Facebook · Sociala medier · Sociala nätverk · Twitter

Trovärdighet då och nu – internet vs sociala medier

Min första kontakt med internet var 1993, när jag pluggade på college i USA. En (1) dator på skolan var uppkopplad och jag kommer ihåg spänningen när vi kom åt dokument som var lagrade på Stanford University. Syftet då var som bekant att koppla samman universiteten i USA för kunskapsutbyte.

När jag började plugga på universitet här i Sverige 1995 var internet till största del fortfarande ett redskap för att söka information till uppsatser och rapporter. Jag kommer t ex ihåg hur jag och mina studiekamrater via gopher kom i kontakt med en professor i Indien som villigt hjälpte oss med input till en rapport om ”expertsystem”.

Det var inte direkt så att man ”surfade”, utan via dåtidens bästa sökmotorer Altavista och Webcrawler sökte man reda på information som behövdes i skolarbetet. Och så chattades det en hel del…

Källkontroll då: Internet, 1995-1998

Under mina studieår på universitetet fick vi varje gång det var dags att skriva en rapport/uppsats, en genomgång kring kritiskt tänkande när det gällde information som vi hittade på internet. Egentligen var det inga konstigheter. Huvudtesen var att verifiera och kontrollera allt och att hitta den ursprungliga källan. Att hänvisa till någons tidigare arbete var inte godtagbart, så länge det inte handlade om en doktorsavhandling eller liknande. Trovärdighet var A och O. Var informationen för bra för att vara sann – då var den troligen inte sann.

Om man tänker efter så är det ju inte så mycket konstigare än att t ex inte tro på allt som skvallerpressen skriver, vilket ju de flesta känner till. Lite sund skepticism helt enkelt. Bortsett från vissa mailvirus som spritt sig som en gräsbrand över internet, är större delen av användarna nu införstådda med att man t ex bör undvika vissa typer av webbplatser och webbläsarna varnar dessutom för osäkra domäner.

Efter mina första utforskande steg i sökmotorernas och webbresearchens vagga för drygt 15 år sedan är jag fortfarande lika skeptisk till information som kommer från tvivelaktiga källor, vilket leder oss vidare till dagens problem.

Källkontroll nu: Sociala medier, 2000 (2004?)-

Att sätta ett startdatum för när sociala medier ”startade” är svårt. Jag gick t ex med i communityn Shortcut 2000, men Facebook grundades inte förrän 2004.

Det finns mycket gott att säga om sociala medier. Som verktyg för att hålla kontakt med vänner, familj, kollegor mm är det ett smidigt hjälpmedel. Utvecklingen från en fokusering på forum och gruppchattar till dagens flödesbaserade lösningar (Facebook, Twitter, Google+) är på sätt och vis ganska omfattande, men samtidigt är syftet fortfarande kontaktskapande, och -sökande.

Den arabiska våren” är ett bra exempel på den enorma styrka som Twitter och Facebook besitter och ett smakprov på hur sociala medier kan användas för något gott.

Självklart finns det även en baksida. Rykten, skitsnack, påhopp. Om du inte är drabbad själv känner du säkert till någon som drabbats. Det är tyvärr många som tror lite väl mycket på den information som postas av vänner och bekanta. Bara för att X lagt ut något på Facebook innebär det ju inte att det är sant, eller?

Ett aktuellt exempel på detta är ryktet om Swedbank i Lettland. Pga rykten som spriddes på Facebook om att Swedbank skulle gå i konkurs i Lettland blev folk oroliga och rusade till bankomaterna för att ta ut pengar.

Andra exempel är alla dessa ”skriv detta på din vägg så…”-massmeddelandena. De flesta är ofarliga, men varför, v a r f ö r går så många på det ”goda” budskapet?

Och de stackare som tror att det är bästa vännen som är i akut pengakris och vill hjälpa till – och blir lurade på pengar.

Slutsats

Tro inte på allt som skrivs. Oavsett om det gäller Aftonbladet eller bästa kompisens status på Facebook. Låter det för bra för att vara sant är det troligen det – there’s nothing like free lunches.

Var skeptisk. Leta källa/källor. Ifrågasätt. Om en god vän tar kontakt via sociala medier angående pengar – säkerställ via telefon att det är rätt person, eller kanske t o m kontakta polisen på en gång.

Samma typ av personer som försöker få oss att köpa värdelöst skräp på Västerlånggatan i Gamla stan och på marknader runt om i landet, de finns även runtom på Blocket, Tradera, Facebook, Twitter osv och letar efter okunniga stackare.

Se till att det inte är du som blir lurad nästa gång!

Kommentera gärna, tack!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s