Arkiv | Webbkommunikation RSS feed for this section

SEO – vad kan du göra själv?

11 Aug

Idag har jag gått igenom en kundsajt och sammanställt ett antal punkter gällande SEO. En del är sånt som kräver systemutveckling. Tex hur h1-, h2- och h3-taggar används, eller vad som visas upp i title-fältet. Jag skulle tro att det kanske handlar om max två dagars jobb för att programmeringsmässigt ha en optimerad sajt. Fler fel än så var det inte.

Frågan som följer är – räcker det? Räcker det att ha en kodmässigt optimerad sajt? Svaret är nej. Trots att dagens CMS förenklar hanteringen av innehållet på en webblats och trots att webbutvecklarna gjort allt för att rubriktaggar, alt-taggar och URL ska vara korrekta så finns det en hel del kvar att göra för dig.

Allt innehåll som läggs in måste optimeras. Texten måste innehålla rätt nyckelord och ha ett visst omfång för att Google ska plocka upp det. Bilder som du lägger in i ditt CMS måste vara rätt namngina och ha alt-texter. De länkar som du gör i verktyget måste ha link title, precis som menylänkar och annat som är ”programmerat”.

Om du inte själv har kapacitet för att göra detta finns det många som kan hjälpa till. Enklast kan helt enkelt vara om du hör av dig till mig – om jag nu får sälja in mina tjänster…

Gå inte in i SEO-fällan att ett konsultföretag kan optimera åt dig. De kan göra en del, men arbetet med innehållet – det ligger på ditt bord.

Läs mer i inlägget ”Att synas på Google – hur svårt är det med SEO?”

Marknadsföra sig själv vs. marknadsföra kund

6 Aug

Hoppas du som läsare haft en skön och avkopplande sommar. Jag har både varit avkopplad och frånkopplad, men nu är det dags för omstart.

Innan kunderna kommit tillbaka från semestrarna och projekten satt igång ordentligt så passar det bra att köra lite internprojekt. Vi har sen i våras skissat och funderat på en ny webbplats. Ett första utkast har vi på plats, men jäklars vad svårt det är att både agera beställare och leverantör på en och samma gång.

Beställarrollen: Vad vill vi ha? Vad vill vi kommunicera ut? HUR vill vi kommunicera ut det?

Leverantörsrollen: Se ovan, fast tvärtom.

Vi är ju helt klart bättre på att agera leverantörer än beställare. Framför allt när vi står inför en ompositionering av hur vi vill uppfattas av våra existerande och kommande kunder.

Tekniskt sett kör vi med EPiServer CMS och designen har vi bollat fram och tillbaka, men har ett manér som vi jobbar på. Sen är det ju det där med innehåll och frågorna kring vad och hur. Det är värre.

Att hjälpa en kund med hur de ska jobba med marknadsföring och kommunikation är något helt annat. Troligen/oftast har kunden en marknadsförare som tänkt till kring budskap och om det dessutom är ett företag som funnits med ett tag så handlar det mest om att paketera och webbifiera ett redan existerande marknadsföringsbudskap. Sånt kan vi. Sånt är vi bra på. Men att göra allt från ax till limpa när det gäller marknadsföringen. Det är knepigare.

Förhoppningsvis kommer jag om ett par veckor kunna tillkännage att vi lanserat vår nya sajt. Tills dess får ni ge er till tåls och vi får kämpa vidare med att tänka ut vilka vi är och hur vi vill marknadsföra oss…

To be continued.

Marknadsföring på webben 2010 – same, same, but different?

3 Jun

Idag talar alla (eller i alla fall många) om de nya vägarna för marknadsföring på webben. Jag ser nästan samma hysteri kring web 2.0, sociala medier, Facebook, Twitter osv som det var kring hemsidor i slutet på 90-talet:

Alla andra har. Vi måste också ha!

Frågan jag tycker man bör ställa sig kring all typ av marknadsföring och kommunikation på webben är – ”vilket resultat är jag ute efter?”. Precis som att många hade svårt att förklara varför det var så otroligt viktigt att ha en hemsida på 90-talet (detta var innan man pratade om webbplatser), lika svårt är det för vissa att förklara varför det är så viktigt att t ex ha en egen Twitter-kanal.

Det som starkt skiljer dagens marknadsföringstrender från läget 10-15 år sedan är att t ex ett företags Facebook-sida kan locka folk att skicka frågor, kommentera, klaga, spamma, komma med förslag, mm som måste tas om hand på ett eller annat sätt. Om du har tur (?) kan du få in väldigt mycket input. Men har du en organisation att hantera detta? Har du individer som tar upp alla bra idéer, svarar på kommentarer och önskemål, besvarar klagomål och skäll?

