Arkiv | Webbstrategi RSS feed for this section

App eller mobilanpassad webbplats?

2 Mar

Idag är det nästan en självklarhet att man som företag eller organisation vill ha en app. Inte för att det alltid behövs, utan därför. Därför vadå, kan man undra? Därför att alla andra har, blir svaret ibland. Lite samma tankar som när det t ex gäller att synas på Facebook.

Som jag ser det finns det inget behov för en app så länge det handlar om envägskommunikation. Att t ex ha en tidning som app när det även går att läsa samma innehåll via webbplatsen känns som en väldigt onödig investering. Om det däremot handlar om att det krävs en prenumeration för att ladda ner och läsa appen, då är det är givetvis en annan sak.

Det är inte apparna i sig jag har något emot utan hypen.

När är appen det rätta valet?

Det finns ju tillfällen då en app är helt rätt. Tänk dig t ex att du äter en viss medicin tre gånger om dagen. Den ska tas med x antal timmar emellan. Du måste själv mata in tidpunkterna i appen för att nästa påminnelse ska hamna rätt. Där har vi ett typiskt exempel på funktionalitet där en app är vettig. Det blir en tvåvägskommunikation mellan användaren och appen, något som inte skulle kunna åstadkommas och skräddarsys på samma sätt med en mobilanpassad webbplats. Även en inloggningsfunktion innebär en viss form av interaktivitet och skulle därmed medföra att det är smart med en app istället för en mobilanpassad webbplats.

Bokningstjänster (t ex biobiljetter, tågbiljetter, taxibokning) kanske skulle funka som appar, men om man jämför med hur det ser ut på webben med motsvarande funktion så kanske det trots allt inte är nödvändigt med en app.

Mobilanpassad webbplats

Största fördelen med en mobilanpassad webbplats är investeringskostnaden. Istället för att ta fram en app vardera för Iphone och Android (och därmed låsa ute användare som har Symbian, Windows Mobile osv) innebär en mobilanpassad webbplats att det räcker med en (plattformsoberoende) version. Webbläsaranpassningarna, som en vaken läsare kanske kommer att tänka på, är  ju redan gjorda i och med den vanliga webbplatsen. Å andra sidan skulle ju eventuella justeringar trots allt vara smidigare att göra, eftersom det handlar om ändringar i befintlig kodbas. Det är inte som med apputveckling för Android och Iphone där man måste ta fram allt på nytt…

Sammanfattning

Jag är inte emot apputveckling och jag är inte emot appar som sådana. Min önskan är däremot att både beställare och leverantörer har en mer kritisk inställning till mobila lösningar. Sätt inte likhetstecken mellan ”mobil lösning” och ”app”.

Igår diskuterade jag appar vs mobilanpassade webbplatser med en braschkollega och de nackdelar som vi trots allt kom på gällande mobilanpassade webbplatser var:

  1. Att få användaren/besökaren att hitta dit,
  2. Att användaren/besökaren måste bokmärka webbplatsen för att enkelt hitta dit igen

Hur ser du på detta med appar? Är det en hype eller kommer vi få se ett mer moget förhållningssätt framöver? Har de mobilanpassade webbplatserna (t ex mobil.sl.se) spelat ut sin roll jämfört med apparna, eftersom de kräver en viss insats – se nackdelarna ovan – av sin användare? Återkom gärna med feedback nedan. Tack!

Tillägg

Min kollega @svdbrg på NetRelations kom med en klok tanke angående appar vs. mobilanpassade webbplatser:

En grej med just en app är att det är enklare att återvända gentemot en webbsida. App ligger på ”skrivbordet”.

Kan det vara grejen med appen? Att den är mer lättillgänglig?

Att ha eller inte ha e-handel, det är frågan…

7 Feb

Häromdagen var jag inne på MQ och handlade. Av en slump såg jag på ett enkelt reklamblad att det nu gick att handla online på mq.se. Min första tanke var ”inte en dag för tidigt”. I dagens värld tycker jag att det är jäkligt frustrerande med företag som bara har ett showroom online. Helst ett väldigt designat och flash-baserat. Svårnavigerat verkar vara mer regel än undantag.

Varför har många klädföretag (återförsäljare/detaljister) inte insett att det finns pengar att tjäna på e-handel? Eller finns det? Är det investeringskostnaden i en e-handelslösning som avskräcker? Jag vet att det finns alternativ för max 250 000 kr och det är ju inte så mycket. Inte mycket jämfört med miljonerna som spenderades på Boo.com… om ni kommer ihåg.

