Arkiv | Webbutveckling RSS feed for this section

När är sajten klar – egentligen?

23 Jan

Oavsett om man är konsult och utvecklar en ny webbplats för en kund, eller intern projektledare för ett webbprojekt kommer frågan förr eller senare: “När är sajten klar?“.

Som konsult är frågan ganska lätt att besvara – när alla funktioner är färdigutvecklade och de färdiga sidmallarna är levererade till kunden. Den interna aspekten är betydligt svårare.

“Klar”?

Först och främst: Kan en webbplats bli klar? “Nej”, svarar vän av ordning och jag håller med. Den nya sajten kommer aldrig bli 100% färdig. Om det är så att du har någon som använder ordet “klar” i samma mening som “sajt” eller “webbplats” (eller – gud förbjude – hemsida) – be personen förklara vad han/hon tycker ska ske efter att sajten är klar. Semester?

Det kommer alltid idéer om nya funktioner och nytt innehåll. En webbplats ska helt enkelt inte bli klar, trots att jag själv fått frågan…

Prioritera, prioritera, prioritera

I ett webbprojekt är det självklart att det måste göras prioriteringar. Projektet har dels en budget att hålla sig till, dels finns det en tidsaspekt att beakta. I detta läge gäller det att prioritera, för att veta vad som ska göras och när.

  1. Vilka funktioner krävs för att vi ska kunna uppfylla de primära användarmål som satts upp för den nya webbplatsen?
  2. Vilket innehåll krävs för att de primära användarmålen ska uppfyllas?

Den första punkten diskuteras enklast med webbkonsulten. Med budgeten X och tidsramen Y, vilka funktioner kan vi skapa till webbplatsen? Följdfrågan som du som beställare måste ställa dig själv – och eventuellt även den konsult som hjälpt dig med strategiarbetet –  är: vilka funktioner ger bäst resultat med hänseende till punkt 1 ovan? Det kan mycket väl vara så att du ställs inför en valsituation där olika funktioner medför olika fördelar. Utgå då från det viktigaste användarmålet och prioritera utifrån det.

Innehåll är en intern fråga och för att inte hamna i ett läge där alla funktioner är på plats, men sajten är tom – börja innehållsarbetet på ett tidigt stadium. Även här: utgå från användarmålen och rationalisera bort allt innehåll som inte uppfyller de kraven. När användarnas behov (och krav) är tillgodosedda, då kan du se till vad du vill få ut och berätta för besökaren. Dock utan att kliva på, eller försämra användarupplevelsen.

Dela upp webbprojektet i faser

I den bästa av världar har webbprojektet en stor säck med pengar och kan åstadkomma underverk. I själva verket får man ofta dela upp webbprojektet i ett antal olika faser och det färdiga resultatet kallas sällan “underverk”. Både den tekniska utvecklingen och innehållsarbetet.

Jag har varit med om flera webbprojekt som dragit ut på tiden för att beställaren inte delat upp projektet i faser. Genom att göra tre dellanseringar istället för en, får man dels ut den nya webbplatsen snabbare, dels håller man intresset uppe då det kommer två ytterligare lasneringar efter den första.

Den mest kritiska funktionaliteten och det mest kritiska innehållet – ur ett användarperspektiv – lanseras först. Baserat på prioriteringsordningen lanseras sedan övriga funktioner och innehåll efter ett på förhand bestämt (och kommunicerat) schema. Då vet besökaren (användaren) vad han/hon har att vänta sig och du kan t ex ha ett halvår på dig att rulla ut nytt innehåll och nya funktioner, istället för en kväll, eller en helg.

Sammanfattning

  1. En sajt blir aldrig klar
  2. Prioritera för att få klart det viktigaste först
  3. Dela upp webbprojektet i faser och lansera i prioriteringsordning

Ingen rocket science, men ack så svårt att genomföra i verkliga livet. Framför allt vad gäller faserna. Så många vill ha allt klart på en gång. Våga stå emot! Både du och webbprojektet vinner på det.

Merförsäljning med kundens bästa för ögonen

23 Sep

Du kanske känner igen dig om du jobbar som webbkonsult: Ibland vet inte kunden riktigt vad det är de vill ha. Trots strategiprojekt där behov och fuktioner definieras kan det vara så att vissa “detaljer” glöms bort. Inte så att det är något som saknas eller blir fel. Snarare att beställaren (och i vissa fall även leverantören) glömmer att tänka till en extra gång…

Merförsäljning kan vara just det där – att komma på den extra detaljen som göra den önskade funktionen eller lösningen så väldigt mycket bättre.

