Arkiv | Webbstrategi RSS feed for this section

När är sajten klar – egentligen?

23 Jan

Oavsett om man är konsult och utvecklar en ny webbplats för en kund, eller intern projektledare för ett webbprojekt kommer frågan förr eller senare: “När är sajten klar?“.

Som konsult är frågan ganska lätt att besvara – när alla funktioner är färdigutvecklade och de färdiga sidmallarna är levererade till kunden. Den interna aspekten är betydligt svårare.

“Klar”?

Först och främst: Kan en webbplats bli klar? “Nej”, svarar vän av ordning och jag håller med. Den nya sajten kommer aldrig bli 100% färdig. Om det är så att du har någon som använder ordet “klar” i samma mening som “sajt” eller “webbplats” (eller – gud förbjude – hemsida) – be personen förklara vad han/hon tycker ska ske efter att sajten är klar. Semester?

Det kommer alltid idéer om nya funktioner och nytt innehåll. En webbplats ska helt enkelt inte bli klar, trots att jag själv fått frågan…

Prioritera, prioritera, prioritera

I ett webbprojekt är det självklart att det måste göras prioriteringar. Projektet har dels en budget att hålla sig till, dels finns det en tidsaspekt att beakta. I detta läge gäller det att prioritera, för att veta vad som ska göras och när.

  1. Vilka funktioner krävs för att vi ska kunna uppfylla de primära användarmål som satts upp för den nya webbplatsen?
  2. Vilket innehåll krävs för att de primära användarmålen ska uppfyllas?

Den första punkten diskuteras enklast med webbkonsulten. Med budgeten X och tidsramen Y, vilka funktioner kan vi skapa till webbplatsen? Följdfrågan som du som beställare måste ställa dig själv – och eventuellt även den konsult som hjälpt dig med strategiarbetet –  är: vilka funktioner ger bäst resultat med hänseende till punkt 1 ovan? Det kan mycket väl vara så att du ställs inför en valsituation där olika funktioner medför olika fördelar. Utgå då från det viktigaste användarmålet och prioritera utifrån det.

Innehåll är en intern fråga och för att inte hamna i ett läge där alla funktioner är på plats, men sajten är tom – börja innehållsarbetet på ett tidigt stadium. Även här: utgå från användarmålen och rationalisera bort allt innehåll som inte uppfyller de kraven. När användarnas behov (och krav) är tillgodosedda, då kan du se till vad du vill få ut och berätta för besökaren. Dock utan att kliva på, eller försämra användarupplevelsen.

Dela upp webbprojektet i faser

I den bästa av världar har webbprojektet en stor säck med pengar och kan åstadkomma underverk. I själva verket får man ofta dela upp webbprojektet i ett antal olika faser och det färdiga resultatet kallas sällan “underverk”. Både den tekniska utvecklingen och innehållsarbetet.

Jag har varit med om flera webbprojekt som dragit ut på tiden för att beställaren inte delat upp projektet i faser. Genom att göra tre dellanseringar istället för en, får man dels ut den nya webbplatsen snabbare, dels håller man intresset uppe då det kommer två ytterligare lasneringar efter den första.

Den mest kritiska funktionaliteten och det mest kritiska innehållet – ur ett användarperspektiv – lanseras först. Baserat på prioriteringsordningen lanseras sedan övriga funktioner och innehåll efter ett på förhand bestämt (och kommunicerat) schema. Då vet besökaren (användaren) vad han/hon har att vänta sig och du kan t ex ha ett halvår på dig att rulla ut nytt innehåll och nya funktioner, istället för en kväll, eller en helg.

Sammanfattning

  1. En sajt blir aldrig klar
  2. Prioritera för att få klart det viktigaste först
  3. Dela upp webbprojektet i faser och lansera i prioriteringsordning

Ingen rocket science, men ack så svårt att genomföra i verkliga livet. Framför allt vad gäller faserna. Så många vill ha allt klart på en gång. Våga stå emot! Både du och webbprojektet vinner på det.

