Arkiv | Webbmarknadsföring RSS feed for this section

Sökmotoroptimering (SEO) – vad kan jag göra som webbansvarig?

13 Feb

Att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats är ingen engångsåtgärd, utan det är ett kontinuerligt arbete. En del av arbetet kan du som webbansvarig själv göra. Annat kan du behöva hjälp med från en systemutvecklare/programmerare.

Optimerad HTML-kod

Steg ett för att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats ligger i hur HTML-koden är uppbyggd. Organisationen World Wide Web Consortium (W3C) har satt samman riktlinjer kring kodstandard för webbplatser, vilka bygger på ett antal principer och en vision om hur internet ska uppfattas av användarna. Enkelt uttryck handlar det om att allt på webben ska vara tillgängligt för alla – på ett säkert sätt.

I de flesta fall är detta något som du som beställare, webbplatsägare eller webbansvarig inte ska behöva bekymra dig om. Se till att det i kontrakts- och beställningsdokument tydligt framgår att ni kräver en godkänd validering hos W3C. De har ett verktyg som heter W3C Markup Validation Service, som enkelt ger svar på tal kring hur pass väl validerad HTML-koden är.  Det finns även andra verktyg för validering. T ex har NetRelations ett verktyg som kallas Inspector.

Felen som rapporteras in av verktyget är allt det som inte följer de riktinjer som W3C satt upp. I vissa fall kan det handla om sådant som du (eller din leverantör) inte anser är viktigt för webbplatsen (t ex saknad “alt”-text), ibland kan det vara fel av mer allvarlig karaktär. Oavsett vilken åtgärd du bestämmer dig för (ändra eller behåll) – se till att webbplatsen är validerad och att du fått ta del av resultatet innan du godkänner leveransen.

Jag skrev en del om vad man bör tänka på kring HTML-kod och taggar i ett tidigare inlägg - SEO-analys av din webbplats.

Sajt- och informationsstruktur

För att sökmotorerna ska förstå hur webbplatsen är uppbyggd strukturmässigt är det viktigt att tänka på dessa punkter, som jag till viss del även beskriver i SEO-analys av din webbplats ovan.

Läsliga URL:er

Det här styrs ofta av valet av publiceringssystem. Det kanske inte är något som är påslaget från början, men se till att välja ett verktyg som ger adresser av typen http://www.dn.se/ekonomi/fbi-slapper-hemlig-jobs-rapport/ och inte http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?website=TAB4. Inte nog med att den senare typen av URL försvårar för sökmotorerna att identifiera vad som finns på sidan, även besökarna blir förvirrade av en komplex, intetsägande webbadress.

Inte för många navigationsval

Det finns en del olika skolor kring hur många val det ska svara, men 5-8 alternativ är det som oftast nämns. Det är kopplat till människans perceptionsförmåga och inget som är unikt för webbplatser. Vi människor kan uppfatta och komma ihåg 5-8 siffror, saker, eller namn. Därför bör man även i webbsammanhang hålla sig till detta maxantal.

Inte för många navigationsnivåer

En gång i tiden gällde maximala tre klick för att komma till den lägsta nivån på en webbplats. Detta har ändrats något nu och rent generellt är användarna/besökarna mer benägna att klicka sig djupare ner i strukturen. Det förutsätter dock att de vet vad som väntar och är intresserade av det innehåll som finns ett eller ett par klick bort. Undvik dock att ha fler än fyra navigationsnivåer om möjligt.

Innehåll – webbcopy och uppdateringsintervall

Att skriva för webben är som bekant inte som att skriva för läsning på papper. Själva skrivandet i sig har jag bl a berört i inlägget ovan - SEO-analys av din webbplats.

Nyckelord

Det som är viktigt att än en gång lyfta upp är användandet av nyckelord. Istället för att tänka inifrån-ut och anpassa innehållet efter vad du (företaget/organisationen) vill ha sagt – utgå från vad det är kunderna/besökarna söker efter. Anlaysera även de sökningar och det besökarbeteende som du kan utläsa från webbanlaysverktyget och anpassa innehållet utifrån det.

Vilka nyckelord använder kunderna i kommunikationen med er? Undvik sida upp och sida ner med företagssvammel – se till att ge besökarna (och därmed även sökmotorerna) de nyckelord de söker efter.