Marknadsföring och kommunikation på webben idag är så mycket mer än att bara trumpeta ut sitt budskap. Idag måste du tänka extra noga på hur du kommunicerar på din webbplats. Inte för mycket blaj som kunden/besökaren kan se igenom. Oavsett om det handlar om en e-handelssajt eller en enkel företagswebb är det raka puckar som gäller. Om besökaren/kunden inte hittar vad de är ute efter går de vidare till andra.

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll.

Detta är den definition av sociala medier som finns på Wikipedia. Läs definitionen en gång. Och en gång till. Sociala medier är så mycket mer än företagsbloggar, Twitter-kanaler och Facebook-sidor.

Tänk på konsumentsajter som Cint, Prisjakt m fl. Du måste ha koll på och agera/reagera om det dyker upp information, kommentarer eller klagomål som behöver bemötas. Egentligen bör du fokusera mest på denna typ av användar-/konsumentgenererat innehåll. Inte Facebook och Twitter. Om det nu inte är så att ditt företag gör som t ex SJ eller Com Hem och låter kundsupporten kommunicera via Twitter. Det är nåt annat än att lägga ut en och annan tweet i stil med  ”nu har vi en nyhet på webbplatsen”…

Sammanfattning

Tänk efter:

  • Vad vill jag säga och var?
  • Vad vill jag åstadkomma genom det jag säger?
  • Vad kan jag åstadkomma med den organisation/de resurser jag har?

Ju tydligare mål/målsättningar, desto lättare att följa upp. Bli inte förblindad av vad ”sociala-media-experter” och ”webbmarknadsföringsproffs” säger, utan utgå från dina behov. Inte vad som är ”inne”, ”hett” eller ett ”måste”. Våga dessutom ta fighten om det blossar upp debatter i bloggosfären.

Kommer du förresten ihåg stormen kring Apoliva? Rubriker som ”Hon skrämmer slag på tittarna” (Expressen, 5 augusti 2009) präglade media. Apoteket löste det genom att engagera de som sagt sig bli skrämda av reklamfilmen.

Där har vi ett lysande exempel på hur man genom att vara lyhörd kan vända något negativt till något positivt och gå stärkt ur det hela. Smart Apoteket!

Tänker du på SEO när du jobbar med webben?

20 Maj

Jag har funderat på hur webbansvariga jobbar med SEO. För mig är det självklart att tänka på t ex alt-taggar och att ha bra rubriker på en sida. Tyvärr är det inte alltid så bland mina kunder. Nu senast är det en kund som byggt upp en kampanjwebb som baseras nästan helt på bilder. Det behöver ju inte vara fel om t ex alt-texter används, men om rubrikerna består av bilder och inte är h1-taggar osv så försvårar man för sökmotorerna att veta vad som är vad på sidan.

Än en gång så får jag känslan av att design är det som premieras och som anses viktigast. Det ska vara snyggt och häftigt. Se bra ut. Men hur ser det ut för Google? En av sajterna som lanserades i tisdags har ett namn som borde ha indexerats av Google. När jag sökt på sånt som är unikt för just den sajten (och som står i texten på bilderna) så dyker inga resultat upp. Ingenstans finns namnet angett i alt-texterna. Texten som står i bilden stämmer inte med alt-texten…

Ganska ofta får jag, som Fredrik Wackå tog upp i ett inlägg, frågan om funktioner för SEO. När jag ber om ett förtydligande om vad kunden menar brukar det handla om fält där webbansvarig kan fylla i t ex sökord. Trots att det är 2010 och SEO och webbkommunikation inte är något nytt längre saknar många som jobbar med webben grundläggande kunskaper kring hur Google indexerar (och fungerar).

Det finns ett antal guider kring hur man skriver för webben och hur man får sin webbplats att synas på Google. Varför inte ta del av all den kunskap som bara ligger en Google-sökning bort?

När jag jobbat som webbansvarig har omvärldsbevakning varit en naturlig del av arbetet: omvärldsbevakning gällande hur pass väl sökmotoroptimerad webbplatsen är i förhållande till konkurrenter/andra webbar inom samma område; omvärldsbevakning gällande andra webbplatsers informationsstruktur osv.

