Arkiv | Webbkommunikation RSS feed for this section

Dumbphones, appar och HTML5

14 Mar

Om du följt med min blogg ett tag så vet du att jag har en ganska skeptisk syn på appar och förordar mobilanpassade webbplatser. Därför blev jag extra glad för snart en månad sen då jag läste artikeln ”Vanlig mobilsajt viktigare än hypercool app!”. Kritiken där gällde främst att företagen inte insett behovet av en väl fungerade mobilsajt:

Det finns i dag tekniska lösningar som gör att sajten känner av om användaren surfar från en mobil eller dator – och automatiskt anpassar sig efter det. Använder du mobilen för att surfa till exempelvis facebook.se, google.se eller pcforalla.se möts du av en annan sida än om du använder datorn. Det här borde förstås vara en självklarhet.

Jag hade en svag förhoppning att den värsta hypen och ropen efter appar skulle ha lugnat sig nu, men suget verkar hålla i sig. Personligen har jag svårt att inse ”måstet” med en app, nu när det är fullt möjligt att automatiskt anpassa webbplatsen för mobila enheter med hjälp av responsive design.

Den största vinsten med att ha en enda webbplats som uppdateras i ett system, och som med hjälp av CSS:er anpassas efter mottagarens läsare (enhet), är att informationen endast behöver publiceras en gång - i publiceringssystemet.

Många sitter nu med appar som tagits fram med en extern leverantörs hjälp där uppdateringar av informationen kräver en insats från leverantören. Framför allt gäller detta de fall där det gjorts en ”quick-and-dirty”-lösning för att det var så ”enormt viktigt” att få fram en app…

Framtidens mobila lösningar

Precis som flera av kommentarerna till inlägget ”App eller mobilanpassad webbplats?” nämner, så finns det flera områden där en native app (dvs en app speciellt anpassad för IOS, Android eller Windows Phone) kan ha funktioner som en mobilwebb (än så länge) inte har.

Å andra sidan frågar jag mig hur många av alla native appar som verkligen behöver vara native. För mig personligen så spelar det ingen roll om jag använder Aftonbladets app, eller om jag surfar in på mobilwebben. Huvudsaken är att jag enkelt kan komma in på sajten/appen och att den fungerar rent tekniskt.

Kanske är det HTML5-baserade ramverk som är lösningen.

Netbiscuits släpper ramverket Tactile som ska förenkla html5-utveckling för mobila enheter. Ramverket ska ta hand om skillnader mellan mobiler, operativsystem och webbläsare.

Det är ju det här som är det viktiga – att alla användare, oavsett typ av webbläsare, ska kunna komma åt en anpassad version av webbplatsen. Jag tror – och hoppas – att vi får se en ökning av denna typ av lösningar och slipper apphysterin som präglat oss så länge.

Dumbphones

Att använda ett begrepp som ”smartphone” på en telefon som mer eller mindre är en förminskad dator, det går mig emot.

  1. Telefonen är inte smart. Den har en massa (onödiga?) funktioner.
  2. Även en icke-smartphone kan göra ”smarta” saker
  3. Vart tog huvudsyftet med mobiltelefonen vägen – pratet?

Det fanns en tid då en mobiltelefon var just en mobiltelefon. Jag, som barn av det tidiga 70-talet, ser fortfarande mobiltelfonen – smart eller inte – som först och främst ett hjälpmedel för att ringa och sms:a med. Att jag sedan kan kolla mail och t ex läsa nyheterna är ett extra plus.

Oavsett hur stor skärmen blir på en mobil så kommer den inte bli lika effektiv som en läsplatta eller en bärbar dator. Större skärmar gör snarare att mobiltelefonen blir mindre mobil (tar stor plats) – och känslig för yttre påverkan.

I den bästa av världar fungerar touchskärmarna perfekt, men om det är för kallt, eller varmt, eller fuktigt, eller… så funkar de inte. Om det inte är en telefon av ”tålig” typ. Kanske.

Kalla mig bakåtsträvare, men jag ser fram emot att gå tillbaka till min osmarta mobiltelefon utan touchfunktion. En hederlig (och tålig) knappsats gör att jag kan ringa och sms:a även med handskar.  Och samtidigt kan jag surfa och kolla mail. Allt jag behöver. Räcker för mig. Nämnde jag att den har multitasking också?