Skriv inte om fordon om du säljer cyklar eller bilar. Skriv inte modeaccessoarer om du säljer handväskor och smycken. Det finns många exempel på hur lätt det är att missa en stor intressegrupp för att man använder fel “språk” och inte talar till besökaren på ett sätt som han/hon förstår.

Uppdatera ofta

Innehållsmängden på internet ökar väldigt fort. Det innebär att en webbplats som endast uppdateras någon gång per år riskerar att hamna längre och längre ner i resultatlistan hos t ex Google. För dig som webbansvarig finns det olika sätt att uppdatera och förnya webbplatsen.

Den åtgärd som kanske ligger närmast till hands är att skapa nya sidor. Om det gäller en livligt besökt webbplats om en populär produkt eller tjänst som kontinuerligt uppdateras är detta troligtvis inget problem. Du har säkert mycket att skriva om. Nya kundreferenser, citat från nöjda kunder, tävlingar, produkt- och företagsnyheter mm.

Om det inte finns något att skriva om? Om inget har hänt? En uppdatering behöver inte innebära att du skapar nya sidor. Det kan även innebära mindre ändringar och justeringar på existerande sidor. Byt ut ett ord eller två, så tolkar Google det som en uppdatering. Utgå från vad du kan avläsa i analysvertyget och revidera innehållet på de sidor som har låga besökssiffror eller där besökarna stannar väldigt kort tid. Det finns alltid arbete att göra på en webbplats. Den blir aldrig “klar”…

Länkar till din webbplats

Näst efter ett kvalitativt innehåll och en välkodad sajt är länkar in till din webbplats det viktigaste för att lyckas med sökmotoroptimering. Det är t ex olika typer av  länksamarbeten som SEO-konsulterna ofta jobbar med för att höja webbplatsers ranking hos sökmotorerna. Detta är väldigt effektivt, men tyvärr finns det även en baksida. Ofta handlar det om mer eller mindre accepterade “länkfarmar”. Google har svartlistat flera varianter av länkfarmar, men nya länksamarbeten dyker upp och det är svårt att veta vad som är okej och inte.

Istället kan du som företagare se dig om i ditt eget kontaktnät och erbjuda länkbyten med de företag och leverantörer som du jobbar med. Detta är både mer rättvisande i Googles ögon, dessutom skapar det en större tilltro hos kunden att du och leverantör X länkar till varandra.

Hoppa inte på första bästa erbjudande med “garanti att hamna på topp 10″ i Google. Någon sådan garanti finns inte. Hårt arbetet enligt det ovan är det enda som hjälper. Lycka till!

Cookielagen – vet Du vad som gäller?

27 Jan

1 juli 2011 fattades ett (omstritt) beslut om att skärpa kraven på samtycke vad gäller användningen av cookies på webbplatser:

Lagen om elektronisk kommunikation har skärpts from 1 juli 2011 för att öka integriteten för internetanvändare. Med andra ord m å s t e alla marknadsförande/säljande webbplatser fråga varje besökare om lov för att placera en cookie/kaka på dennes klient.

Fram tills nu har inga domar eller böter utdelats, men detta kan snart komma att ändras…

Hur göra? Riktlinjer?

Att följa lagen är förhållandevis enkelt. Om man vet vad som gäller. Visst har väl din webbplats en sida som beskriver hur ni använder cookies? Inte? Du är inte ensam dessvärre. Ett exempel på utförlig cookie-sida finns hos Riksdagen. Där finns all information som behövs för att lagen ska följas. Observera t ex länken till PTS som förtydligar vad cookies innebär ur ett användarperspektiv. Hos PTS  finns även information för webbplatsägare.

IAB - Organisationen för Svenska Interaktiva marknadsaktörer - har skapat webbplatsen Mina Cookies, som beskriver regler och riktlinjer kring hanteringen av cookies för dig som webbplatsägare. Där finns även en användarguide för hur man som användare själv styr om man vill acceptera (eller ta bort) cookies.

Du behöver alltså inte göra som t ex Regeringen.se eller Polisen.se – se nedan:

Cookie-text på Polisen.se

Nu då?

Har du inte redan en cookie-sida – se till att skapa en. Allt du behöver veta finns beskrivet ovan. Vad väntar du på? Cookie-lagen är här för att stanna.