Som projektledare och kundansvarig ligger det på mig att försöka hitta sånt som ytterligare förbättrar kundens webbplats eller intranät. Vi som konsulter/leverantörer vet ju vad som fungerar rent allmänt och eftersom vi (oftast) även tagit fram en webbstrategi för kunden så vet vi vilka behov målgruppen för webbplasten eller intranätet har.

Genom att sammanföra våra samlade erfarenheter med kundens unika behov får vi ofta tillfälle till merförsäljning. Det kan dels vara sådant som funnits med under projektets gång och som skjutits på, men även idéer som poppat upp lite mer plötsligt.

Det som är värt att känna till är att det inte bara är vi projektledare/kundansvariga/försälningsansvriga som kan jobba med merförsäljning. Alla som varit inblandade i webbprojektet på ett eller annat sätt kan komma med smarta lösningar som gynnar kunden. Glöm inte bort systemutvecklarna eller formgivarna. De kan minst lika mycket som du, om inte mer…

Ny webbplats – rätt är bättre än snabbt!

23 Aug

Det behövs en ny webbplats. Nu. Helst skulle den varit uppe igår. Dagens sajt ser ut som den gjort i ett par år och ingen känner igen sig. Varken kunder eller medarbetarna. VD säger att nu är det nog. Känner du igen dig?

Varför ny webbplats?

Innan du ger dig i kast med att hitta en leverantör som snabbt och enkelt kan slänga upp en ny webbplats år dig kan det vara klokt att tänka till. Första frågan är – “varför?”.

Att sajten är ful är (tyvärr?) ingen giltig orsak. Ett gammalt publiceringssystem kan ibland vara en akut anledning, men inte alltid.

Den orsak som jag ser som mest giltig är att den existerande webbplatsen inte uppfyller de mål som är uppsatta för webbplatsen och att besökarnas behov inte uppfylls. Där har du den viktigaste anledningen till att förnya din webbnärvaro.

Ny webb – var börjar jag?

På NetRelations arbetar jag och mina kollegor enligt en metod som kallas målstyrning. Det är, enkelt uttryckt, ett sätt att gå från övergripande (mätbara) mål, via användarmål 0ch personas vidare till inledande skisser och färdig design. Allt som i princip behöver göras innan det är dags att börja utveckla webbplatsen i det publiceringssystem du valt.

Genom att göra en ordentlig förstudie och börja med strategin för din webbnärvaro, är chansen att webbsatsningen ska upplevas som lyckad väsentligt mycket större. Dessutom följer du ju självklart upp de mål du satt upp genom att använda t ex Google Analytics, eller hur…?

Jo, att jobba med webbanalys bör du göra. Det är även en klok idé att göra en noggrann mätning innan strategi- och utvecklingsprojektet, eftersom det kan fungera som utgångpunkt och jämförelse med den nya webbplatsen.

Jag har, som många andra med lång erfarenhet inom webbområdet, varit med i otaliga projekt där man i princip går direkt på skisser och utveckling. Eventuellt diskuteras det lite kring målgrupper, men syfte och mål med webbplatsen är inget som berörs. Hur många såna webbprojekt har du varit med om? Hur många av dem har varit lyckosamma?

Stabil grund för utvecklingsprojekt

Genom att börja med att identifiera mål och behov blir det väsentligt mycket lättare att i ett senare skeda ta fram skisser och design.  Eftersom behoven är kända är det även möjligt att lista vilka åtgärder och/eller funktioner som krävs för att uppfylla behoven.

Vi rekommenderar alla våra kunder att satsa på ett ordentlig strategiarbete. Genom att säkra upp de strategiska valen blir utvecklingsprojektet lättare att genomföra. Anpassat efter målgruppernas varierande behov kan vi sätta upp en utvecklingsplan som består av ett antal faser. Det som är viktigast för den primära målgruppen tas upp först. Resterande punkter följer i en fallande skala.

Bättre att göra rätt när du ska ta fram en ny webbplats, än att göra det snabbt!

Reklamare vs webbproffs – lika barn leka bäst?