Och självklart ska det vara lätt att hitta på sajten/i shopen och finnas en bra sökmotor. Inte att förglömma.

Även om jag inte handlar just den här gången i e-handeln så kanske jag gör det nästa gång. För egen del så räcker det med att jämföra MQ (se länken ovan) och Brothers. Om jag hittar något som känns som ”Wow!” vill jag ju kunna köpa det. Inte bara se en bild och ett pris (även fast dagens Brothers.se är ett steg framåt jämfört med den gamla…).

Jag frågar mig hur företagen tänker när det gäller e-handel. Är det en policyfråga, en kostnadsfråga eller en försäljningsfråga? Spelar det in hur det fysiska butiksnätet är uppbyggt (franschise vs egna butiker)?

Om du har svar eller egna tankar om detta – kommentera gärna nedan. Tack!

Sociala nätverk och ditt personliga varumärke

1 Feb

Var någonstans syns du? Har du en Facebook-profil, finns du på LinkedIn, twittrar du? Har du en tanke med vilka sociala nätverk, kanaler och tjänster du använder och vad du kommunicerar ut? Försöker du kanske finnas överallt prata om allt? Stärker din sociala närvaro ditt personliga varumärke?

Sociala nätverk

Jag har fokuserat min sociala närvaro på webben ur ett professionellt perspektiv. Först ut i mitt sociala nätverkande var karriärnätverket Shortcut – 1999. Det var rätt bra för den tiden: diskussionsforum, jobbsök och artiklar med karriärtips och -råd. Fanns lite smått och gott som jag tyckte var matnyttigt.

När LinkedIn kom ett par år senare så kändes det som en självklarhet att även finnas med där. Enkelt sätt att samla alla jobbkontakter och visa upp vad man kan och har gjort i form av ett online-cv som är tillgängligt för alla (och sökbart via Google om man valt att göra det publikt). Att det dessutom är smidigt för andra att lämna referenser och vitsord är ett stort plus. Jag har utvidgat mitt kontaktnät väsentligt tack vare LinkedIn. Dessutom har det trillat in både jobb- och uppdragsförslag…

Facebook har aldrig känts aktuellt för mig. Jag har aldrig haft ett behov av att synas privat i sociala nätverk. Det är professionellt och karriärsmässigt som jag ser de sociala nätverken som ett självklart val.

Blogg och Twitter

Jag gjorde ett par försök att privatblogga, men det blev inte så mycket av det. När jag däremot startade Per Vikström @ Internet kändes det genast roligare och mer intressant. Nu skriver jag om sånt jag stöter på i mitt yrkesliv, eller sånt som har koppling till det jag jobbar med och som jag tror kan vara av intresse för mina läsare.

När jag började med Twitter var utgångspunkten också rent professionellt. När jag insåg att jag kunde kombinera bloggandet med att marknadsföra mina inlägg via Twitter och dessutom kunde följa olika intressanta personer för att ta del av deras tankar, idéer och tips – då blev även Twitter en självklar kanal för mitt nätverkande och kommunikation med andra som har liknande intressen som jag själv.

Mitt personliga varumärke

Vad jag vill ha sagt med genomgången ovan är att man – med utgångspunkt från sitt personliga varumärke och hur man ser på det – bör tänka på vad man vill kommunicera ut till omvärlden, hur man vill synas med det man söger och var man vill synas. Är det ditt privata eller professionella jag som ska synas främst? Vill du t ex att dina kollegor och kunder ska se dina festbilder på ”Fejan”?

Vissa påstår att de två ”jagen” egentligen är ett och samma. Jag anser att det professionella jaget ska visa på ens personlighet, men att det inte är detsamma som det privata. De två kan vara samma, men är det inte per automatik. Det är något som du själv bestämmer genom ditt val av ”vad”, ”var” och ”hur”.

Jag vill att mitt personliga varumärke ska vara uppbyggt av det jag beskrivit ovan: min profil på LinkedIn där jag beskriver vad jag kan och vill göra i mitt yrkesliv, mitt skrivande här på bloggen och mina inlägg på Twitter. Mitt varumärkesarbete handlar om min roll som webbprojektledare och webbstrateg.

Hur ska företag synas i sociala nätverk?