Webbansvariga, webbredaktörer m fl – ni kommer göra ett ännu bättre jobb om ni är nyfikna och lär er mer om SEO. Trots sociala medier med Facebook, Twitter osv verkar vara mer ”inne” spelar det ingen roll vad ni gör på er webb om inte sökmotorerna (och besökarna) kan hitta er…

Reklambyråer och webben

14 Apr

Jag blev full i skratt när jag i torsdagens Resume (papperstidningen, tyvärr…) läste artikeln ”Det sämsta jag någonsin sett”. Det var en intervju med ”webbgrurun” (skeptisk till det där med gurus) Erik Geijer som uttalar sig om reklambyråernas webbplatser. (Kanske kan faktumet att Eriks egen webbplats inte är något designmässigt under spela in, vad vet jag…).

Okej, nu var inte syftet att prata om Erik utan om reklambyråernas webbplatser. Jag blir ofta förundrar över hur tunna reklamarnas webbar är innehållsmässigt. Det kan finnas lite snygga skärmdumpar på kunduppdrag, kanske kontaktuppgifter, men inte så mycket matnyttigt. Ofta är det ett väldigt kaxigt tonläge. Visst, det är bra att visa framfötterna, men jag blir lite trött när jag läser reklamarnas kommentarer på Eriks ”domar”. Filip Nilsson på Forsman & Bodenfors säger t ex ”Trista mallar ett minne om tio år”. Vilken värld lever han i? Vilka kunder har han koll på? Hur tror han att en stor företagswebb eller en e-handel ska fungera? Hmm… man börjar undra…

Blev ju tvungen att kolla upp vissa av de exempel Erik tog upp, Forsman & Bodenfors t ex. Bara det att Filip säger saker som att F&B ville skapa en ”visuell sökmotor” på sin webbplats gör mig lite skeptisk. Vill absolut inte kalla mig ”guru”, ”specialist”, eller något annat pretentiöst, men bortsett från att vara rätt cool så tycker jag inte att F&Bs sajt ger mig så mycket… Orkar inte ens tänka på friendly URLs, SEO osv…

Start Communication är en annan av de reklambyråer som Erik tar upp. Ja… Vad ska man säga. Gör om, gör rätt? Snygg och så, visst, men så mycket saknas. Inget webbtänk. Bara reklam och flash…

Sista exemplet jag tänkte ta upp är DDB. Lite lättare att hitta på än t ex F&B, men SEO och friendly URLs – hört talas om det?

Nä, jag har tyvärr inte mycket till övers för reklamarnas förmåga att bygga webbplatser. Har tyvärr egna exempel från jobbet, men vill inte hänga ut företaget ifråga.

Ofta är reklamarna bra på att ta fram designskisser och coola idéer, men att bygga webbplatser ska de nog lämna till andra. Om det nu inte handlar om micro-sajter för flashiga varumärken… Det är väl bra om det finns något för alla.

Guru, specialist, kreatör eller Senior Allvetande  – alla har vi rätt till åsikter och tankar om hur det ska vara, men i slutändan handlar det om att få kunden att lyckas med sin affär på webben. Det är allt som räknas i slutändan.

Bra webbcopy – nödvändig för SEO?

15 Mar

I veckan hade jag möte med en potentiell kund angående en ny webbplats. Ett av de områden som berördes i diskussionerna var att sajten skulle vara sökmotoroptimerad. Det som sen följde var lite intressant: Kunden undrade om vi kunde göra så att de hamnade i topp på sökningar på vissa nyckelord.

Jag försökte förklara att det inte riktigt fungerade så. Att det vi gör är att se till att sajten kodas på sånt sätt att man uppnår maximal effekt vad gäller SEO, men att det bara gäller hur sajten är programmerad. Dvs att alla taggar används på rätt sätt (h1:or o likn), att alla javascript ligger i separata filer osv.

Det som utöver det rent tekniska avgör hur väl en webbplats rankas är bl a innehåll och ranking (för att förenkla det hela något…). Jag tror att jag lyckades få kunden att förstå att det inte går att ”programmera” en topp-placering på Google, utan att det krävs ett omfattande jobb med alla texter. Bra webbcopy helt enkelt.