29 Jun

Igår sprang jag på ett inlägg på Sökmotorkonsult.se där de konstaterade att webbyråer är bättre än reklambyråer på sökmotoroptimering. Eftersom jag är av åsikten att reklamare ska hålla sig till det de kan och inte tro att de kan webb bara för att de har någon med HTML-kunskaper anställd kunde jag ju inte låta bli att  skriva om detta på Twitter:

Stärker min misstro till reklambyråer som “leker webb” – “Webbyråer bättre än reklambyråer på sökmotoroptimering”: http://bit.ly/iCR7w9 #seo

Självklart var det en reklamare som nappade och tog illa upp. Så klart.

Det är ju inte så att alla reklambyråer är helt inkompetenta när det gäller webb, men nästan… Jag tycker att det är intressant (och lite lustigt) att reklambyråer anställer nån som de kallar “digitalt ansvarig” och som “kan” webb, sen tror de att de kan jämföra sig med vilken webbyrå som helst. Har svårt att tro att en webbyrå skulle göra samma sak – och tro sig gå iland med det.

Reklambyråer har ju sin rot i den tryckta världen. En kommentar på sokmotorkonsult.se sa precis det som jag själv tycker:

Det är ju ganska befogat att det är så det ser ut på marknaden, En Reklambyrå är i min mening en mer traditionell verksamhet med kampanjer och dom har inte riktigt hängt med i den digitala världen. Ser man på en reklambyrås webbsida är dom ofta producerade med Flash och inte alls sökmotorvänliga, det är ju givetvis i brist på kunskap.

Kunde inte sagt det bättre själv.

Är allt mörkt, eller kan reklamare och webbspecialister samarbeta?

Men om vi vänder på det. Hur ska vi – reklam- och webbyråer – hjälpas åt i den digitala världen (om det är vad vi vill)?

Reklambyråer är ofta duktiga på färg och form och att arbeta med varumärkesfrågor och -strategier. Där ligger vi på webbsidan i lä. Inte heller är vi så intresserade av att hålla på med de “flumdiskussioner” som ofta ingår i arbetet kring varumärke och designstrategier. Sånt som “känslan i varumärket” – det är inget vi ägnar oss åt. Sånt kan reklamare.

Vi har med andra ord våra respektive områden där vi är specialiserade. Webben? Ja, reklamarna kan bidra när det gäller det grundläggande design- och formtänk baserat på en varumärkesstrategi, men när det kommer till praktiska frågor som att specialanpassa webbtypsnitt för att det ska bli identiskt med broschyrernas utseende… Njae, nånstans måste man dra gränsen. Tillgängligheten och webbläsarkompatibiliteten väger mycket högre, för att inte tala om plattformsanpassningar. En webbplats ska ju fungera både på PC och Mac, i Safari, Chrome, Firefox och (fy!) Internet Explorer, för att inte glömma Ipad/Iphone och Android-smartphones.

Det krävs mer än bara snygg design för att en sajt ska fungera. En sak som reklamarna fortfarande inte insett. Frågan är om kunderna insett att reklamarna inte insett det…

Om vi gör det vi kan bäst (och samarbetar om det andra) så vinner både vi och kunderna på det.

App eller mobilanpassad webbplats?

2 Mar

Idag är det nästan en självklarhet att man som företag eller organisation vill ha en app. Inte för att det alltid behövs, utan därför. Därför vadå, kan man undra? Därför att alla andra har, blir svaret ibland. Lite samma tankar som när det t ex gäller att synas på Facebook.

Som jag ser det finns det inget behov för en app så länge det handlar om envägskommunikation. Att t ex ha en tidning som app när det även går att läsa samma innehåll via webbplatsen känns som en väldigt onödig investering. Om det däremot handlar om att det krävs en prenumeration för att ladda ner och läsa appen, då är det är givetvis en annan sak.

Det är inte apparna i sig jag har något emot utan hypen.

När är appen det rätta valet?

Det finns ju tillfällen då en app är helt rätt. Tänk dig t ex att du äter en viss medicin tre gånger om dagen. Den ska tas med x antal timmar emellan. Du måste själv mata in tidpunkterna i appen för att nästa påminnelse ska hamna rätt. Där har vi ett typiskt exempel på funktionalitet där en app är vettig. Det blir en tvåvägskommunikation mellan användaren och appen, något som inte skulle kunna åstadkommas och skräddarsys på samma sätt med en mobilanpassad webbplats. Även en inloggningsfunktion innebär en viss form av interaktivitet och skulle därmed medföra att det är smart med en app istället för en mobilanpassad webbplats.