Rent principiellt har jag svårt för företag som anser att de ”måste finnas på Facebook”. Som företagare måste man ställa sig samma frågor som man ställer sig som individ:

  • Vad vill vi kommunicera ut?
  • Hur ska vi göra det?
  • Var ska vi synas?
  • …och varför?

Ditt/ert val av nätverk/kanal kan ha olika konsekvenser. En företagsprofil på LinkedIn kräver t ex inte lika mycket jobb som ett Twitter-konto. En satsning på Facebook kan bestå av en enkel företagssida eller en flytt av hela kundsupporten.

Oavsett vilket val du gör – tänk efter före. Vad vill du åstadkomma med det val du gör? Gör inget för att andra gjort något som är kul/häftigt/spännande.

Att skapa ett Twitter-konto som bara uppdateras en gång i kvartalet kommer inte ge någon genomslagskraft, medan ett som uppdateras dagligen och där företaget kommunicerar med följarna kan ha ett stort marknadsvärde. Resultatet blir vad du gör det till.

Vad du än gör – lägg inte ner en massa pengar på en reklam- eller mediakonsult som ”gör en häftig grej på Facebook” om du inte har en strategi och en organisation för att ta det vidare internt. Gör inget som du inte kan ro iland. Börja i liten skala och utveckla det som är lyckosamt.

Tillägg

Jag fick en kommentar via Twitter från @dannydoe som skrev att innehållet även bör styra kanalvalet. Självklart är det så. Jag har stoppat in ett ”vad” i texten ovan som korrigering. Tack Daniel!

Sociala medier – hur tänker företagen egentligen?

4 Jan

Jag läser artikeln ”Fyra steg till att nå ut i sociala medier” på IDG.se och blir lite förvånad – behövs det fortfarande påpekanden som:

För att förstå och använda dig av de sociala arenorna måste du själv vara en del av dem, inte bara då och då, utan hela tiden.

Borde det inte – idag – vara rätt självklart att det inte går att bara skapa ett Facebook-konto och sen hoppas på det bästa? Hur tänker företag som t ex SJ som bara har sitt Twitter-konto bemannat under kontorstid? Tågen går ju inte bara mellan 9 och 16.

SJ är inte enda exemplet där en traditionell organisation möter en ny kommunikationskanal som är aktiv dygnet runt. Inte heller artikeln ovan nämner något om att en satsning på sociala medier kan kräva en organisatorisk omstrukturering – om man inte tolkar in det i citatet ”inte bara då och då, utan hela tiden”.

Väldigt ofta uppfattar jag tips och råd från ”experter” (undviker helst det ordet – därav citattecknet) som lite för basic. De kanske fungerar för småföretag eller egenföretagare, men är inte anpassade till en större organisation.  Ta t ex detta uttalande från en annan IDG-artikel – ”Så sökoptimerar du i sociala medier”.

Att ha en tydlig samtalsstrategi i sociala medier är viktigt, enligt Anton Johansson. Det gäller bland annat att veta hur du skapar värde för den du möter online och hur du bemöter frågor, kommentarer, kritik eller beröm. Det räcker inte att bara vara där.

Jag håller helt med Anton, men om vi fortsätter med SJ som exempel finns det säkert frågor som gäller:

  1. vilken avdelning som ska ha huvudansvaret
  2. vem som ska/får ta beslut
  3. fackliga regler kring arbetade timmar, flex, ob osv

Trots att t ex Antons råd ovan stämmer och är korrekt så krävs det lite mer analys i mina ögon. Personligen satt jag i drygt ett år och försökte driva igenom en digital strategi på ett stort industriföretag och vet hur tungrott och svårarbetat det kan vara. Det är där utmaningen ligger – hur jobba för att få med management. De som själva är aktiva inom sociala medier på företagen med är inte de som behöver hjälpen – det är ledningen.

Vem blir först med att lyckas förklara sociala medier för ledningsgruppen och övertyga den om vilka fördelarna är med de olika alternativen?

Eventuellt har min kloka fd kollega Therese Reuterswärd träffat rätt i och med detta inlägg – Framtidsspaning – Sociala Medier för stora företag – men vi får väl se vad som händer 2011…

Omvärldsbevakning – har du koll på de digitala kanalerna?

2 Nov

Oavsett vilken roll du har – på leverantörssidan eller beställarsidan – är det viktigt att hålla sig ajour med det som händer inom de digitala kanalerna: trender inom webbdesign, publiceringssystem (CMS), marknadsföring, sociala nätverk, mm, mm.