Merförsäljning med kundens bästa för ögonen

23 Sep

Du kanske känner igen dig om du jobbar som webbkonsult: Ibland vet inte kunden riktigt vad det är de vill ha. Trots strategiprojekt där behov och fuktioner definieras kan det vara så att vissa “detaljer” glöms bort. Inte så att det är något som saknas eller blir fel. Snarare att beställaren (och i vissa fall även leverantören) glömmer att tänka till en extra gång…

Merförsäljning kan vara just det där – att komma på den extra detaljen som göra den önskade funktionen eller lösningen så väldigt mycket bättre.

Som projektledare och kundansvarig ligger det på mig att försöka hitta sånt som ytterligare förbättrar kundens webbplats eller intranät. Vi som konsulter/leverantörer vet ju vad som fungerar rent allmänt och eftersom vi (oftast) även tagit fram en webbstrategi för kunden så vet vi vilka behov målgruppen för webbplasten eller intranätet har.

Genom att sammanföra våra samlade erfarenheter med kundens unika behov får vi ofta tillfälle till merförsäljning. Det kan dels vara sådant som funnits med under projektets gång och som skjutits på, men även idéer som poppat upp lite mer plötsligt.

Det som är värt att känna till är att det inte bara är vi projektledare/kundansvariga/försälningsansvriga som kan jobba med merförsäljning. Alla som varit inblandade i webbprojektet på ett eller annat sätt kan komma med smarta lösningar som gynnar kunden. Glöm inte bort systemutvecklarna eller formgivarna. De kan minst lika mycket som du, om inte mer…

Webbanalys och strategi i förvaltningsskedet

11 Sep

Inför starten av ett webbprojekt är det viktigt att börja i rätt ände, som jag skrivit om tidigare. I det inlägget skrev jag även om vikten av att inleda arbetet med webbanalys för att kunna säkerställa att de åtgärder som man beslutar om överensstämmer med de mål som satts upp. Det blir med andra ord en jämförelse och analys mellan existerande webbplats (eller intranät) och det nya.

Strategisk förvaltning

Så långt är det inga konstigheter. Klart man kan göra en före- och eftermätning. Det räcker dock inte. Även när den nya webbplatsen (intranätet) går över i nästa fas – förvaltning – är det viktigt att hela tiden följa upp och analysera.

Skillnaden mellan förvaltning och strategisk förvaltning är att den strategiska förvaltningen siktar framåt, uppåt och förbättrar, förfinar. “Vanlig” förvaltning handlar mest om att hålla innehållet aktuellt och kanske göra en justering här och var i koden.

I strategisk förvaltning jämför man kontinuerligt resultatet i analysen med de uppsatta målen. Själva förvaltningsarbetet sker sen med utgångpunkt från den analysen. Oavsett om det handlar om ny funktionalitet, eller textändrningar. På så sätt blir det ett proaktivt angreppssätt som bygger på graden av måluppfyllnad istället för reaktiva aktioner “vid behov”.

Inte bara webbanalys

I det strategiska förvaltningsarbetet ingår även andra komponenter, utöver webbanalysen. Dessa kan man dock också se över tack vare webbanalys. Sökmotoroptimering (SEO) kan fortfarande uppfattas som lite luddigt, men om vi nu fokuserar på det programmeringsmässiga arbetet (kodoptimeringen) blir det enklare att förklara. Genom att t ex se vilka sökord en besökare använder för att komma till webbplatsen går det att till viss se hur pass väl optimerad webbplatsen är.

En komponent som riskerar att glömmas bort både i diskussionerna kring webbanalys och sökmotoroptimering är webbcopyn, dvs texterna på webbplatsen. Hur du kommunicerar med dina besökare rent textmässigt är minst lika vikigt som hur pass väl koden är uppbyggd. Även detta är möjligt att mäta med hjälp av webbanalys. Om det är så att besökarna inte stannar så länge på sidorna och ofta lämnar webbplatsen direkt från de sidor de kom in på – då kan bristande webbcopy vara svaret.