Bokningstjänster (t ex biobiljetter, tågbiljetter, taxibokning) kanske skulle funka som appar, men om man jämför med hur det ser ut på webben med motsvarande funktion så kanske det trots allt inte är nödvändigt med en app.

Mobilanpassad webbplats

Största fördelen med en mobilanpassad webbplats är investeringskostnaden. Istället för att ta fram en app vardera för Iphone och Android (och därmed låsa ute användare som har Symbian, Windows Mobile osv) innebär en mobilanpassad webbplats att det räcker med en (plattformsoberoende) version. Webbläsaranpassningarna, som en vaken läsare kanske kommer att tänka på, är  ju redan gjorda i och med den vanliga webbplatsen. Å andra sidan skulle ju eventuella justeringar trots allt vara smidigare att göra, eftersom det handlar om ändringar i befintlig kodbas. Det är inte som med apputveckling för Android och Iphone där man måste ta fram allt på nytt…

Sammanfattning

Jag är inte emot apputveckling och jag är inte emot appar som sådana. Min önskan är däremot att både beställare och leverantörer har en mer kritisk inställning till mobila lösningar. Sätt inte likhetstecken mellan “mobil lösning” och “app”.

Igår diskuterade jag appar vs mobilanpassade webbplatser med en braschkollega och de nackdelar som vi trots allt kom på gällande mobilanpassade webbplatser var:

  1. Att få användaren/besökaren att hitta dit,
  2. Att användaren/besökaren måste bokmärka webbplatsen för att enkelt hitta dit igen

Hur ser du på detta med appar? Är det en hype eller kommer vi få se ett mer moget förhållningssätt framöver? Har de mobilanpassade webbplatserna (t ex mobil.sl.se) spelat ut sin roll jämfört med apparna, eftersom de kräver en viss insats – se nackdelarna ovan – av sin användare? Återkom gärna med feedback nedan. Tack!

Tillägg

Min kollega @svdbrg på NetRelations kom med en klok tanke angående appar vs. mobilanpassade webbplatser:

En grej med just en app är att det är enklare att återvända gentemot en webbsida. App ligger på “skrivbordet”.

Kan det vara grejen med appen? Att den är mer lättillgänglig?

Kvalitet vs tidsaspekten – vilket är viktigast i ett webbprojekt?

20 Okt

Ibland hamnar man i ett läge där det gäller att välja: ska vi lansera på tid eller ska vi gå en extra vända för att vara säkra på att allt faktiskt fungerar som det ska?

Det finns alltid för- och nackdelar med båda valen. Självklart är det en stark fördel med att lansera på tid, men får man offra kvalitén? Jag tror mer på en något försenad lansering jämfört med att lägga ut en webbplats som inte fungerar. Det huvudsakliga syftet med ett webbprojekt är ju att lansera en webbplats med x funktionalitet. Därför bör de funktioner som finns på sajten givetvis fungera. Annars har man ju som leverantör inte lyckats uppfylla kundens krav/önskemål.

Hur sent i tiden är okej då? Givetvis är en försening aldrig rolig. Ett projekt på fyra månader som försenas en månad är inte okej. En försening på ett par dagar eller en vecka kan däremot vara godtagbart om det kan motiveras med att kvaliteten bibehålls.

Oavsett vilket alternativ du väljer – kvalitet eller tid – är det viktigt att valet kan motiveras.

En lyckad webblansering – laudio.se

16 Sep

Tänk dig att du jobbat i flera månader med en sak. Slitit länge och hårt. Så kommer dagen då du ska visa upp det för folk och… ingen reaktion.

För mig har det tyvärr ganska ofta varit så i de webbprojekt jag jobbat med. Oavsett om jag suttit som intern projektledare eller som projektledare på leverantörssidan så blir det ofta inte så mycket väsen när allt ens hårda arbete är klart och webbsajten ska lanseras. Ett tack på sin höjd.

Men…

Ett väldigt trevligt undantag till mina tidigare erfarenheter var förra veckans lansering av Laudio.se. Projektet startade för min del i december och när sajten blev publik i torsdags morse var det nästan nio månaders arbete som äntligen var klart. Ja, klart och klart – nu kör vi snart igång med fas 2, men huvudprojektet är lanserat och klart i alla fall.

