Jobb · Konsulter · Sociala medier · Sociala nätverk · Twitter

Expert hit och strateg dit

Det har surrats en hel del på Twitter och bloggar kring begreppet ”sociala medier-expert”. Vissa anser att det är en titel som är på utdöende och andra att det inte går att kalla sig ”sociala medier-expert”, medan en tredje falang tycker att det bara handlar om avundsjuka på de som är sociala medier-experter… Diskussionen har fått benämningen #tevattengate på Twitter.

Experter

Jag skrev ett inlägg sommaren 2010 om hur jag ser på en titel som innehåller ordet ”expert”. På samma sätt som den senaste diskussionen ifrågasätter hur någon kan vara expert på sociala medier, ifrågasatte jag då hur unga som kommer direkt från skolan kan kalla sig experter.

Det är inte bara i samband med sociala medier som jag tycker att expertbegreppet är uttjatat. När det gäller hela Internet-sfären känns det extremt förlegat att prata om ”experter”. Nya tjänster och tekniker utvecklas i en så pass snabb hastighet att det inte går att vara ”expert”. En person kan möjligtvis specialisera sig på en viss tjänst som t ex Facebook, men från det till att vara expert på sociala medier är steget väldigt långt.

Detsamma gäller ”onlineexperter” och allt vad de nu kallar sig själva. Dvs de som sitter i tv:s soffor och pratar om ”vad som händer på webben”. Känns väldigt patetiskt. Framför allt när jag (som inte anser mig vara expert på något sätt) inser att jag kan mer än ”soffexperten”.

Det är ju lite det som är grejen med dagens snabba utveckling: om du är expert ena dagen, men missar en ny trend som någon annan snappar upp – då är du ju inte expert längre, eller?

…som jag skrev då, 2010. Det är lika sant nu. Om du vill sticka ut och visa hur duktig du är – kalla dig specialist istället. Det låter åtminstone i mina öron som en mer ödmjuk titel.

Strateger

En annat överanvänd titel inom webbosfären är ”strateg”. Jag ler inombords när 25-åringar som kommer direkt från en utbildning kallar sig ”onlinestrateg” eller ”webbstrateg”. Vad kan de om ”äkta” strategi?

Även detta område har jag varit inne på tidigare. Då fokuserade jag mer på senioritet än just ordet ”strateg”, men jag berörde bägge i mitt inlägg. Per Axbom blev intervjuad 2011 kring sin roll som webbstrateg av Computer Sweden och från den texten tycker jag detta är extra tänkvärt:

En webbstrateg måste ha bred kompetens med insikter om till exempel sökmotoroptimering, tillgänglighet och interaktionsdesign men självklart också övergripande affärsstrategi och till slut en kunskap om de tekniska verktygens möjligheter.

De flesta webbstrateger har ett specialistområde som de brinner för men doppar gärna fingrarna i alla syltburkar och kan medla mellan alla leverantörer av digitala tjänster.

Det räcker alltså inte att gå en kurs eller utbildning på Medieinstitutet, Berghs, eller Hyper Island. Jag tror säkert att det går att tillgodogöra sig kunskap kring sökmotoroptimering, tillgänglighet och interaktionsdesign, som Per Axbom skriver om ovan. Men hur är det med kunskapen kring affärsstrategier och affärsutveckling?

Varför används ”expert” och ”strateg” så missvisande?

Kan det vara konsulters vilja att visa framfötterna för att därigenom kunna ta ut ett högre arvode som lett fran till titelhysterin? Åtminstone tycker jag att många företag inom PR- och reklambranschen använder väldigt… kreativa titlar.

Eftersom många företag inte har tillräcklig kunskap inom sociala medier och webb så anlitar de utomstående. Och vad passar då bäst om inte att vända sig till en ”expert”? Självklart står byråvärlden till förfogande med onlinestrateger, sociala medier-experter och Online Creative Directors mm. Allt som kunden kan tänkas önska sig. Tack.

Min personliga erfarenhet av hur ”strateg” används felaktigt kommer från mitt jobbsökande. Företagen söker en strateg, utan att veta vad det verkligen innebär att vara ”strateg”.

Tyvärr har flera rekryteringsprocesser resulterat i att företagen inte har råd med en ”äkta strateg” utan tar någon som kallar sig strateg. Skillnaden mellan en riktig strateg – se citatet ovan – och en ”fuskstrateg” är himmelsvid. Den första har mångårig erfarenhet från företag och organisationer i form av affärsstrategier och affärsutveckling. Den andra har pluggat strategi på någon av skolorna som jag nämnde ovan…

Jag hoppas att vi kan lämna titelhysterin och sluta prata om ”experter”, och sluta skriva jobbannonser där det söks ”strateger”, trots att det egentligen handlar om juniora tjänster. Kalla saker vid deras rätta namn istället.

17 thoughts on “Expert hit och strateg dit

  1. när jag gick min nationalekonomutbildning sade min econometrics-lärare att när man gjort något i 10 år, ja då blir man expert. har ingen aning om hur han kom fram till det – har iof inte läst nån wiki på expert heller, det kanske står där… 😉 (skriven av nån expert). undrar lite hur ofta man kallar sig själv för expert – och hur ofta någon annan kallar en person för expert. känns som det oftast är det sistnämnda.