Jag har alltid varit nog med att försöka ha koll på nya impulser, influenser och idéer. Min kollega Magnus har en träffande beskrivning på Twitter – ”Gör inte mer än Tänker – Äter – Sover – Skiter webb”. Jag är inte riktigt lika hardcore i min syn på webben…

För mig har Twitter varit en bra hjälp. Genom att följa duktigt branschfolk får jag snabb input på sånt som sker. Traditionella mediasajter, bloggar och olika diskussionsforum är också bra informationskällor. Vilka källor just du ska följa är upp till behov och intressen.

Skaffa dig en bra länklista. Börja t ex med de bl0ggar jag listar under ”Matnyttigt online”.

Trots att det kanske inte är så ”web 2.0″ så är t ex föreläsningar och seminarier bra källa till input. Om inte annat för att det ger dig en möjlighet att träffa likasinnade och höra hur de ser på det som diskuteras. Tänk dock på att inte bara stå bredvid och lyssna – du måste även kunna dela med dig av dina erfarenheter och tankar. Tankeutbyte är ordet.

Leverantörer vs beställare

Som jag var inne på tidigare är det viktigt för båda ”parter” med omvärldsbevakning. För beställaren är det viktigt att ha en viss kännedom om vilka möjligheterna är och vad som är görbart när det gäller design, utveckling, marknadsföring, annonsering, sociala nätverk, eller vad det nu är du vill ge dig in på. Ju bättre koll du har när du ska köpa in en produkt eller tjänst, desto större chans att du korrekt lyckas förklara exakt vad det är du vill ha. En fördel både för dig och leverantören.

Om du (som jag) jobbar som leverantör är det en fördel om du lyckas ligga snäppet före beställaren. Dessutom är det ju en fördel om du lyckas hålla dig framför konkurrenterna. Helst ska du inte bara känna till utan även, så snart som möjligt, behärska nyheterna du fångar upp. Kanske inte nödvändigt att just du lär dig det nya – en projektledare behöver ju t ex inte kunna programmering – utan att kunskapen tas tillvara och den som är mest lämpad på företaget tar tag i det. I mitt fall en sån som Magnus som jag berättade om ovan.

Oavsett hur länge du varit i branchen är det alltid, alltid, alltid viktigt med omvärldsbevakning.

Alla trender är inte bra trender

Ett varningens finger – bara för att det dyker upp häftiga, roliga, snygga eller spännande saker så är det inte säkert att det är något för dig. Utgå alltid från den digitala strategi du tagit fram. Gör inte misstaget att hoppa på något för att ”alla andra har det”. Gör inget som inte stödjer dina affärsmål.

Från konsultens håll innebär detta att inte sälja in något som 1) Kunden inte förstår, men blir impad av, 2) Inte stödjer de mål som finns uppsatta för de digitala kanalerna. Lyssna på kunden och ge dem något som hjälper dem att lyckas.

Lyssna och lär!

Marknadsföring på webben 2010 – same, same, but different?

3 Jun

Idag talar alla (eller i alla fall många) om de nya vägarna för marknadsföring på webben. Jag ser nästan samma hysteri kring web 2.0, sociala medier, Facebook, Twitter osv som det var kring hemsidor i slutet på 90-talet:

Alla andra har. Vi måste också ha!

Frågan jag tycker man bör ställa sig kring all typ av marknadsföring och kommunikation på webben är – ”vilket resultat är jag ute efter?”. Precis som att många hade svårt att förklara varför det var så otroligt viktigt att ha en hemsida på 90-talet (detta var innan man pratade om webbplatser), lika svårt är det för vissa att förklara varför det är så viktigt att t ex ha en egen Twitter-kanal.

Det som starkt skiljer dagens marknadsföringstrender från läget 10-15 år sedan är att t ex ett företags Facebook-sida kan locka folk att skicka frågor, kommentera, klaga, spamma, komma med förslag, mm som måste tas om hand på ett eller annat sätt. Om du har tur (?) kan du få in väldigt mycket input. Men har du en organisation att hantera detta? Har du individer som tar upp alla bra idéer, svarar på kommentarer och önskemål, besvarar klagomål och skäll?

Marknadsföring och kommunikation på webben idag är så mycket mer än att bara trumpeta ut sitt budskap. Idag måste du tänka extra noga på hur du kommunicerar på din webbplats. Inte för mycket blaj som kunden/besökaren kan se igenom. Oavsett om det handlar om en e-handelssajt eller en enkel företagswebb är det raka puckar som gäller. Om besökaren/kunden inte hittar vad de är ute efter går de vidare till andra.