Om sanningen ska fram så var vi ju inte ensamma om att ta fram Laudio. Vår del  bestod av gränssnittsutveckling, systemutveckling och backend-integration. Våra vänner på AfonsoWilson tog fram design, identitet och användarupplevelse. Ljudböckerna som besökaren kan ladda ner eller streama levereras av Elib. I mina ögon har vi gjort ett jäkligt bra jobb. Om jag själv får säga det.

Och vad var det då som var så bra? Jo, vår kund Bonnierförlagen hade ett releasemingel där leverantörer och interna beställare/projektmedlemmar fick en chans att berätta hur duktiga de (vi) varit.

Jag är inte sån att jag behöver rygdunk för att känna att jag lyckats, men det är sällan som kunden tar sig tid att faktiskt fira att man lanserat en ny webbplats. Det är en otrolig tillfredsställelse att se kunden nöjd och glad och få glömma alla timmars slit som varit. All frustration, alla oklarheter och frågetecken försvinner och man står där, tillsammans, och är jäkligt stolt över att ha lyckats. Mer sånt, tack!

Teamet på Limetta som ligger bakom laudio.se

  • Marcus Johnson, Kundansvarig
  • Per Vikström, Projektledare
  • Marcus Östlund, Gränssnitt
  • Mattias Johansson, Systemutveckling – EPiServer (och backend)
  • Patrik Davoust, Systemutveckling – EPiServer
  • Mikael Olsson, Databasintegration/Backend
  • David Mobrand, Flash
  • Magnus Eriksson, Backendintegration – Iphone-app

Sommarstiltje eller sommarstress?

30 Jun

Hur har du det i sommarhettan? Börjar det lugna ner sig på jobbet? Vi tillhör inte de som fått känna av sommarlugnet än. Kunderna vill gärna hinna få sina beställningar levererade så att de sen kan gå på semester i lugn och ro. Jag har flera beställare som vill ha med “en sista fix” för att sen kunna slappna av. I vissa fall har vi kunnat hjälpa kunden och webbutvecklarna har lyckats få till just “det där” som kunden så gärna vill ha. I andra projekt tvingas vi skjuta på beställningar och leveranser till augusti (eller september, eller oktober). Det är lite stressigt för oss projektledare att få till planeringen. Så lite tid kvar. Det är ju snart sommar även för oss.

Nästa fredag stänger vi kontoret i tre veckor, vilket i mina ögon är en bra approach. Kunderna vet vad som gäller och kan planera sina beställningar och lanseringsönskemål efter detta. Tror dessutom det är bra för företaget att alla får samma chans til ledighet. I augusti kommer vi sen tillbaka med nya, friska krafter.

Augusti ser tuff ut i dagsläget planeringsmässigt. Det är flera stora projekt som kommer lanseras live. Projekt vi jobbat med en längre tid och som nu äntligen börjar bli redo för att läggas ut publikt, efter beta-lanseringar, testande och korrekturvändor. Dessutom är det ett antal pågående projekt som ska levereras. Full fart med andra ord, men än är det tid kvar innan semestern…

Ta det coolt!

En beställare och flera leverantörer – hur går det ihop?

24 Jun

Jag har skrivit en del om det där med leverantör och beställare tidigare och om hur det är att vara flera leverantörer i ett och samma projekt. Det som jag berörde i inlägget gällande flera leverantörer gällde den gången en designleverantör. Nu är vi lite i samma sits igen, men i ett helt annat typ av projekt och en helt annan typ av leverantör.

Situationen är något annorlunda nu jämfört med i april, men ursprungsfrågan är densamma – varför är det så svårt att vara flera leverantörer i samma projekt? Förra gången var det vi som stod för den tekniska implementationen, denna gång är den andre leverantören på en ännu mer teknisk nivå. I båda fallen rör det sig om en beställare som mer eller mindre tvingas välja sida när saker och ting inte blir helt rätt, men måste det vara så?

Jag tror att en lösning för beställaren är att på ett tidigt stadium noga definiera vilken leverantör som står för vad – och sen regelbundet följa upp detta. Vi har märkt att möten ansikte mot ansikte har visat sig mer effektivt än telefonsamtal och mail. Om alla parter är med vet alla vad de andra vet. Dessutom är det viktigt att inte lita på att leverantörerna själva löser problem som dyker upp. Det borde självklart vara så, men om det är två företag med helt olika specialiteter (t ex design vs. systemimplementationer) så kan det vara ett ganska stort avstånd mellan dem.