Att skriva för webben är inte som att skriva på ”vanligt” sätt, vilket Fredrik Wackå bl a beskriver i Webbredaktörens ABC. På nåt sätt verkar dock många tycka att ”skriva, det är väl inte så svårt”, men jo – det kan det faktiskt vara. Det finns ett antal punkter att tänka på (från Webbredaktörens ABC):

  • Skriv konkret, var begriplig (krångla inte till det)
  • Tänk på tilltal och tonfall
  • Du, inte Ni, inte Kunderna

Om du inte lyckas med din webbcopy spelar det ingen roll hur välkodad sajten är. Du kommer inte få toppträffarna du så gärna vill ha. Skriv på rätt sätt så kommer sökmotorerna hitta dig lättare. Välskrivna och bra texter kommer dessutom dina besökare att uppskatta. När du skriver på ett sätt som sökmotorerna tycker om brukar det innebära att även läsarna gillar det. Konkret och begripligt.

Lycka till!

Kort historik – och tips – kring att synas på Google (och sökmotorer i allmänhet)

1 Feb

Då

När jag började jobba med webben 1999 pratade man inte så mycket om sökmotorer. Delvis för att den teknik som många webbplatser då använde – frames – inte främjade sökningar särskilt väl. Det var då som meta-taggarna kom till. Tanken var att med en massa ord och en sammanfattning beskriva innehållet på webbplatsen – vad företaget (organisationen) ville förmedla. Sökmotorerna kom inte förbi index-sidan och meta-texten var enda sättet att synas.

Nu

Idag är saken annorlunda. Frames är nästan utrotat. Det som i viss mån tagit dess position är webbplatserna som är helt byggda i flash. Flash kan åstadkomma mycket när det gäller att presentera bilder och text på ett lite mer häftigt sätt, men om man ska bygga en hel webbplats i flash krävs en hel del bakgrundsjobb. Sökmotorerna ser bara en bildfil i annat fall. Inget mer. Det krävs att man bygger upp en alternativ struktur i html som är en exakt kopia på Flash-siten. Jag är ingen programmerare så jag kan inte detaljerna, men om du står i begrepp att beställa en sajt byggd i Flash – fråga om hur din leverantör jobbar med  sökmotoroptimering och sätt upp det som ett beställningskrav.

Tips

Det finns ett antal punkter att tänka på för att höja optimeringsgraden. Vissa av dess kan du själv göra på din sajt, andra måste en utvecklare/programmerare göra:

  1. Domännamnet. Ditt företagsnamn är ett självklart namn. Domänerna du bör ha är framför allt .com och .se om du ska finnas på den svenska marknaden. .nu och .net kan vara andra alternativ.
  2. Rubriktaggar: H1, H2, H3. För att sökmotorerna ska förstå hur sidan är uppbyggd bör du använda rubriktaggar. Detta styrs framför allt via CSS idag, så det är något som din webbleverantör bör ha koll på.
  3. Innehåll. Content is king. Fortfarande. Jag har tjatat om detta tidigare och jag kommer fortsätta ett tag till. Krångla inte till det. Beskriv det du skriver om på ett rakt, direkt och enkelt sätt. Inga långa haranger. Tänk sälj. Om det är lätt att uppfatta vad du vill ha sagt för en läsare kommer det fungera bra även för sökmotorerna. Använd nyckelord som du vet att dina kunder använder.
  4. Uppdatera. Om du har en webbplats som ser likadan ut år efter år kommer den sjunka i popularitet. Du måste vara en aktiv förvaltare av innehållet. En statisk webb ger låga poäng hos Google.

För mer tips kan du besöka Google Webmaster Central. Där finns en hel del smarta råd. Det krävs ett Google-konto, men om du inte har det redan är det hög tid att skaffa dig ett.

Rätt optimerad webbplats blir för Google som att du skulle vandra runt med varselväst på stan – du syns bra!

Du funderar på ny webbplats, har du tänkt på innehållet?

24 Nov

En av de punkter jag fick bakslag på i min optimeringsanalys var textrelevans. Som jag skrev i min kommentar i resultatet kändes det lite pinsamt eftersom detta är ett område som jag utbildat webbredaktörer i under flera år. För att förenkla (och förklara) brukar jag säga att man ska skriva om det man skriver om.

Mer konkret innebär det att om du skriver om bilar, ska du använda ordet ”bil” och inte ”fordon”, ”transportmedel” eller liknande.

Anledningen till detta är två: sökmotorerna (SEO) och läsarna. Både människor och sökmotorer uppskattar om du skriver konkret och använder dig av ord som de förstår. Det finns givetvis undantag (som alltid annars) och det kan t ex vara om du skriver för en viss målgrupp som har andra krav än ”gemene man”. Problemet med sökmotorerna kommer dock kvarstå, så enklast är om du alltid tänker på att skriva konkret och enkelt.