    Gilla

    1. I inlägget som jag skrev om ”senioritet” nämndes också 10 år som gränsen för att bli ”senior”. Kan alltså ligga något i det som din lärare sade. 🙂

      Problemet med ”soffexperterna” är att de är duktiga på att marknadsföra sig själva som ”experter” (och är mediakåta), oavsett om de inom branschen anses vara kunniga eller inte. Media kan också sätta stämpeln ”expert” på helt fel individer, vilket i sin tur resulterar i att företagen å sin sida fångar upp fel personer för anställning eller konsultation.

      Man ska i och för sig inte dra alla branschmänniskor som uttalar sig i tv över en kam. Det finns väldigt kunniga individer som syns i rutan också. Brit Stakston t ex.

      Gilla

  2. För övrigt började jag använda internet 1995 och byggde min första webb året efter då jag startade antagligen världens första ”IT-konfirmander”. Fast det kanske inte räknas.

    Gilla

    1. Vi som började med webberiet 1995 har ju nästan använt Internet längre än vissa ”experter” är gamla. 😉

      IT-konfirmander låter spännande. Blev det framgångsrikt, eller var du före din tid?

      Gilla

  3. Malcom Gladwell i Outliers, via Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Outliers_%28book%29

    ”A common theme that appears throughout Outliers is the ”10,000-Hour Rule”, based on a study by Anders Ericsson. Gladwell claims that greatness requires enormous time, using the source of The Beatles’ musical talents and Gates’ computer savvy as examples.[3] The Beatles performed live in Hamburg, Germany over 1,200 times from 1960 to 1964, amassing more than 10,000 hours of playing time, therefore meeting the 10,000-Hour Rule. Gladwell asserts that all of the time The Beatles spent performing shaped their talent, and quotes Beatles’ biographer Philip Norman as saying, ”So by the time they returned to England from Hamburg, Germany, ‘they sounded like no one else. It was the making of them.'”[3] Gates met the 10,000-Hour Rule when he gained access to a high school computer in 1968 at the age of 13, and spent 10,000 hours programming on it.[3]

    Gilla

    1. 10 000 timmar = 417 dagar. Heltid. Ett års arbete motsvarar 40h x 46v = 1880 timmar.

      Med utgångspunkt från de 10 000 timmarna ovan skulle det innebära 10 000 / 1880 = 5,3 års yrkesmässig erfarenhet.

      10 år är med andra ord i överkant. 🙂

      Gilla

  4. Donald Norman gjorde tidigare en uppskattning på 5000 timmar, alltså drygt två år. (I boken ”Things that makes us smart”).
    Men … allt är förstås uppskattningar.
    Med expert menar f ö Norman ungefär att ha internaliserat en massa erfarenhet till kunskap, så att man reagerar direkt på en situation, nästan ”instinktivt”, utan att behöva tänka efter.

    Gilla

    1. Spännande! Den definitionen på expert gillar jag – ”reagera direkt på en situation – utan att behöva tänka efter.” Trots att det kan behövas eftertanke då vissa frågor är situationsberoende. 🙂

      Tack för din input!

      Gilla

      1. Det var lite kort uttryckt, men i princip menar Norman att man bland annat byggt upp så mycket erfarenhet att man snabbt kan känna igen och skilja på det som är vanligt/normalt/välbekant, och det som just kräver eftertanke.
        Han har ett exempel med piloter; efter si och så mycket träning vet de exakt vad de ska göra när ett åskväder närmar sig. Nybörjare måste slå i instruktionsboken.

        Gilla

      2. Bra exempel. Oavsett om det är två eller fem års samlade erfarenheter som krävs stärker det du skriver min tes om att de som är färska från en utbildning i vilket fall som helst inte kan kalla sig experter. De kommer troligen behöva gå tillbaka till skolboken för att hitta rätt svar.

        Tack för förtydligandet.

        Gilla

  5. Väldigt bra artikel som i grund och botten handlar om att vattna ur begrepp. Urvattnade begrepp är i och för sig inget unikt för titlar i internetsfären (tänk ”kränka” eller ”utbränd”), men nog så relevant att diskutera. Just expertbegreppet är ändå intressant eftersom det är en spegel av att samhället blir mer och mer specialiserat. Själv kallar jag mig nog för språkexpert ibland, men då har jag en hel hoper akademiska poäng i svenska och ett par decenniers erfarenhet av arbete med språket. Känns ändå okej, eller vad säger ni andra?

    Gilla

    1. Tack!

      Precis. Det är väldigt lätt att använda begrepp felaktigt och slita ut deras verkliga betydelse, som i exemplen du nämner.

      Jag tror att det inom språkområdet är ”enklare” att klassificera sig som expert, med tanke på att det inte sker samma snabba utveckling som inom IT-sektorn. Och med den bakgrund som du beskriver – då känns epitetet ”språkexpert” som fullt godtagbart. 🙂

      Gilla

Kommentera gärna, tack!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s