Vad jag vill ha sagt är att ju fler leverantörer/konsulter som är inblandade, desto högre krav ställs det på beställarens projektledare. Om möjligt kan det vara lämpligt att ha en huvudleverantör och underleverantörer till denne, men det måste kommuniceras ut så att alla inblandade i projektet är väl medvetna om upplägget. Både internt inom beställarorganisationen och alla leverantörer.

Bli nu inte avskräckt. Det kommer alltid finnas tillfällen när du behöver en expert inom ett visst område som din “vanliga” leverantör inte känner till. Då kan det vara läge att ta in en underleverantör. Varför inte t ex rådfråga huvudleverantören om de har några kontakter eller referenser?

Trevlig midsommar!!

En lyckad lansering – finns det ett säkert sätt att lyckas?

9 Maj

I förra veckan fick jag äntligen till lanseringen av ett projekt som vi slitit med rätt länge: digitala kataloger för Bonnierförlagen. Jag har skrivit om detta tidigare. Dels vad gäller förseningen av lanseringen, dels vad gäller samarbetet med designpartnern.

Egentligen började projektet som ett ganska simpelt uppdrag: vi planerade 40-60 timmars utveckling. Det handlade om två-tre sidmallar i EPiServer – inga konstigheter -  dock med ganska avancerade kopplingar till kundens affärssystem. Kunden hade skrivit ihop en ganska omfattande kravspec och vi körde igång med utvecklingen. Så långt allt väl…

Om vi pausar där och tar ett steg tillbaka. Tillbaka till huvudfrågan – finns det ett säkert sätt att få till en lyckad lansering?

Det finns ett antal punkter som är viktiga att enas kring – beställare/leverantör – när det gäller webbprojekt (eller projekt i allmänhet):

  • En tidsplan – datum x ska projektet vara klart/presenterat/lanserat
  • En uppdragsbeskrivning/kravspec – “detta ska göras”
  • Om andra projekt berörs - prioritering jmf med dessa
  • Resursbehov – vilka krävs i projektteamet för åstadkomma det som efterfrågas och få projektet klart i tid?

Vi som konsulter måste dels säkerställa punkterna ovan med kunden, dels säkerställa dem internt. Oftast sitter det inte systemutvecklare och väntar på uppdrag utan är fullt sysselsatta (åtminstone hos oss på Limetta), vilket innebär att det krävs lite extra planering om det dyker upp ett mindre “specialprojekt” som detta.

Tillbaka till projektet då. 40-60 timmar för en systemutvecklare lyckades vi få loss. Ett annat projekt skulle bli lite lidande, men med en omflyttning av resurser lyckades vi lösa det rätt bra. Med den första kravspecen i handen hade utvecklarna kommit 15-20 timmar in i projektet när det hände: uppdaterad kravspec med ändringar. Okej, ett par ändringar får man ju räkna med. Tyvärr räckte det inte med dessa, utan det kom fler. Och fler.

Från början var lanseringen tänkt till början av april, efter påsken. Med alla ändringar blev det nu i början av maj istället. Vad hade vi då kunnat göra annorlunda för att lyckas bättre?

Ett fel som jag tror vi gjorde var att ta för lätt på uppdraget som sådant. Såhär i efterhand blev det tre gånger så många timmar som vår maxuppskattning. Inte för att kunden klagar eftersom de fått (nästan) exakt vad de ville ha i och med alla ändringsomgångar (vissa ändringar på slutet var vi tvungna att stoppa).

Det som lidit mest är helt klart vår resursplanering och med det – vissa andra projekt. Varför? Jo, tidsplanen sprack helt och kravspecen ändrades fyra-fem gånger. Prioriteringen på detta projekt var hög så vi tog resurser från andra projekt.

Förmodligen skulle vi varit tuffare när det gällde alla ändringar. Istället för att nyutveckla, ändra, justera, nyutveckla, ändra osv borde vi pausat projektet för att tvinga kunden att bestämma sig. Egentligen skulle vi nog sagt nej från början eftersom tidsplanen var så knapp, men vad gör man när en bra kund behöver snabb hjälp?

Jag har i och med detta projekt lärt mig en läxa:

  • Låt inte kunden “lura” dig att det är ett lätt och enkelt projekt innan du vet vad som ska åstadkommas
  • Kolla upp det som ska göras och se om det är möjligt – och hur lång tid det tar – innan du tar dig an uppdraget (kopplingen till affärssystemet…)

Man lär så länge man lever! :-)

← Äldre inlägg

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.