Din webbplats blir aldrig “färdig”, bara för du lanserat en ny version av den.

Ny webbplats – rätt är bättre än snabbt!

23 Aug

Det behövs en ny webbplats. Nu. Helst skulle den varit uppe igår. Dagens sajt ser ut som den gjort i ett par år och ingen känner igen sig. Varken kunder eller medarbetarna. VD säger att nu är det nog. Känner du igen dig?

Varför ny webbplats?

Innan du ger dig i kast med att hitta en leverantör som snabbt och enkelt kan slänga upp en ny webbplats år dig kan det vara klokt att tänka till. Första frågan är – “varför?”.

Att sajten är ful är (tyvärr?) ingen giltig orsak. Ett gammalt publiceringssystem kan ibland vara en akut anledning, men inte alltid.

Den orsak som jag ser som mest giltig är att den existerande webbplatsen inte uppfyller de mål som är uppsatta för webbplatsen och att besökarnas behov inte uppfylls. Där har du den viktigaste anledningen till att förnya din webbnärvaro.

Ny webb – var börjar jag?

På NetRelations arbetar jag och mina kollegor enligt en metod som kallas målstyrning. Det är, enkelt uttryckt, ett sätt att gå från övergripande (mätbara) mål, via användarmål 0ch personas vidare till inledande skisser och färdig design. Allt som i princip behöver göras innan det är dags att börja utveckla webbplatsen i det publiceringssystem du valt.

Genom att göra en ordentlig förstudie och börja med strategin för din webbnärvaro, är chansen att webbsatsningen ska upplevas som lyckad väsentligt mycket större. Dessutom följer du ju självklart upp de mål du satt upp genom att använda t ex Google Analytics, eller hur…?

Jo, att jobba med webbanalys bör du göra. Det är även en klok idé att göra en noggrann mätning innan strategi- och utvecklingsprojektet, eftersom det kan fungera som utgångpunkt och jämförelse med den nya webbplatsen.

Jag har, som många andra med lång erfarenhet inom webbområdet, varit med i otaliga projekt där man i princip går direkt på skisser och utveckling. Eventuellt diskuteras det lite kring målgrupper, men syfte och mål med webbplatsen är inget som berörs. Hur många såna webbprojekt har du varit med om? Hur många av dem har varit lyckosamma?

Stabil grund för utvecklingsprojekt

Genom att börja med att identifiera mål och behov blir det väsentligt mycket lättare att i ett senare skeda ta fram skisser och design.  Eftersom behoven är kända är det även möjligt att lista vilka åtgärder och/eller funktioner som krävs för att uppfylla behoven.

Vi rekommenderar alla våra kunder att satsa på ett ordentlig strategiarbete. Genom att säkra upp de strategiska valen blir utvecklingsprojektet lättare att genomföra. Anpassat efter målgruppernas varierande behov kan vi sätta upp en utvecklingsplan som består av ett antal faser. Det som är viktigast för den primära målgruppen tas upp först. Resterande punkter följer i en fallande skala.

Bättre att göra rätt när du ska ta fram en ny webbplats, än att göra det snabbt!

Hur mycket går det att påverka via Twitter och Facebook?

4 Aug

Jag tänkte fortsätta diskussionen kring Twitter och Facebook och dess påverkan, som jag var inne på i föregående inlägg. I och med den Twitter-storm som följde då en konduktör på SJ slängde av en 11-årig flicka i Kumla, så började jag fundera kring vilken möjlighet Twitter och Facebook har att influera.

Hur många är vi på Facebook resp. Twitter?

Till att börja med kan man ju börja fundera kring vilket underlaget är för att kunna påverka. Hur många är det som lyssnar på det du och jag skriver? I februari kom de första “officiella” siffrorna på hur många som använder Twitter.