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll.

Detta är den definition av sociala medier som finns på Wikipedia. Läs definitionen en gång. Och en gång till. Sociala medier är så mycket mer än företagsbloggar, Twitter-kanaler och Facebook-sidor.

Tänk på konsumentsajter som Cint, Prisjakt m fl. Du måste ha koll på och agera/reagera om det dyker upp information, kommentarer eller klagomål som behöver bemötas. Egentligen bör du fokusera mest på denna typ av användar-/konsumentgenererat innehåll. Inte Facebook och Twitter. Om det nu inte är så att ditt företag gör som t ex SJ eller Com Hem och låter kundsupporten kommunicera via Twitter. Det är nåt annat än att lägga ut en och annan tweet i stil med  ”nu har vi en nyhet på webbplatsen”…

Sammanfattning

Tänk efter:

  • Vad vill jag säga och var?
  • Vad vill jag åstadkomma genom det jag säger?
  • Vad kan jag åstadkomma med den organisation/de resurser jag har?

Ju tydligare mål/målsättningar, desto lättare att följa upp. Bli inte förblindad av vad ”sociala-media-experter” och ”webbmarknadsföringsproffs” säger, utan utgå från dina behov. Inte vad som är ”inne”, ”hett” eller ett ”måste”. Våga dessutom ta fighten om det blossar upp debatter i bloggosfären.

Kommer du förresten ihåg stormen kring Apoliva? Rubriker som ”Hon skrämmer slag på tittarna” (Expressen, 5 augusti 2009) präglade media. Apoteket löste det genom att engagera de som sagt sig bli skrämda av reklamfilmen.

Där har vi ett lysande exempel på hur man genom att vara lyhörd kan vända något negativt till något positivt och gå stärkt ur det hela. Smart Apoteket!

Reklambyråer och webben

14 Apr

Jag blev full i skratt när jag i torsdagens Resume (papperstidningen, tyvärr…) läste artikeln ”Det sämsta jag någonsin sett”. Det var en intervju med ”webbgrurun” (skeptisk till det där med gurus) Erik Geijer som uttalar sig om reklambyråernas webbplatser. (Kanske kan faktumet att Eriks egen webbplats inte är något designmässigt under spela in, vad vet jag…).

Okej, nu var inte syftet att prata om Erik utan om reklambyråernas webbplatser. Jag blir ofta förundrar över hur tunna reklamarnas webbar är innehållsmässigt. Det kan finnas lite snygga skärmdumpar på kunduppdrag, kanske kontaktuppgifter, men inte så mycket matnyttigt. Ofta är det ett väldigt kaxigt tonläge. Visst, det är bra att visa framfötterna, men jag blir lite trött när jag läser reklamarnas kommentarer på Eriks ”domar”. Filip Nilsson på Forsman & Bodenfors säger t ex ”Trista mallar ett minne om tio år”. Vilken värld lever han i? Vilka kunder har han koll på? Hur tror han att en stor företagswebb eller en e-handel ska fungera? Hmm… man börjar undra…

Blev ju tvungen att kolla upp vissa av de exempel Erik tog upp, Forsman & Bodenfors t ex. Bara det att Filip säger saker som att F&B ville skapa en ”visuell sökmotor” på sin webbplats gör mig lite skeptisk. Vill absolut inte kalla mig ”guru”, ”specialist”, eller något annat pretentiöst, men bortsett från att vara rätt cool så tycker jag inte att F&Bs sajt ger mig så mycket… Orkar inte ens tänka på friendly URLs, SEO osv…

Start Communication är en annan av de reklambyråer som Erik tar upp. Ja… Vad ska man säga. Gör om, gör rätt? Snygg och så, visst, men så mycket saknas. Inget webbtänk. Bara reklam och flash…

Sista exemplet jag tänkte ta upp är DDB. Lite lättare att hitta på än t ex F&B, men SEO och friendly URLs – hört talas om det?

Nä, jag har tyvärr inte mycket till övers för reklamarnas förmåga att bygga webbplatser. Har tyvärr egna exempel från jobbet, men vill inte hänga ut företaget ifråga.

Ofta är reklamarna bra på att ta fram designskisser och coola idéer, men att bygga webbplatser ska de nog lämna till andra. Om det nu inte handlar om micro-sajter för flashiga varumärken… Det är väl bra om det finns något för alla.