Webbanalys och strategi i förvaltningsskedet

11 Sep

Inför starten av ett webbprojekt är det viktigt att börja i rätt ände, som jag skrivit om tidigare. I det inlägget skrev jag även om vikten av att inleda arbetet med webbanalys för att kunna säkerställa att de åtgärder som man beslutar om överensstämmer med de mål som satts upp. Det blir med andra ord en jämförelse och analys mellan existerande webbplats (eller intranät) och det nya.

Strategisk förvaltning

Så långt är det inga konstigheter. Klart man kan göra en före- och eftermätning. Det räcker dock inte. Även när den nya webbplatsen (intranätet) går över i nästa fas – förvaltning – är det viktigt att hela tiden följa upp och analysera.

Skillnaden mellan förvaltning och strategisk förvaltning är att den strategiska förvaltningen siktar framåt, uppåt och förbättrar, förfinar. “Vanlig” förvaltning handlar mest om att hålla innehållet aktuellt och kanske göra en justering här och var i koden.

I strategisk förvaltning jämför man kontinuerligt resultatet i analysen med de uppsatta målen. Själva förvaltningsarbetet sker sen med utgångpunkt från den analysen. Oavsett om det handlar om ny funktionalitet, eller textändrningar. På så sätt blir det ett proaktivt angreppssätt som bygger på graden av måluppfyllnad istället för reaktiva aktioner “vid behov”.

Inte bara webbanalys

I det strategiska förvaltningsarbetet ingår även andra komponenter, utöver webbanalysen. Dessa kan man dock också se över tack vare webbanalys. Sökmotoroptimering (SEO) kan fortfarande uppfattas som lite luddigt, men om vi nu fokuserar på det programmeringsmässiga arbetet (kodoptimeringen) blir det enklare att förklara. Genom att t ex se vilka sökord en besökare använder för att komma till webbplatsen går det att till viss se hur pass väl optimerad webbplatsen är.

En komponent som riskerar att glömmas bort både i diskussionerna kring webbanalys och sökmotoroptimering är webbcopyn, dvs texterna på webbplatsen. Hur du kommunicerar med dina besökare rent textmässigt är minst lika vikigt som hur pass väl koden är uppbyggd. Även detta är möjligt att mäta med hjälp av webbanalys. Om det är så att besökarna inte stannar så länge på sidorna och ofta lämnar webbplatsen direkt från de sidor de kom in på – då kan bristande webbcopy vara svaret.

Din webbplats blir aldrig “färdig”, bara för du lanserat en ny version av den.

Affärs- och organisationsnytta – på internet och IRL

24 Maj

Hur skiljer sig egentligen affärs- och organisationsnyttan i webbsammanhang jämfört med hur det är i “verkligheten”? Eller gör det? Är det skillnader?

Jag läste ett underbart inlägg idag – “Why I Will Never, Ever Hire A “Social Media Expert”“. Det knyter lite an till vad jag skrev i “Vanlig fråga: ”Måste vi finnas på Facebook?”“.

Vi är i samma läge nu som under 90-talet. Då var det internet som skulle lösa alla våra problem. Idag är det sociala medier (läs “Facebook”) som så kallade sociala media-experter vill att du som företag ska satsa dina pengar på.

“It’s not about building a website anymore! It’s so much cooler! It’s about Facebook, and fans, and followers, and engagement, and influence, and…”

Är det verkligen så illa som Peter Shankman förklarar i artikeln om varför han aldrig skulle vilja anställa någon som är expert på sociala medier. Citatet ovan är klockrent i mina ögon. Det är så många som blir helt förblindade av dagens sociala medier-hajp, på samma sätt som de var helt säkra på att det där med Internet skulle förändra världen runt 1998-1999.

Affärsnytta? Organisationsnytta?

Det som reklamare och PR-nissar (generalisering, jag vet, men det är tyvärr ofta sant…) försöker undvika är varför du ska satsa på t ex fan pages på Facebook. De vill hellre berätta om hur häftigt det är, att x antal miljoner människor finns på Facebook, att “alla” är aktiva på Facebook och vill läsa och gilla allt som just du skriver eller länkar till.

Nu är det ju inte så enkelt. Bara för att alla andra (precis som barn säger att “alla andra får stanna uppe sent) finns på Facebook behöver det ju inte vara bästa lösningen för dig.