Annonsering för (ännu) bättre sökträffar – Google Adwords

7 Mar

Igår hjälpte jag en vän med att sätta upp en kampanj i Google Adwords för hennes företag. Ett första steg för att känna av hur det fungerar. De har tidigare blivit kontaktade av ett antal ”experter” som lovat topp 10-placeringar på Google om just deras bolag anlitas.

Vilket mervärde kan en kampanj i Google Adwords medföra? Behövs det verkligen?

SEO – komponenterna

Som jag skrev i inlägget om vad man som webbansvarig kan göra så består området sökmotoroptimering (SEO) av ett antal olika ”komponenter”:

  • Optimerad HTML-kod
  • Sajt- och informationsstruktur
  • Innehåll
  • Länkar

Sökordsannonsering, dvs Google Adwords o likn, kan sägas vara en femte komponent som kompletterar de övriga fyra.

Köpa tjänster?

Den tjänst som du troligen behöver köpa in är optimeringen av HTML-koden, om du nu inte råkar ha en systemutvecklare eller programmerare anställd.

Smidigast är om du redan från projektstart ser till att den leverantör du anlitar för att bygga webbplatsen är experter på webbstandrads och vet vad som gäller inom det området, och att det publiceringssystem som används stödjer dessa standards. Det är den snabbaste, billigaste och bästa lösningen. Som tur var går det dock att korrigera HTML-koden även i efterhand, men då kan det innebära att själva optimeringsarbetet blir mer komplext än om det gjorts från början.

Uppbyggnaden av webbplatsen

Från det att du kan börja bygga upp webbplatsen, se till att du bygger en logisk sajtstruktur. Det varierar mellan olika publiceringssystem hur detta görs, men det är någon som din leverantör bör kunna utbilda dig inom. Det är viktigt att det blir rätt från början. Börja hellre i liten skala än att försöka bygga upp allt direkt från början.

Innehållspublicering

De konkreta tipsen om detta finns i inlägget om hur webbansvarig kan jobba med sökmotoroptimering. Denna gång tänkte jag lyfta in en annan aspekt – inkopiering av text i publiceringsverktyget. En skitsak, ja visst, men ack så viktigt.

Oavsett hur bra din leverantör varit med HTML-optimeringen kan detta förstöras om du kopierar in text i publiceringssystemet och får med t ex Microsoft Words underliga ”HTML-kod”.

I flera publiceringssystem finns en möjlighet att styra hur text ska kopieras in – formaterad eller oformaterad. Bästa tipset annars är samma nu som det var 1999 – gå via Notepad/Anteckningar, då försvinner all formatering.

Annonser i Google Adwords

Vi utgår från att du gjort allt rätt enligt ovan, men ser ändå i ditt webbanalysverktyg att det ”saknas” beökare. Det är helt enkelt så att det finns nyckelord som du tycker att besökarna ”borde” ledas via för att komma till din webbplats. Först i ett sånt läge, när allt det grundläggande är åtgärdat och korrekt, kan det vara dags att börja kika på annonsering.

Börja med att gå igenom de nyckelord som du identifierat för att se hur din webbplats ligger till. Jämför sedan din webbplats med dina ”konkurrenters”. Det kanske t o m är så att du kan göra innehållsändringar som påverkar sökresultatet till det bättre.

Om det inte går att göra några textmässiga ändringar – ta dig en titt på t ex Google Adwords. Detsamma gäller om du har en kampanj inom ett smalt område. Även då kan det löna sig att ”köpa” besökare.

Sammanfattning

Tro inte att du kan rädda en usel webbplats med hjälp av Google Adwords. Det är ett komplement som stödjer de mer grundläggande åtgärderna för sökmotoroptimering. Släng inte ut en massa pengar på dyra konsulter som lovar att annonsering är lösningen. Börja i rätt ände. Lycka till!

Sökmotoroptimering (SEO) – vad kan jag göra som webbansvarig?

13 Feb

Att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats är ingen engångsåtgärd, utan det är ett kontinuerligt arbete. En del av arbetet kan du som webbansvarig själv göra. Annat kan du behöva hjälp med från en systemutvecklare/programmerare.