Guru, specialist, kreatör eller Senior Allvetande  – alla har vi rätt till åsikter och tankar om hur det ska vara, men i slutändan handlar det om att få kunden att lyckas med sin affär på webben. Det är allt som räknas i slutändan.

Webbstrategi – ett måste eller?

4 Feb

Jag har tidigare skrivit ett antal gånger om webbstrategi. Om behovet att tänka till före och alla komponenter som behövs i ett strategidokument. Fler och fler verkar nu inse varför de ska ha en webbplats och sätta upp tydliga mål kring vad de vill åstadkomma. Men, det är en väldig skillnad mellan olika branscher. För mina kunder i förlagsbranschen är e-handel en självklarhet. Där finns det en tydlig webbstrategi som ingår i försäljningsstrategin som helhet. Webben är som vilken annan försäljningskanal. Om webben ligger nere berörs den totala försäljningen. Frågan är hur det ser ut i t ex industrin..

Erik Fors-Andreé skrev om ”12 skäl till att din organisation bör undvika sociala medier”, vilket faktiskt kan härledas till att gälla webben i allmänhet – vilket Erik påpekar i en kommentar. Många företag är fortfarande rädda för att säga för mycket, visa för mycket, eller saknar tilltro till vad webben kan åstadkomma. Om man tänker på antalet företag och organisationer det finns, mängden webbplatser som dessa står bakom och sen tittar på listan med Sveriges  100 bästa sajter så är det väldigt, väldigt många som inte kommer med. Hur ser dessa webbplatser ut?

Det måste finnas en mängd företag och organisationer utan webbstrategi. Som inte ser möjligheterna med en väl fungerande webbplats och en väl formulerad webbstrategi. Idag borde det inte vara nödvändligt att påpeka det som i mångas ögon är självklarheter, men så är det tydligen.

Spara pengar

Sitter du med stora tryckerikostnader? Kataloger som ska skickas ut till kunder och intressenter? Uppdateringar som väger nästan lika mycket som ursprungskatalogen?

Det finns andra sätt. Skyll nu inte på att dina kunder ”inte är så internetvana”. Jag sprang på den ursäkten redan 2000 och efter ett besök ute på en gård i Wales (jag jobbade på DeLaval på den tiden och var ute på studiebesök) där bonden skötte både bankaffärer och viss shopping via webben beslöt jag mig för att inte köpa såna resonemang.

Varför inte fråga kunden om han/hon kan tänka sig att få all produktinfo online? Uppdaterad och sökbar. Jag var på ett seminarie 2001 där Sandvik berättade hur de skurit ned på tryckta kataloger och broschyrer och numera hade allt online. De sparade en miljon kronor årligen.

Bli hittad av potentiella kunder

Om vi utgår från mitt antagande ovan – att folk är mer internetvana än vad du kanske tror, då är chansen större att bli hittad om du har en bra webbplats. När jag hör hur mina föräldrar (60+) använder webben allt flitigare för att hitta information – då har det hänt något. Syns du inte i sökmotorerna så kommer du tappa potentiella kunder. Det räcker inte att finnas i telefonkatalogen längre. Se bara hur Hitta.se gjort en reklamfilm på temat.

Du kan alltså inte fortsätta som du alltid gjort. Trots att det fungerat under lång tid är risken stor att du blir omsprungen av konkurrenter som faktiskt tänkt till om hur de kan använda webben på bästa sätt.

Dina gamla kunder hänger kanske fortfarande med ett tag till, men hur blir det med de nya? Om du inte finns där dina potentiella kunder söker efter information  – då finns du inte.

Sammanfattning

Vi pratar alltså inte nödvändigtvis om några avancerade webbplatser utan ganska basic sådana med en beskrivning av produkter, tjänster och kontaktuppgifter. Dina mål med webbplatsen får styra komplexiteten. Börja försiktigt och öka allteftersom du känner dig mer varm i kläderna. Hitta en bra leverantör som kan hjälpa dig med både strategin som sådan och den tekniska lösningen, så att du kommer upp på banan. Ju förr desto bättre. När du ändå håller på med din nya webbplats – glöm inte att tänka på sökmotoroptimering (SEO) också. Det bör din leverantör ha koll på också.

Daytona har gjort en bra övergripande sammanställning kring hur de jobbar med webbstrategi som jag rekommenderar alla nyfikna att läsa.