Vad ger störst nytta för ditt företag eller din organisation? Vad ger störst affärsnytta eller organisationsnytta? Om du inte kan motivera och tydligt visa att ett visst behov uppfylls med hjälp av t ex en företagssida på Facebook så finns det ingen anledning att finnas där.

Du ska till syvende och sist antingen informera om ett visst ämne eller område, eller sälja en produkt eller tjänst. Dina kunders (medlemmar, besökares) behov av information är vad som ska styra din publicering och användande av olika informationskanaler.

Kanalstrategi

Anpassa strategin efter hur din målgrupp agerar online. Deras kanalval ska styra din webbnärvaro. Gör noggranna nuläges- och omvärldsanalyser för att ta reda på var din målgrupp befinner sig. Du måste förstå vad som driver den eller de grupper av individer som du vill nå med din kommunikation eller dina budskap.

Med ett omfattande bakgrundsarbete är det möjligt för dig att skapa en god bild av kundens behov och därefter utforma en strategi för ditt agerande i digitala kanaler. Oavsett om det handlar om att ha en enkel och funktionell webbplats, en avancerad webbshop eller att bara finnas på Facebook.

Behov. Inte coolhetsfaktor. Det är vad som ska styra din strategi. Då får du maximal affärs- och organisationsnytta.

Reflektioner från #webbdagarna – apparnas vara eller inte vara, målgruppsanpassning, sökmotoroptimering, konvertering, sociala medier och webbanalys

1 Apr

Appar – ha eller inte?

Ett ämne som avhandlades vid flera tillfällen var appar. Alla Iphone- och Android-användare är väl bekanta med detta. Personligen är jag skeptisk till det jag kallar app-hysteri. Jag är ju inte den som är den, utan inser att det trots allt finns vissa fördelar med appar. Vad jag är emot är plattformsberoendet. Det går helt emot allt snack om open source och transparens.

Dag ett var det en övervägande positiv bild av apparnas vara eller icke-vara, men i avslutningen fick min skepticism ett erkännande tack vara Joakim Jardenberg.

En klar fördel med en app är att den är enklare att starta direkt från ”skrivbordet” jämfört med att behöva starta upp webbläsaren och gå till ett bokmärke. Nu finns det dock exempel (Expressens mobilwebb) där bokmärket hamnar som en direktlänk på skrivbordet, precis som en app. Smart!

Apparnas egentliga styrka är då det gäller transaktioner och interaktion med användaren. Där är det möjligt att göra mer jämfört med en mobilwebb, men generellt sett ska appen endast användas om det krävs funktionalitet/hårdvara som inte kan lösas med en mobilwebb.

Målgruppsanpassning vs sökmotoranpassning

Lego har en målgrupp som består av barn. Barn vill inte att webbplatser ska se ut på ett sätt som sökmotorerna gillar. Det är viktigare att målgruppen gillar sajten än sökmotorerna. Genom att använda sig av multipla kanaler (förslagsvis sociala medier) är det möjligt att driva trafik och skapa ett intresse utan att ha följt sökmotorriktlinjerna till punkt och pricka. Egentligen inte så konstigt. Det är det vanliga – kvalitet eller kvantitet. Bättre att få in den önskade målgruppen till webbplatsen och att de stannar och utforskar den, än att de kommer dit och blir besvikna över vad de upplever.

Genom att förbättra användarupplevelsen lyckades Haléns få ner returerna och Lego erbjuder sina besökare – i olika åldersintervall – spel, baserade på produkterna.

Sökmotorn leder till konvertering

Flera föredragshållare, som t ex Haléns, berättade hur viktig sökmotorerna är för deras konverteringsgrad. Många kunder (potentiella kunder) letar produkter via sökmotorerna och genom att lyckas väl med både placering och presentation kan man öka konverteringsgraden.

Tänk även på hur det ser ut när besökaren kommer till din sajt via sökmotorn. I den bästa av världar ska det på ”landningssidan” finnas en direkt möjlighet till avslut. I den sämsta av världar måste man söka igen…

Idag är sökmotorn startpunkt för många köp. Man gör research via sökmotorn och/eller via sociala medier, men kanske inte gör själva köpet online. För att kunderna ska hitta till just dig är det viktigt att du använder samma begrepp och tilltal som de gör.

Sociala medier

En stor del av föredragen handlade om sociala medier, på ett eller annat sätt. Kanalen sociala medier. Inte strategin.