Att det varit drygt fyra miljoner svenskar på Facebook har vi vetat en tid. Men däremot har det varit svårt att få några konkreta siffror på Twitter. Tills nu.

Vi vet nu följande: Det finns 91 000 svenska twittrare. 36 000 av dem har varit aktiva de senaste månaderna och det verkar som det är många opinionsbildare. En liten del av twittrarna står för majoriteten av inläggen.

Eftersom det är ett halvår sen siffrorna togs fram kan antalet användare för både Facebook och Twitter ha förändrats, men poängen är den enorma skillnaden i antalet användare – 4 000 000 vs. 91 000.

Vilket media har störst effekt?

Rent logiskt borde ju Facebook med så många fler användare ha större påverkan än Twitter. Men är det så?

Läs citatet ovan igen – “det verkar som det är många opinionsbildare“. Vad säger det dig? Jo, många av de som använder Twitter är såna som det lyssnas på. Det är såna som säger (skriver) saker som media fångar upp.

Att Alex Schulmans tweet “När jag läser om flickan som blev tvingad av ett tåg av SJ-konduktör och nu är försvunnen, fan, man kokar, jag skulle vilja utplåna hela SJ.” togs upp som ett exempel på Nyhetsmorgon är ingen slump – trots att vi var många andra som också twittrade om samma händelse och t o m taggade #nymo för att tweeten skulle fångas upp.

Det är fullt möjligt att även starta stormar på Facebook genom att “gilla” och gå med i grupper. Frågan är bara om media och beslutsfattare lyssnar när det “bara” är vi vanliga Svenssons som tycker något…

Slutsats – Twitter och/eller Facebook?

Det är egentligen inte kanalvalet som spelar roll, utan vem som säger vad och vilka som lyssnar. Eftersom Twitter är mer “elitiserat” och flitigt använt av PR-folk, reklamare, politiker och tyckare (proffs såväl som amatörer) så tror jag att de stormar som skapas på Twitter har en starkare genomslagskraft och därigenom en större möjlighet att påverka. Inte för att det är många som tycker, utan för att det är “rätt” personer som tycker.

Vilka är dina erfarenheter och tankar i ämnet? Håller du med mig, eller har jag helt fel? Tar tacksamt emot kommentarer.

Affärs- och organisationsnytta – på internet och IRL

24 Maj

Hur skiljer sig egentligen affärs- och organisationsnyttan i webbsammanhang jämfört med hur det är i “verkligheten”? Eller gör det? Är det skillnader?

Jag läste ett underbart inlägg idag – “Why I Will Never, Ever Hire A “Social Media Expert”“. Det knyter lite an till vad jag skrev i “Vanlig fråga: ”Måste vi finnas på Facebook?”“.

Vi är i samma läge nu som under 90-talet. Då var det internet som skulle lösa alla våra problem. Idag är det sociala medier (läs “Facebook”) som så kallade sociala media-experter vill att du som företag ska satsa dina pengar på.

“It’s not about building a website anymore! It’s so much cooler! It’s about Facebook, and fans, and followers, and engagement, and influence, and…”

Är det verkligen så illa som Peter Shankman förklarar i artikeln om varför han aldrig skulle vilja anställa någon som är expert på sociala medier. Citatet ovan är klockrent i mina ögon. Det är så många som blir helt förblindade av dagens sociala medier-hajp, på samma sätt som de var helt säkra på att det där med Internet skulle förändra världen runt 1998-1999.

Affärsnytta? Organisationsnytta?

Det som reklamare och PR-nissar (generalisering, jag vet, men det är tyvärr ofta sant…) försöker undvika är varför du ska satsa på t ex fan pages på Facebook. De vill hellre berätta om hur häftigt det är, att x antal miljoner människor finns på Facebook, att “alla” är aktiva på Facebook och vill läsa och gilla allt som just du skriver eller länkar till.

Nu är det ju inte så enkelt. Bara för att alla andra (precis som barn säger att “alla andra får stanna uppe sent) finns på Facebook behöver det ju inte vara bästa lösningen för dig.