En som kan detta med hur man skriver för webben är Fredrik Wackå. I detta inlägg tar han upp vikten att inte fastna i det tekniska utan även tänka innehåll. Det spelar ingen roll hur avancerad designen är och hur häftig den tekniska lösningen är – om inte innehållet håller hög kvalitet blir både användarupplevelse och sökmotoroptimering lidande.

I webbstrategin

När du tar fram en webbstrategi och går igenom målgrupper, funktionalitet och organisation – glöm då inte bort själva innehållet. Det kan vara värt att t ex se över vilka som ska ansvara för att skriva och se till att de får den utbildning de eventuellt kan behöva. Oavsett vilka tekniska funktioner som du planerar så räcker inte dessa till om innehållet håller en för låg nivå.

Har du en specificerad målgrupp i webbstrategin ska innehållet givetvis vara riktat mot denna. Alla redaktörer som skriver på webbplatsen bör vara medvetna om detta så att texten förmedlar samma budskap och känsla oavsett var på webbplatsen besökaren befinner sig.

En bristfällig satsning på innehåll kan påverka hela upplevelsen av ett besök på webbplatsen och därmed minska antalet besökare och/eller det intryck av företaget/organisationen som besökaren har. Badwill för varumärket helt enkelt.

Content is king! (fortfarande…)

Sökmotoroptimerad? Del 2

20 Nov

Jag tänkte gå vidare på temat sökmotoroptimering (SEO). Sökmotorkonsult.se är inte ensamma om att ha gratisanalys av hur din sajt ligger till optimeringsmässigt. Även Jajja erbjuder en liknande tjänst. Skillnaden är att du på Sökmotorkonsult.se får en direkt (mycket utförlig) analys och medan det hos Jajja kommer en veckorrapport per mail:

Få en gratis rapport varje vecka med information om hur väl dina sökord rankar i Google.

Hmm… Vi får väl se hur bra den där rapporteringstjänsten fungerar. Jag har tidigare jobbat med Jajja och har inte de bästa erfarenheterna, måste jag erkänna. Ser detta som ett test för att jämföra två rätt smidiga gratistjänster.

Förbättra optimeringen

Det som är ett stort plus med Sökmotorkonsult.se är beskrivningarna av vad som kan göras för att bättra på optimeringen inom de områden som inte får så bra betyg.

Titel

Titeln innehåller inte det sökordet men dock finns något av de olika orden i sökordet med i titeln. Det är bäst om sökordet finns med exakt i titeln.
Om sökordet består av flera ord men alla av orden förekommer inte i titeln så ger det inte full effekt. Din webbsida får större möjlighet att ranka högre på sökordet om det står med exakt i titeln.
-10 poäng

För min del handlar bloggandet (och namnet på bloggen) om att jobba med mitt eget varumärke (klyschigt, jag vet). Vid en sökning på ”per vikström” på Google.se hamnar jag riktigt bra till, så denna del är jag nöjd med.

H1

H1:an innehåller inte det angivna sökordet men dock finns något av de olika orden i sökordet med i H1:an. Det är bäst om sökordet finns med exakt i H1:an.
Om sökordet består av flera ord men alla av orden förekommer inte i H1:an så ger det inte full effekt. Din webbsida får större möjlighet att ranka högre på sökordet om det står med exakt i H1:an.
-5 poäng

Här var jag tvungen att kolla koden. Tydligen är det bara ”Per Vikström @ Internet”, dvs titeln som är H1. Rubrikerna på inläggen får H2. Inte helt smart kanske, men det är inte så mycket att göra just nu, med detta tema.

Antal sidor

Din webbsajt har 39 indexerade sidor enligt Google. Detta är inte så mycket och din webbsajt gynnas om du ökar antalet sidor.
Ju fler sidor en webbsajt har dess bättre. Varje ny relevant webbsida innebär en ökad möjlighet att synas i sökresultaten på fler sökord.
- 10 poäng

Det här är en sak som är förhållandevis lätt att ordna till – bara att skriva mer.

Textrelevans

Texten innehåller inte sökordet men alla delar finns med.
Sökordet finns alltså inte i texten men sökordet består av flera ord och alla dessa ord förekommer. Sidan skulle rankas högre om sökordet finns med så som du har skrivit det
- 10 poäng

Det här skulle jag nog tro är ett av de viktigaste områdena. Lite pinsamt att tappa här faktiskt. Textrelevans handlar om att skriva om det man skriver om, som jag brukar säga när jag pratar optimering med kunder/kollegor. Med ”webbstrategi” som sökord ska jag givetvis använda ordet ”webbstrategi” när jag skriver löptext. Inte förenkla och bara skriva ”strategi”. Slarvigt. Fy mig.