Optimerad HTML-kod

Steg ett för att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats ligger i hur HTML-koden är uppbyggd. Organisationen World Wide Web Consortium (W3C) har satt samman riktlinjer kring kodstandard för webbplatser, vilka bygger på ett antal principer och en vision om hur internet ska uppfattas av användarna. Enkelt uttryck handlar det om att allt på webben ska vara tillgängligt för alla – på ett säkert sätt.

I de flesta fall är detta något som du som beställare, webbplatsägare eller webbansvarig inte ska behöva bekymra dig om. Se till att det i kontrakts- och beställningsdokument tydligt framgår att ni kräver en godkänd validering hos W3C. De har ett verktyg som heter W3C Markup Validation Service, som enkelt ger svar på tal kring hur pass väl validerad HTML-koden är.  Det finns även andra verktyg för validering. T ex har NetRelations ett verktyg som kallas Inspector.

Felen som rapporteras in av verktyget är allt det som inte följer de riktinjer som W3C satt upp. I vissa fall kan det handla om sådant som du (eller din leverantör) inte anser är viktigt för webbplatsen (t ex saknad ”alt”-text), ibland kan det vara fel av mer allvarlig karaktär. Oavsett vilken åtgärd du bestämmer dig för (ändra eller behåll) – se till att webbplatsen är validerad och att du fått ta del av resultatet innan du godkänner leveransen.

Jag skrev en del om vad man bör tänka på kring HTML-kod och taggar i ett tidigare inlägg - SEO-analys av din webbplats.

Sajt- och informationsstruktur

För att sökmotorerna ska förstå hur webbplatsen är uppbyggd strukturmässigt är det viktigt att tänka på dessa punkter, som jag till viss del även beskriver i SEO-analys av din webbplats ovan.

Läsliga URL:er

Det här styrs ofta av valet av publiceringssystem. Det kanske inte är något som är påslaget från början, men se till att välja ett verktyg som ger adresser av typen http://www.dn.se/ekonomi/fbi-slapper-hemlig-jobs-rapport/ och inte http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?website=TAB4. Inte nog med att den senare typen av URL försvårar för sökmotorerna att identifiera vad som finns på sidan, även besökarna blir förvirrade av en komplex, intetsägande webbadress.

Inte för många navigationsval

Det finns en del olika skolor kring hur många val det ska svara, men 5-8 alternativ är det som oftast nämns. Det är kopplat till människans perceptionsförmåga och inget som är unikt för webbplatser. Vi människor kan uppfatta och komma ihåg 5-8 siffror, saker, eller namn. Därför bör man även i webbsammanhang hålla sig till detta maxantal.

Inte för många navigationsnivåer

En gång i tiden gällde maximala tre klick för att komma till den lägsta nivån på en webbplats. Detta har ändrats något nu och rent generellt är användarna/besökarna mer benägna att klicka sig djupare ner i strukturen. Det förutsätter dock att de vet vad som väntar och är intresserade av det innehåll som finns ett eller ett par klick bort. Undvik dock att ha fler än fyra navigationsnivåer om möjligt.

Innehåll – webbcopy och uppdateringsintervall

Att skriva för webben är som bekant inte som att skriva för läsning på papper. Själva skrivandet i sig har jag bl a berört i inlägget ovan - SEO-analys av din webbplats.

Nyckelord

Det som är viktigt att än en gång lyfta upp är användandet av nyckelord. Istället för att tänka inifrån-ut och anpassa innehållet efter vad du (företaget/organisationen) vill ha sagt – utgå från vad det är kunderna/besökarna söker efter. Anlaysera även de sökningar och det besökarbeteende som du kan utläsa från webbanlaysverktyget och anpassa innehållet utifrån det.

Vilka nyckelord använder kunderna i kommunikationen med er? Undvik sida upp och sida ner med företagssvammel – se till att ge besökarna (och därmed även sökmotorerna) de nyckelord de söker efter.

Skriv inte om fordon om du säljer cyklar eller bilar. Skriv inte modeaccessoarer om du säljer handväskor och smycken. Det finns många exempel på hur lätt det är att missa en stor intressegrupp för att man använder fel ”språk” och inte talar till besökaren på ett sätt som han/hon förstår.

Uppdatera ofta

Innehållsmängden på internet ökar väldigt fort. Det innebär att en webbplats som endast uppdateras någon gång per år riskerar att hamna längre och längre ner i resultatlistan hos t ex Google. För dig som webbansvarig finns det olika sätt att uppdatera och förnya webbplatsen.