Finns du på Facebook? Vet du varför du finns på Facebook? Om så är fallet – bra. Tänk efter först, så sparar du tid och pengar. Är du nyfiken och vill ”testa”? Gör så, men var beredd att ta ett steg tillbaka om det förväntade resultatet uteblir. Ifrågasätt och gör inget för att ”alla andra” gör det.

Produkter som andra kommenterat/betygsatt ger en ökad konverteringsgrad. Det är även viktigt att kommunicera med kunden (målgruppen) via de kanaler där kunden finns. Bemöt kritik och hjälp till. Använd bloggare och de som är aktiva i sociala medier som ambassadörer. Var tydlig med varför någon ska följa dig på Twitter eller ”gilla” dig på Facebook.

Genom att aktivt och öppet kommunicera på t ex Facebook är det möjligt att vända en negativ inställning till något positivt. Det handlar alltså om att lyssna på målgruppen. Och lyssna. Omvärldsbevaka. Och lyssna.

Många tror att sociala medier är gratis. Andra hoppas kunna tjäna pengar via sociala medier. Båda sakerna är fel. Sociala medier kan vara kostnadsbesparande. Det kommer dock kräva en investering på ett eller annat sätt. Om inte i pengar så i tid. Mycket tid. Precis som relationer IRL.

Nyckelordet framför alla är ”dela”. Sprid din kunskap/information. Var transparent (hett modeord) med vad du kan/har.

Webbanalys

Varför ser det ut som det gör? Varför gick det som det gick? Arbeta aktivt med webbanalys för att förstå och inse vad som fungerar bra och vad som kan fungera bättre. Genom att sätta upp tydliga, mätbara mål är det enklare att följa upp och verifiera att du lyckats.

Sammanfattning

Inte så lätt att få till en enkel sammanfattning med ”det här handlade det om”. Rent personligen tyckte jag inte att det var så mycket nyheter, men samtidigt inser jag att det som jag hört till leda i kanske fem års tid är något som mina kunder kanske inte ens är medvetna om. Vi behöver alltså tjata vidare.

Jag ser Webbdagarna som en påminnelse till oss som kan att det är många därute som fortfarande ligger efter – och behöver hjälp. Det blir en utmaning. Förhoppningsvis kan vi alla – en dag – vara på samma nivå och kunna blicka framåt, istället för att tjata, tjata och tjata.

Kommer jag vara på Webbdagarna nästa år? Tror det. Hoppas. Om chefen tillåter…

Vill du läsa mer?

Förutom Jocke så har även The Jennie skrivit ihop bloggrapporter: förmiddagen dag ett, eftermiddagen dag ett och en slutrapport. Väl värda att läsa!

Att ha eller inte ha e-handel, det är frågan…

7 Feb

Häromdagen var jag inne på MQ och handlade. Av en slump såg jag på ett enkelt reklamblad att det nu gick att handla online på mq.se. Min första tanke var “inte en dag för tidigt”. I dagens värld tycker jag att det är jäkligt frustrerande med företag som bara har ett showroom online. Helst ett väldigt designat och flash-baserat. Svårnavigerat verkar vara mer regel än undantag.

Varför har många klädföretag (återförsäljare/detaljister) inte insett att det finns pengar att tjäna på e-handel? Eller finns det? Är det investeringskostnaden i en e-handelslösning som avskräcker? Jag vet att det finns alternativ för max 250 000 kr och det är ju inte så mycket. Inte mycket jämfört med miljonerna som spenderades på Boo.com… om ni kommer ihåg.

Och självklart ska det vara lätt att hitta på sajten/i shopen och finnas en bra sökmotor. Inte att förglömma.

Även om jag inte handlar just den här gången i e-handeln så kanske jag gör det nästa gång. För egen del så räcker det med att jämföra MQ (se länken ovan) och Brothers. Om jag hittar något som känns som “Wow!” vill jag ju kunna köpa det. Inte bara se en bild och ett pris (även fast dagens Brothers.se är ett steg framåt jämfört med den gamla…).

Jag frågar mig hur företagen tänker när det gäller e-handel. Är det en policyfråga, en kostnadsfråga eller en försäljningsfråga? Spelar det in hur det fysiska butiksnätet är uppbyggt (franschise vs egna butiker)?

Om du har svar eller egna tankar om detta – kommentera gärna nedan. Tack!

