslag till nyheten ”Dålig kunskap om regler för drönare”.

Det här med juridik kontra teknik är ju något som allt oftare kolliderar. Tänk bara på all rabalder det varit (och är) kring olaglig nedladdning. Tekniken har gjort något möjligt, som dock är olagligt att göra.

Som framgår i DNs artikel ovan kan det krävas tillstånd för att använda drönare. Det tillståndet gäller framförallt användandet av drönaren som sådan – ”luftfartyg”. Du behöver även tillstånd från Länsstyrelsen och godkännande från Försvarsmakten (se texten ovan) för ta flygbilder, respektive sprida dem.

Det som jag tror kommer ske inom en snar framtid är att oron kommer öka kring den typen av bilder som en drönare är kapabel att leverera, för att inte tala om den snabba spridningen i t ex sociala medier. Höga murar och skrymmande buskar och träd är inga problem för den som vill ta en bild och har tillgång till en drönare. De personer som vill tjäna pengar på den typen av filmer och foton kommer säkerligen inte söka tillstånd.

Varför?

Därför att risken för upptäckt är troligtvis rätt liten. Beroende på modell kan de drönare som säljs vara ganska små och tysta av sig. Du kanske inte ens märker av att du blir filmad. Och – om du, eller någon annan, märker det – vem ska i så fall driva frågan vidare? ”Varför söka tillstånd om ingen kommer märka vad jag gör?

Rättsväsendet: anpassa och omformulera existerande lagar

Jag tror inte, som jag skrev tidigare, att allmänheten kommer söka tillstånd för att använda drönare. Däremot kan det mycket väl vara så att näringsidkare gör det. Inte heller tror jag att gemene man kommer skicka in sina filmer och foton till Försvarsmakten för granskning. Tror därmed inte att det finns någon anledning att kräva tillstånd av privatpersoner.

Vissa områden  kräver självklart skydd mot oönskade ögon, vilket ju är syftet med Försvarsmaktens granskning. En annan väg att gå skulle kunna vara att sätta upp offenliga flygförbudszoner, vilket gjorts i USA, där FAA är kontrollmyndighet. Allmänt tillgängliga kartor visar tydligt var du inte får använda din drönare.

När det gäller integritetsfrågor, filmning och fotografering på allmän plats behöver dagens lagstiftning anpassas till de möjligheter som det innebär att använda en drönare. Förbudet mot fotografering och filmning i offentlig miljö, gäller det endast drönare eller alla typer av ”fordon”?

Slutord

Drönare är här för att stanna, i en eller annan form. Det är inte första gången som ny teknik ställer till det för myndigheterna. Förut var det klassificeringen av Segway som orsakade rabalder. Denna gång är det drönare. Jag ser fram emot att få höra vad politiker och beslutsfattare har att säga i frågan. 🙂

Och nej – jag har inte köpt någon drönare och kommer inte göra det heller. Än.

 

 

Kommentera gärna, tack!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s