Meta description

Sidan har ingen meta description.
Avsaknad av meta description spelar en förhållnadevis liten roll för din placering i sökresultaten. Dock visas den oftast som en beskrivning av din webbsida i sökresultatet och är viktig för att få folk att klicka på just din sida.
- 4 poäng

Här är jag som WordPress-användare utlämnad till det tema som jag använder. Inte mycket att göra åt.

Meta keywords

Webbsidan har inga meta keywords.
Att meta keywords saknas är ingen stor sak. Google bryr sig inte om detta alls men vissa andra sökmotorer gör det till viss del. Meta keywords ska innehålla maximalt 5 unika sökord och innehålla de sökord du helst vill synas på.
- 2 poäng

Samma resonemang som ovan.

URL

Sidans URL innehåller endast delvis sökordet.
Om en webbsidas URL innehåller hela sökordet är det en fördel även om det inte är ett måste för kunna nå bra resultat på ett sökord. Exempelvis är den optimla URL:en för sökordet ”bil”: http://www.bil.se
- 2 poäng

Som jag skrev under ”Titel” ovan så handlar bloggen om mig och min syn på saker och ting. Att jag ändrade namnet till Per Vikström @ Internet var ju helt klart lyckosamt.

Sammanfattning

Ja, det är en del att arbeta med. Dessutom ser jag fram mot den analys som ska komma från Jajja. Eller – ser fram mot – är nog mest nyfiken på hur den ”rapport” jag ska få ser ut….

Om du bara vill ”prova på” SEO för att se hur din webbplats ligger till rekommenderar jag helt klart Sökmotorkonsult.se. Det kan vara ett sätt att komma igång och se vad SEO handlar om.

Syns du inte, finns du inte.

Sveriges bästa webbplatser?

13 Nov

Jag gillar att Internetworld listar de bästa webbarna i så många olika kategorier. Det skiljer ju rätt mycket mellan de olika typerna av webbplatser. De fanns tre kategorier som jag fastnade för lite extra: bästa banksajt, bästa myndighetssajt och bästa försäkringssajt. Inget av valen var särskilt förvånande för mig. Tänkte lite kort ge min syn på det hela.

Nordnet

Som jag skrev om Handelsbanken i ”Kunden vet alltid bäst, eller?” så är de svenska storbankerna rätt dåliga på webben. Det ska till uppstickare som Nordnet som dels har en trevlig och uppiggande design, lättanvända navigering och allt innehåll samlat på ett bra sätt. Att de dessutom har Nordnetbloggen som skriver om det som de kan bäst – börs och privatekonomi – är helt kanon!

Personligen känner jag mig lockad av att navigera runt och överallt gör den fräscha designen att det känns som en trevlig bekantskap. Tänker inte byta bank just för tillfället, men tänk bara om fler banker kunde följa efter Nordnet (och Skandiabanken, som jag också gillar).

Polisen

Måste erkänna att jag inte riktigt kommer ihåg hur Polisens gamla webbplats såg ut. Dagens webbplats gillar jag däremot starkt. Toppnavigeringen är tydlig och sånt som man kan behöva snabb hjälp med är upplyft som puffar direkt under navigeringen. Jag hittar allt från passansökningar, polisanmälningar, tips om att säkra upp hemmet till nyheter om vad som händer inom polisen. Dessutom tycker jag att sökmotorn fungerar mycket bra.

Det känns ordentligt uttänkt och någon/några har tänkt till utifrån behoven som finns hos målgruppen. Fler borde tänka till och utgå från besökarnas behov och önskemål. Oavsett om det gäller en företagswebb eller en myndighetswebb har dina besökare vissa behov som du bör bli/vara medveten om…

Trygg Hansa

Redan när jag läste Web Management på Berghs tyckte jag att Trygg Hansa var i en klass för sig när det gällde försäkringsbolagen. Vi gjorde i början av utbildningen ett usability-test som ganska tydligt pekade ut Trygg Hansa som vinnare. Navigeringen är väldigt logisk och dessutom är det alltid nära till avslut när man väl klickat sig ner försäkringsnivån – se detta exempel.

Sammanfattning

Tre solklara vinnare i mina ögon. Nu är det dags för de som inte kom in på listan i år att tänka till och jobba för att lyckas bättre nästa år.

Vilka blir bäst 2010?

← Äldre inlägg
Nyare Inlägg →

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.