Vad ger störst nytta för ditt företag eller din organisation? Vad ger störst affärsnytta eller organisationsnytta? Om du inte kan motivera och tydligt visa att ett visst behov uppfylls med hjälp av t ex en företagssida på Facebook så finns det ingen anledning att finnas där.

Du ska till syvende och sist antingen informera om ett visst ämne eller område, eller sälja en produkt eller tjänst. Dina kunders (medlemmar, besökares) behov av information är vad som ska styra din publicering och användande av olika informationskanaler.

Kanalstrategi

Anpassa strategin efter hur din målgrupp agerar online. Deras kanalval ska styra din webbnärvaro. Gör noggranna nuläges- och omvärldsanalyser för att ta reda på var din målgrupp befinner sig. Du måste förstå vad som driver den eller de grupper av individer som du vill nå med din kommunikation eller dina budskap.

Med ett omfattande bakgrundsarbete är det möjligt för dig att skapa en god bild av kundens behov och därefter utforma en strategi för ditt agerande i digitala kanaler. Oavsett om det handlar om att ha en enkel och funktionell webbplats, en avancerad webbshop eller att bara finnas på Facebook.

Behov. Inte coolhetsfaktor. Det är vad som ska styra din strategi. Då får du maximal affärs- och organisationsnytta.

Vanlig fråga: “Måste vi finnas på Facebook?”

12 Maj

Det är samma tankar och snack nu om att finnas Facebook som det var i slutet av 90-talet – men då gällde det att ha en hemsida.

Trots att det gått 10-15 år sedan internet blev en del av vår vardag ger frågan om att finnas eller inte finnas på Facebook samma respons nu som hemsidan gjorde då. Mattias Beijmo på Duma kom med uttalandet ovan på ett frukostseminarium som jag besökte i tisdags. Nu var temat ett helt annat, men uttalandet fastnade i mitt bakhuvud.

Dessutom träffade jag en fd kund som berättade om ett frukostseminarium som hon varit på veckan innan. Temat på seminariet var sociala medier. När en av marknadscheferna som var där och lyssnade frågade om man verkligen måste finnas på Facebook blev den coola reklamaren som höll i seminariet lite osäker, men fann sig sen – “öhh, jo, det tror jag nog“. Hur trovärdigt känns det? Det handlar inte om att tro utan att att veta.

Var finns din målgrupp?

Istället för att fokusera på kanalval så bör man fokusera på var målgruppen håller till. Och det handlar inte om att tro. Du måste veta var din målgrupp rör sig online. Det finns ingen anledning att satsa på en Facebook-närvaro om inte din målgrupp finns där och du ser en konkret affärsmässig fördel med att själv vara aktiv.

Ett exempel på företag som finns på Facebook är Felix. Det finns flera. Jag undrar hur deras förväntan såg ut innan de började jobba med sin närvaro på Facebook och hur väl det fallit ut…

Ha nytta av Facebook

Precis som när du beställer en ny webbplats, ett intranät, eller en kampanjwebb gäller det att tänka till hur du ska använda Facebook för att uppfylla uppsatta mål och behov som du identifierat. Det är också viktigt att ha i bakhuvudet att en Facebook-sida kan generera kommentarer, frågor och annat som måste hanteras. Kanske behöver någon lägga ett antal timmar i veckan på att följa flödet och ha koll på vad som skrivs. Det är inte bara att lägga upp information och sen låta den vara, som på de gamla statiska hemsidorna från 90-talet.

Det finns dock vissa tillfällen där Facebook kan underlätta kommunikationen med målgruppen: “Skandiabanken krishanterar på Facebook” skrev Therese Reuterswärd häromdagen i ett blogginlägg. Där har vi ett bra exempel på hur ett företag utnyttjar Facebook på ett kreativ sätt – kriskommunikation.

Vem styr vad som är “måste” i de digitala kanalerna?