Sociala nätverk och ditt personliga varumärke

1 Feb

Var någonstans syns du? Har du en Facebook-profil, finns du på LinkedIn, twittrar du? Har du en tanke med vilka sociala nätverk, kanaler och tjänster du använder och vad du kommunicerar ut? Försöker du kanske finnas överallt prata om allt? Stärker din sociala närvaro ditt personliga varumärke?

Sociala nätverk

Jag har fokuserat min sociala närvaro på webben ur ett professionellt perspektiv. Först ut i mitt sociala nätverkande var karriärnätverket Shortcut – 1999. Det var rätt bra för den tiden: diskussionsforum, jobbsök och artiklar med karriärtips och -råd. Fanns lite smått och gott som jag tyckte var matnyttigt.

När LinkedIn kom ett par år senare så kändes det som en självklarhet att även finnas med där. Enkelt sätt att samla alla jobbkontakter och visa upp vad man kan och har gjort i form av ett online-cv som är tillgängligt för alla (och sökbart via Google om man valt att göra det publikt). Att det dessutom är smidigt för andra att lämna referenser och vitsord är ett stort plus. Jag har utvidgat mitt kontaktnät väsentligt tack vare LinkedIn. Dessutom har det trillat in både jobb- och uppdragsförslag…

Facebook har aldrig känts aktuellt för mig. Jag har aldrig haft ett behov av att synas privat i sociala nätverk. Det är professionellt och karriärsmässigt som jag ser de sociala nätverken som ett självklart val.

Blogg och Twitter

Jag gjorde ett par försök att privatblogga, men det blev inte så mycket av det. När jag däremot startade Per Vikström @ Internet kändes det genast roligare och mer intressant. Nu skriver jag om sånt jag stöter på i mitt yrkesliv, eller sånt som har koppling till det jag jobbar med och som jag tror kan vara av intresse för mina läsare.

När jag började med Twitter var utgångspunkten också rent professionellt. När jag insåg att jag kunde kombinera bloggandet med att marknadsföra mina inlägg via Twitter och dessutom kunde följa olika intressanta personer för att ta del av deras tankar, idéer och tips – då blev även Twitter en självklar kanal för mitt nätverkande och kommunikation med andra som har liknande intressen som jag själv.

Mitt personliga varumärke

Vad jag vill ha sagt med genomgången ovan är att man – med utgångspunkt från sitt personliga varumärke och hur man ser på det – bör tänka på vad man vill kommunicera ut till omvärlden, hur man vill synas med det man söger och var man vill synas. Är det ditt privata eller professionella jag som ska synas främst? Vill du t ex att dina kollegor och kunder ska se dina festbilder på “Fejan”?

Vissa påstår att de två “jagen” egentligen är ett och samma. Jag anser att det professionella jaget ska visa på ens personlighet, men att det inte är detsamma som det privata. De två kan vara samma, men är det inte per automatik. Det är något som du själv bestämmer genom ditt val av “vad”, “var” och “hur”.

Jag vill att mitt personliga varumärke ska vara uppbyggt av det jag beskrivit ovan: min profil på LinkedIn där jag beskriver vad jag kan och vill göra i mitt yrkesliv, mitt skrivande här på bloggen och mina inlägg på Twitter. Mitt varumärkesarbete handlar om min roll som webbprojektledare och webbstrateg.

Hur ska företag synas i sociala nätverk?

Rent principiellt har jag svårt för företag som anser att de “måste finnas på Facebook”. Som företagare måste man ställa sig samma frågor som man ställer sig som individ:

  • Vad vill vi kommunicera ut?
  • Hur ska vi göra det?
  • Var ska vi synas?
  • …och varför?

Ditt/ert val av nätverk/kanal kan ha olika konsekvenser. En företagsprofil på LinkedIn kräver t ex inte lika mycket jobb som ett Twitter-konto. En satsning på Facebook kan bestå av en enkel företagssida eller en flytt av hela kundsupporten.

Oavsett vilket val du gör – tänk efter före. Vad vill du åstadkomma med det val du gör? Gör inget för att andra gjort något som är kul/häftigt/spännande.

Att skapa ett Twitter-konto som bara uppdateras en gång i kvartalet kommer inte ge någon genomslagskraft, medan ett som uppdateras dagligen och där företaget kommunicerar med följarna kan ha ett stort marknadsvärde. Resultatet blir vad du gör det till.

