Blogga · Näthat · Nätmobbning · Sociala nätverk · Twitter

Tyckande, klagande – och hat – bakom skärmen

Jag läste ett väldigt viktigt inlägg om elakheter på Twitter i helgen, skrivet av @sa_na_si. Inlägget ”När Twitter trollar” fick mig att börja fundera och blev inspiration till detta inlägg.

Tycka – att ha synpunkter

Med utgångspunkt från mig själv, är det självklart att jag har synpunkter och tycker saker och ting online. Twitterinlägg, blogginlägg, uppdateringar på LinkedIn osv. Allt jag skriver är sådant som jag utan problem skulle föra fram IRL. För mig är det en självklarhet att jag utrycker mig på ett sätt online som jag kan stå för IRL. Både ämnesmässigt och vad gäller tonalitet.

En sak jag reflekterat över är detta: Alla är i sin fulla rätt att tycka och tänka såklart, men är det nödvändigt att kritisera sådant du inte gillar? Någonstans har vi ju valet om vi ska se/läsa det som vi ogillar.

Sluta följ/läsa sånt du inte håller med om, istället för att gå till angrepp, vara otrevlig, eller ”stöka till” pågående diskussioner.

Klagande, näthat – och valfrihet

Som jag var inne på ovan så finns det de som ofta hugger ner på inlägg, kommentarer och tweets. Personer som verkar njuta av att misskreditera eller sabotera för andra. Jag skulle inte nödvändigtvis kalla dem troll, utan det är snarare sådana som vill höras och synas. Och det oavsett om ämnet är väder, nyhetskommentarer, eller IT-problem. Inget inlägg är för litet för att kritisera.

Jag har gjort ett medvetet val på Twitter: de personer vars åsikter och tweets jag inte stödjer eller är intresserade av – de avföljer jag.

För mig är det mycket bättre att sluta följa en person, än att kritisera och inte hålla med. Min irritation över vad de skriver skulle ju varken gynna dem eller mig. Istället skapar det ytterligare irritation, aggression och… i värsta fall – hat. Avfölj istället.

Humor, ironi – och elakheter

Personligen gillar jag ironi och vassa tungor på Twitter. Så länge det inte blir elakt och går till personangrepp. Jag anpassar även min ton till den jag skriver. I vissa fall fungerar en ironisk underton, i andra fall blir det bara fel.

Jag skulle aldrig använda ironi eller humor för att håna någon. Undviker spydigheter och nedsättande ton, och försöker att inte svara spydigt på andras spydigheter. Påstår inte att jag är perfekt, men försöker att inte hugga på otrevligt tilltal.

Tilltala andra som du själv vill bli tilltalad” är bra att ha i bakhuvudet…

Gömmer sig bakom skärmen

Datorn, plattan eller smartphonen kan ge oss en känsla av att vara dolda för utomståendes blickar och göra oss tuffare och elakare i kommunikationen med andra online – ”ingen vet att jag är jag”. Oavsett storlek på skärmen ger den oss makt att skriva saker och ting som vi kanske inte annars vågat skriva.

Det är lätt hänt att det blir mycket hårdare och elakare än vad som är tänkt, om du inte är medveten om att det faktiskt finns människor därute. Människor som läser vad du skriver och kanske blir sårade eller ledsna.

Oavsett vilket ämne som är ”hett” just nu skrivs det en mängd inlägg och kommentarer från individer som inte vågar stå för sina åsikter IRL. Det kan gälla allt från politiska diskussioner till Melodifestivalen. Skrivet av individer som aldrig skulle våga uttrycka sig på samma sätt ansikte mot ansikte – som gömmer sig bakom skärmen…

Var sjysst – eller gå vidare

Trots att det kanske låter som att jag är en alltigenom hygglig typ online, har det hänt att även jag uttryckt mig korkat. Alla kan råka skriva något ogenomtänkt, men det viktiga är att vara medveten om sitt beteende och kunna korrigera det.

Jag har bestämt mig för att att bara kommentera och svara positivt – eller inte svara alls. Det skapar en mycket mer positiv ton i dialoger på Twitter och i bloggar, om vi inte kritiserar och klagar lika mycket.

Inom ledarskap finns det en teori kring feedback:

Beröm och positiv feedback till en individ ges i grupp.

Klagomål och negativ feedback ges enskilt.

Syftet är att lyfta upp den individ som gjort en bra insats – och ge den som inte presterat en möjlighet att bättra sig, utan att hela gruppen blir inblandade. Det handlar om att stärka individens självkänsla och minska rädslan för misslyckande.

Samma synsätt borde gälla online – lyft upp sånt som är bra publikt, och var privat med kritik (mail, DM). Borde inte vara så svårt att tänka på, eller hur?

Kan vi inte försöka vara lite sjysstare mot varandra?!

One thought on “Tyckande, klagande – och hat – bakom skärmen

Kommentera gärna, tack!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s