Vilka är det då som bestämmer att du som företagare “måste” finnas på Facebook, eller måste ha en blogg på din webbplats, eller måste ha ett Twitter-konto, eller vad det nu må vara? Ja, alla har vi väl hört de där föredragshållarna som berättar om hur bra det är och att “alla andra” gör si eller så. Men är det någon som pratar om behov, affärsnytta eller kan komma med konkreta exempel? Njae, där är det svårare…

Utgå från din målgrupps behov och affärsnyttan. Inget annat. Lycka till!

Nytt intranät – mer än bara en ny webbplattform

14 Apr

Precis som med externa webbplatser hamnar fokus för intranät ofta på funktioner. Forum, bloggar, Facebook-look-alikes osv. Många är de konsulter som har mer eller mindre färdiga lösningar som vid en första anblick kanske verkar både snygga, smarta och praktiska.

Men ett intranät är så mycket mer. När man drar igång ett intranätsprojekt finns det alltid vissa mål och förhoppningar från ledningshåll. Även vi på NetRelations föredrar att visa upp funktioner och plattformar. Vad som inte framgår riktigt är att vi alltid gör en förstudie där vi  i samråd med kunden tar fram syftet med intranätet, målgrupper och mätbara mål – en intranätstrategi helt enkelt. Baserat på förstudiens resultat kan vi sedan bygga ett anpassat intranät åt kunden.

I vårt strategiarbete får vi fram information om vad som är A och O för att intranätet ska bli framgångsrikt – och hur man ska nå dit. Bl a intervjuar vi utvalda individer för att få deras bild av verksamheten. Vad som kan komma fram – men som inte alltid ingår i projektet är det interna arbetssättet vad gäller intern information.

Visst att det ska vara socialt och alla ska kunna lägga in information, men det behövs riktlinjer och policys för att alla ska veta vad som gäller. Vad får användare A göra som inte B får göra. Och varför. Att lansera ett nytt intranät utan att ha dessa “mjuka” frågor klara för sig – och riktlinjerna framtagna – riskerar att orsaka stora problem och mycket frågor.

Var tydlig med vad som gäller och vad som förväntas av alla intranätsanvändare. Oavsett vem det gäller ska alla veta vad de förväntas göra på intranätet, hur de hittar, vad som ska/får publiceras (och hur ofta) osv.

Intranät handlar inte bara om teknik. Det handlar om intern kommunikation och interna processer.

Reflektioner från #webbdagarna – apparnas vara eller inte vara, målgruppsanpassning, sökmotoroptimering, konvertering, sociala medier och webbanalys

1 Apr

Appar – ha eller inte?

Ett ämne som avhandlades vid flera tillfällen var appar. Alla Iphone- och Android-användare är väl bekanta med detta. Personligen är jag skeptisk till det jag kallar app-hysteri. Jag är ju inte den som är den, utan inser att det trots allt finns vissa fördelar med appar. Vad jag är emot är plattformsberoendet. Det går helt emot allt snack om open source och transparens.

Dag ett var det en övervägande positiv bild av apparnas vara eller icke-vara, men i avslutningen fick min skepticism ett erkännande tack vara Joakim Jardenberg.

En klar fördel med en app är att den är enklare att starta direkt från ”skrivbordet” jämfört med att behöva starta upp webbläsaren och gå till ett bokmärke. Nu finns det dock exempel (Expressens mobilwebb) där bokmärket hamnar som en direktlänk på skrivbordet, precis som en app. Smart!

Apparnas egentliga styrka är då det gäller transaktioner och interaktion med användaren. Där är det möjligt att göra mer jämfört med en mobilwebb, men generellt sett ska appen endast användas om det krävs funktionalitet/hårdvara som inte kan lösas med en mobilwebb.