Vad du än gör – lägg inte ner en massa pengar på en reklam- eller mediakonsult som “gör en häftig grej på Facebook” om du inte har en strategi och en organisation för att ta det vidare internt. Gör inget som du inte kan ro iland. Börja i liten skala och utveckla det som är lyckosamt.

Tillägg

Jag fick en kommentar via Twitter från @dannydoe som skrev att innehållet även bör styra kanalvalet. Självklart är det så. Jag har stoppat in ett “vad” i texten ovan som korrigering. Tack Daniel!

Sociala medier – hur tänker företagen egentligen?

4 Jan

Jag läser artikeln “Fyra steg till att nå ut i sociala medier” på IDG.se och blir lite förvånad – behövs det fortfarande påpekanden som:

För att förstå och använda dig av de sociala arenorna måste du själv vara en del av dem, inte bara då och då, utan hela tiden.

Borde det inte – idag – vara rätt självklart att det inte går att bara skapa ett Facebook-konto och sen hoppas på det bästa? Hur tänker företag som t ex SJ som bara har sitt Twitter-konto bemannat under kontorstid? Tågen går ju inte bara mellan 9 och 16.

SJ är inte enda exemplet där en traditionell organisation möter en ny kommunikationskanal som är aktiv dygnet runt. Inte heller artikeln ovan nämner något om att en satsning på sociala medier kan kräva en organisatorisk omstrukturering – om man inte tolkar in det i citatet “inte bara då och då, utan hela tiden”.

Väldigt ofta uppfattar jag tips och råd från “experter” (undviker helst det ordet – därav citattecknet) som lite för basic. De kanske fungerar för småföretag eller egenföretagare, men är inte anpassade till en större organisation.  Ta t ex detta uttalande från en annan IDG-artikel – “Så sökoptimerar du i sociala medier“.

Att ha en tydlig samtalsstrategi i sociala medier är viktigt, enligt Anton Johansson. Det gäller bland annat att veta hur du skapar värde för den du möter online och hur du bemöter frågor, kommentarer, kritik eller beröm. Det räcker inte att bara vara där.

Jag håller helt med Anton, men om vi fortsätter med SJ som exempel finns det säkert frågor som gäller:

  1. vilken avdelning som ska ha huvudansvaret
  2. vem som ska/får ta beslut
  3. fackliga regler kring arbetade timmar, flex, ob osv

Trots att t ex Antons råd ovan stämmer och är korrekt så krävs det lite mer analys i mina ögon. Personligen satt jag i drygt ett år och försökte driva igenom en digital strategi på ett stort industriföretag och vet hur tungrott och svårarbetat det kan vara. Det är där utmaningen ligger – hur jobba för att få med management. De som själva är aktiva inom sociala medier på företagen med är inte de som behöver hjälpen – det är ledningen.

Vem blir först med att lyckas förklara sociala medier för ledningsgruppen och övertyga den om vilka fördelarna är med de olika alternativen?

Eventuellt har min kloka fd kollega Therese Reuterswärd träffat rätt i och med detta inlägg – Framtidsspaning – Sociala Medier för stora företag – men vi får väl se vad som händer 2011…

SEO – hur syns du bäst och vad ska du tänka på?

26 Nov

Jag har min blogg på WordPress.com av flera orsaker. En är gränssnittet. Det är lätt att komma in i hur WP fungerar. Även för mig som “proffs” är det fördelar med enkelheten eftersom jag inte behöver lägga någon tid på att hitta rätt i strukturen. Det andra är att WP är väldigt sökmotorvänligt. Utan att ha gjort så mycket annat än att hitta ett tema som jag gillar och som använder h-taggar, title mm på ett smart sätt har jag en blogg som sökmotorerna både gillar och hittar.

Så vad innebär det att hittas av sökmotorerna? Hur påverkar det dig? Som jag skrev i föregående inlägg så var ett av mina syften med bloggen från början att stärka mitt personliga varumärke. Det som var lite intressant var när jag i veckan via @elwirakotowska blev tipsad om iProspects artikel “Sök påverkar varumärken“. Nu pratas det ju en del om sponsrade länkar och och banners också, men kontentan är:

digitala medier har stort inflytande på människors varumärkeskännedom

Efter att Internetworlds lista med Topp 100 presenterades har ett antal del-listor dykt upp. De jag fastnat främst för är “De är bäst på SEO” och “Så viktig är sajtens laddningstid“. Oavsett hur snygg/bra sajten är så måste ju sidan hittas av sökmotorerna. SEO är alltså A och O. Eftersom nu Google m fl lyft upp laddtid som en viktig SEO-komponent är även det något som är värt att uppmärksamma. En “laddningsbov” som tas upp är JavaScript. Ett problem som jag är mer än medveten om av egen erfarenhet.