Våga inte missa möjligheterna – se till att tänka webb. Ta fram en webbstrategi!

Positionering och marknadsföring – att vara här och vilja… dit?

25 Jan

Det är rätt svårt för ett företag som positionerat sig på marknaden inom ett visst segment att flytta och göra en omplacering inom ett nytt marknadssegment. Goda exempel finns men ofta är en varumärkesflytt förknippad med rätt stora kostnader. Frågan är om en mindre – eller till och med liten – aktör har denna möjlighet.

Nu kanske du undrar hur jag börjat fundera kring detta? Jo, anledningen är en intern diskussion på jobbet. Vi satt och funderade och diskuterade hur vi ser på oss själva nu och hur vi skulle vilja ompositionera oss. Saken är ju inte så enkel att man t ex skriver på webben att ”nu jobbar vi med X och Y”. Nä, det krävs att man (utöver att själv veta) måste veta hur kunden uppfattar en.

Men sen då? Om kunden tänker A, och man själv tänker B – vad händer då? Tja, antingen måste man som företag bli duktigare på att kommunicera till kunden att ”självklart är vi duktiga på Y också”, eller så får man helt enkelt inse att man inte är överens och analysera orsakerna (vilket t ex kan vara bristande kommunikation eller svag marknadsföring).

För att göra en ompositionering och börja marknadsföra sig på ett nytt sätt med nya budskap gäller det att förankra det nya budskapet i det man verkligen gör. Det riskerar att bli lite ”hönan och ägget” alltså. Ska man:

  1. Försöka sig på att gå ut och marknadsföra sitt nya ”jag” innan man har kommit igång med den nya inriktningen, eller ska man
  2. Börja omstyrningen av verksamheten mot den nya inriktningen och sen gå ut med marknadsföringen?

Vilket är trovärdigast? Helst vill man självklart undvika en massa plattityder, skitsnack och buzz words i sin marknadsföring. Det är så lätt att svänga sig med olika uttryck istället för att verkligen förklara vad man vill och kan. För att ytterligare förstärka trovärdigheten är det bra med kundcase för att visa att ”det här kan vi”. Men – nu var det ju ompositionering vi var inne på och då har man inga case på sånt man gjort, eftersom man inte gjort nåt inom det nya området än. Knepigt läge…

Lite svamlande tankar kanske, men jag kommer återkomma till detta. Förhoppningsvis lite mer konstruktivt tänkande då. I annat fall får jag väl ta en kurs till på Berghs.

Om inte du vet vem du är – hur ska andra veta det?

Vem vet bäst hur en webblösning ska se ut?

15 Jan

Igår morse hade jag ett möte med en blivande kund angående ett system som hon känt ett behov av och funderat kring. En lösning som förmodligen kommer spara både tid och pengar för företaget. När vi diskuterat och resonerat kring funktionalitet och möjligheter i dryga timmen och mötet närmar sig sitt slut säger min kund något i stil med att ”det här hade man väl inte kunnat tro om mig?”.  Jag blev lite paff, men fann mig ändå rätt snabbt.

Som jag ser det är det användarna som vet bäst vilka funktioner en webblösning behöver. Om vi pratar intranät är det de anställda som vet bäst vilka behov de har. När det gäller externwebben är det besökarna på webbplatsen som bäst kan säga om du lyckas förmedla vad du vill.

Oavsett om det gäller interna eller externa webbar kan det vara svårt att få klara svar på vad det är som är viktigast. Det finns en del ”självklarheter” som man bör tänka på, men de unika behoven som finns på varje företag eller i varje organisation är viktiga att ta reda på. Det kommer inte vara lätt och när man väl börjar fråga och samla in vad folk tycker kan det kännas överväldigande om det kommer in många svar.

Trots detta – våga fråga och våga sortera och resonera kring de förslag och tankar som kommer in.

  • Intranät – hitta din killer application – det som får folk att komma tillbaka om och om igen.
  • Externwebbar – se till att dina besökare hittar det de söker genom att analysera sökbeteenden och att prata med kunderna enligt ovan. Gör det lätt för kunderna att ta kontakt och kunna lämna synpunkter.

Ju mer du känner till om dina användare, desto bättre webblösning kan du erbjuda dem.

VD och ledningen är inte de som vet – det är webbplatsbesökaren och intranätsanvändaren som har bäst koll.

← Äldre inlägg
Nyare Inlägg →

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.