Målgruppsanpassning vs sökmotoranpassning

Lego har en målgrupp som består av barn. Barn vill inte att webbplatser ska se ut på ett sätt som sökmotorerna gillar. Det är viktigare att målgruppen gillar sajten än sökmotorerna. Genom att använda sig av multipla kanaler (förslagsvis sociala medier) är det möjligt att driva trafik och skapa ett intresse utan att ha följt sökmotorriktlinjerna till punkt och pricka. Egentligen inte så konstigt. Det är det vanliga – kvalitet eller kvantitet. Bättre att få in den önskade målgruppen till webbplatsen och att de stannar och utforskar den, än att de kommer dit och blir besvikna över vad de upplever.

Genom att förbättra användarupplevelsen lyckades Haléns få ner returerna och Lego erbjuder sina besökare – i olika åldersintervall – spel, baserade på produkterna.

Sökmotorn leder till konvertering

Flera föredragshållare, som t ex Haléns, berättade hur viktig sökmotorerna är för deras konverteringsgrad. Många kunder (potentiella kunder) letar produkter via sökmotorerna och genom att lyckas väl med både placering och presentation kan man öka konverteringsgraden.

Tänk även på hur det ser ut när besökaren kommer till din sajt via sökmotorn. I den bästa av världar ska det på ”landningssidan” finnas en direkt möjlighet till avslut. I den sämsta av världar måste man söka igen…

Idag är sökmotorn startpunkt för många köp. Man gör research via sökmotorn och/eller via sociala medier, men kanske inte gör själva köpet online. För att kunderna ska hitta till just dig är det viktigt att du använder samma begrepp och tilltal som de gör.

Sociala medier

En stor del av föredragen handlade om sociala medier, på ett eller annat sätt. Kanalen sociala medier. Inte strategin.

Finns du på Facebook? Vet du varför du finns på Facebook? Om så är fallet – bra. Tänk efter först, så sparar du tid och pengar. Är du nyfiken och vill ”testa”? Gör så, men var beredd att ta ett steg tillbaka om det förväntade resultatet uteblir. Ifrågasätt och gör inget för att ”alla andra” gör det.

Produkter som andra kommenterat/betygsatt ger en ökad konverteringsgrad. Det är även viktigt att kommunicera med kunden (målgruppen) via de kanaler där kunden finns. Bemöt kritik och hjälp till. Använd bloggare och de som är aktiva i sociala medier som ambassadörer. Var tydlig med varför någon ska följa dig på Twitter eller ”gilla” dig på Facebook.

Genom att aktivt och öppet kommunicera på t ex Facebook är det möjligt att vända en negativ inställning till något positivt. Det handlar alltså om att lyssna på målgruppen. Och lyssna. Omvärldsbevaka. Och lyssna.

Många tror att sociala medier är gratis. Andra hoppas kunna tjäna pengar via sociala medier. Båda sakerna är fel. Sociala medier kan vara kostnadsbesparande. Det kommer dock kräva en investering på ett eller annat sätt. Om inte i pengar så i tid. Mycket tid. Precis som relationer IRL.

Nyckelordet framför alla är ”dela”. Sprid din kunskap/information. Var transparent (hett modeord) med vad du kan/har.

Webbanalys

Varför ser det ut som det gör? Varför gick det som det gick? Arbeta aktivt med webbanalys för att förstå och inse vad som fungerar bra och vad som kan fungera bättre. Genom att sätta upp tydliga, mätbara mål är det enklare att följa upp och verifiera att du lyckats.

Sammanfattning

Inte så lätt att få till en enkel sammanfattning med ”det här handlade det om”. Rent personligen tyckte jag inte att det var så mycket nyheter, men samtidigt inser jag att det som jag hört till leda i kanske fem års tid är något som mina kunder kanske inte ens är medvetna om. Vi behöver alltså tjata vidare.

Jag ser Webbdagarna som en påminnelse till oss som kan att det är många därute som fortfarande ligger efter – och behöver hjälp. Det blir en utmaning. Förhoppningsvis kan vi alla – en dag – vara på samma nivå och kunna blicka framåt, istället för att tjata, tjata och tjata.