Det krävs alltså väsentligt mycket mer än en snygg sajt med häftiga funktioner. Den måste hittas också.

SEO-analys av din webbplats?

11 Okt

Har du koll på hur du ligger till hos sökmotorerna? Vet du vad du ska titta efter för att veta hur du ska ligga bättre till?

Jag har tagit fram en ganska simpel mall för SEO-analys av våra kundsajter. Den tar upp det som är viktigast inom SEO. Dels punkter som gäller programmering och design, dels innehållspunkter. Programmeringspunkterna och designbitarna är sånt som du kanske inte själv kan göra något åt, men du kan göra väldigt mycket själv vad gäller innehållet.

Programmera och designa för god SEO

Utan att gå in alltför mycket på tekniska detaljer – de kan du läsa om på Google Webmaster Central – så finns det en del basgrejer att tänka på:

  • <meta>-taggar: Google har en sammanfattning om meta-taggar som är värd att läsa. <meta name=”description”…> tolkar Google som en sammanfattning av sidans innehåll (sk “snippet”). Det är med andra ord viktigt att kort och koncist sammanfatta innehållet på sidan. Varje sida ska ha en unik <description>.
  • <title>: Ha ett unikt namn på varje sida.
  • <h1>, <h2> osv: Använd rubriktaggar i fallande ordning. Huvudrubriken ska vara <h1>, underrubrikerna <h2>, <h3> osv.
  • Sajtkarta: en xml-variant för sökmotorerna och en html-variant för dina besökare
  • Alt-/title-taggar: Namnge bilder och länkar så att både besökarna och sökmotorerna hittar rätt
  • Inte för många navigationsnivåer – max fyra. Lägg sånt som är viktigt högt upp. Länka djupt från startsidan för att leda dina besökare rätt.
  • Länktexter: Undvik länktexter i stil med “Läs mer” eller “Fortsätt”. Använd. Aldrig. Sånt. Punkt. Både besökare och sökmotorer vill ha tydliga länktexter. Korta och beskrivande som gör det enkelt att förstå var man som besökare hamnar om man följer länken. Något som jag ofta måste slåss om med våra ADs…

Webbcopy/innehåll

Att man pratar om att “content is king” är inte en slump. Innehållet tillsammans med inlänkningar (“links are God“) är viktigast i SEO-sammanhang.

Texten ska vara lättläst och välskriven. Det är viktigt att innehållet skapas med läsarna för ögonen och inte sökmotorerna. Fokusera på ämnet och dela upp innehållet på sidan så att det tydligt framgår vilka (om det är flera) ämnen som presenteras, genom användande av underrubriker som beskriver innehållet i respektive ämne/avsnitt. Allt följa dessa riktlinjer förenklar för läsarna att uppfatta budskapet.

Använd ord och fraser som är viktiga ur ett marknadsförings- och optimeringsperspektiv och sådant som kunderna/besökarna söker efter – tänk nyckelord. Google har tidigare fokuserat mest på inlänkningar, men har nu sagt sig öka fokuset på innehållet på webbsidorna. Använd olika böjningar av nyckelordet/nyckelorden på sidan för att ytterligare öka effekten. Upprepa nyckelorden flera gånger i löptexten på varje sida (på ett naturligt och inte konstlat sätt) för att öka rankingen. Glöm dock inte att du skriver för läsaren, inte sökmotorn…

Även mängden innehåll är viktigt. Gärna fler än 500 ord/sida, men uppdelat med mellanrubriker och enskilda stycken med nyckelorden markerade med fetstil.

Det är viktigt att sajten uppdateras ofta med tillägg av ny text och nya sidor. Framför allt med tanke på Googles realtidssök. Nya sidor, inlägg, kommentarer etc kan dyka upp i resultatlistan inom en timme om man har tur (otur?).

Så – vad väntar du på? Börja analysera och uppdatera!

← Äldre inlägg

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.