Kommer jag vara på Webbdagarna nästa år? Tror det. Hoppas. Om chefen tillåter…

Vill du läsa mer?

Förutom Jocke så har även The Jennie skrivit ihop bloggrapporter: förmiddagen dag ett, eftermiddagen dag ett och en slutrapport. Väl värda att läsa!

App eller mobilanpassad webbplats?

2 Mar

Idag är det nästan en självklarhet att man som företag eller organisation vill ha en app. Inte för att det alltid behövs, utan därför. Därför vadå, kan man undra? Därför att alla andra har, blir svaret ibland. Lite samma tankar som när det t ex gäller att synas på Facebook.

Som jag ser det finns det inget behov för en app så länge det handlar om envägskommunikation. Att t ex ha en tidning som app när det även går att läsa samma innehåll via webbplatsen känns som en väldigt onödig investering. Om det däremot handlar om att det krävs en prenumeration för att ladda ner och läsa appen, då är det är givetvis en annan sak.

Det är inte apparna i sig jag har något emot utan hypen.

När är appen det rätta valet?

Det finns ju tillfällen då en app är helt rätt. Tänk dig t ex att du äter en viss medicin tre gånger om dagen. Den ska tas med x antal timmar emellan. Du måste själv mata in tidpunkterna i appen för att nästa påminnelse ska hamna rätt. Där har vi ett typiskt exempel på funktionalitet där en app är vettig. Det blir en tvåvägskommunikation mellan användaren och appen, något som inte skulle kunna åstadkommas och skräddarsys på samma sätt med en mobilanpassad webbplats. Även en inloggningsfunktion innebär en viss form av interaktivitet och skulle därmed medföra att det är smart med en app istället för en mobilanpassad webbplats.

Bokningstjänster (t ex biobiljetter, tågbiljetter, taxibokning) kanske skulle funka som appar, men om man jämför med hur det ser ut på webben med motsvarande funktion så kanske det trots allt inte är nödvändigt med en app.

Mobilanpassad webbplats

Största fördelen med en mobilanpassad webbplats är investeringskostnaden. Istället för att ta fram en app vardera för Iphone och Android (och därmed låsa ute användare som har Symbian, Windows Mobile osv) innebär en mobilanpassad webbplats att det räcker med en (plattformsoberoende) version. Webbläsaranpassningarna, som en vaken läsare kanske kommer att tänka på, är  ju redan gjorda i och med den vanliga webbplatsen. Å andra sidan skulle ju eventuella justeringar trots allt vara smidigare att göra, eftersom det handlar om ändringar i befintlig kodbas. Det är inte som med apputveckling för Android och Iphone där man måste ta fram allt på nytt…

Sammanfattning

Jag är inte emot apputveckling och jag är inte emot appar som sådana. Min önskan är däremot att både beställare och leverantörer har en mer kritisk inställning till mobila lösningar. Sätt inte likhetstecken mellan “mobil lösning” och “app”.

Igår diskuterade jag appar vs mobilanpassade webbplatser med en braschkollega och de nackdelar som vi trots allt kom på gällande mobilanpassade webbplatser var:

  1. Att få användaren/besökaren att hitta dit,
  2. Att användaren/besökaren måste bokmärka webbplatsen för att enkelt hitta dit igen

Hur ser du på detta med appar? Är det en hype eller kommer vi få se ett mer moget förhållningssätt framöver? Har de mobilanpassade webbplatserna (t ex mobil.sl.se) spelat ut sin roll jämfört med apparna, eftersom de kräver en viss insats – se nackdelarna ovan – av sin användare? Återkom gärna med feedback nedan. Tack!

Tillägg

Min kollega @svdbrg på NetRelations kom med en klok tanke angående appar vs. mobilanpassade webbplatser:

En grej med just en app är att det är enklare att återvända gentemot en webbsida. App ligger på “skrivbordet”.

Kan det vara grejen med appen? Att den är mer lättillgänglig?

← Äldre inlägg

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.