Den åtgärd som kanske ligger närmast till hands är att skapa nya sidor. Om det gäller en livligt besökt webbplats om en populär produkt eller tjänst som kontinuerligt uppdateras är detta troligtvis inget problem. Du har säkert mycket att skriva om. Nya kundreferenser, citat från nöjda kunder, tävlingar, produkt- och företagsnyheter mm.

Om det inte finns något att skriva om? Om inget har hänt? En uppdatering behöver inte innebära att du skapar nya sidor. Det kan även innebära mindre ändringar och justeringar på existerande sidor. Byt ut ett ord eller två, så tolkar Google det som en uppdatering. Utgå från vad du kan avläsa i analysvertyget och revidera innehållet på de sidor som har låga besökssiffror eller där besökarna stannar väldigt kort tid. Det finns alltid arbete att göra på en webbplats. Den blir aldrig ”klar”…

Länkar till din webbplats

Näst efter ett kvalitativt innehåll och en välkodad sajt är länkar in till din webbplats det viktigaste för att lyckas med sökmotoroptimering. Det är t ex olika typer av  länksamarbeten som SEO-konsulterna ofta jobbar med för att höja webbplatsers ranking hos sökmotorerna. Detta är väldigt effektivt, men tyvärr finns det även en baksida. Ofta handlar det om mer eller mindre accepterade ”länkfarmar”. Google har svartlistat flera varianter av länkfarmar, men nya länksamarbeten dyker upp och det är svårt att veta vad som är okej och inte.

Istället kan du som företagare se dig om i ditt eget kontaktnät och erbjuda länkbyten med de företag och leverantörer som du jobbar med. Detta är både mer rättvisande i Googles ögon, dessutom skapar det en större tilltro hos kunden att du och leverantör X länkar till varandra.

Hoppa inte på första bästa erbjudande med ”garanti att hamna på topp 10″ i Google. Någon sådan garanti finns inte. Hårt arbetet enligt det ovan är det enda som hjälper. Lycka till!

Cookielagen – vet Du vad som gäller?

27 Jan

1 juli 2011 fattades ett (omstritt) beslut om att skärpa kraven på samtycke vad gäller användningen av cookies på webbplatser:

Lagen om elektronisk kommunikation har skärpts from 1 juli 2011 för att öka integriteten för internetanvändare. Med andra ord m å s t e alla marknadsförande/säljande webbplatser fråga varje besökare om lov för att placera en cookie/kaka på dennes klient.

Fram tills nu har inga domar eller böter utdelats, men detta kan snart komma att ändras…

Hur göra? Riktlinjer?

Att följa lagen är förhållandevis enkelt. Om man vet vad som gäller. Visst har väl din webbplats en sida som beskriver hur ni använder cookies? Inte? Du är inte ensam dessvärre. Ett exempel på utförlig cookie-sida finns hos Riksdagen. Där finns all information som behövs för att lagen ska följas. Observera t ex länken till PTS som förtydligar vad cookies innebär ur ett användarperspektiv. Hos PTS  finns även information för webbplatsägare.

IAB - Organisationen för Svenska Interaktiva marknadsaktörer - har skapat webbplatsen Mina Cookies, som beskriver regler och riktlinjer kring hanteringen av cookies för dig som webbplatsägare. Där finns även en användarguide för hur man som användare själv styr om man vill acceptera (eller ta bort) cookies.

Du behöver alltså inte göra som t ex Regeringen.se eller Polisen.se – se nedan:

Cookie-text på Polisen.se

Nu då?

Har du inte redan en cookie-sida – se till att skapa en. Allt du behöver veta finns beskrivet ovan. Vad väntar du på? Cookie-lagen är här för att stanna.

Webbanalys och strategi i förvaltningsskedet

11 Sep

Inför starten av ett webbprojekt är det viktigt att börja i rätt ände, som jag skrivit om tidigare. I det inlägget skrev jag även om vikten av att inleda arbetet med webbanalys för att kunna säkerställa att de åtgärder som man beslutar om överensstämmer med de mål som satts upp. Det blir med andra ord en jämförelse och analys mellan existerande webbplats (eller intranät) och det nya.

Strategisk förvaltning

Så långt är det inga konstigheter. Klart man kan göra en före- och eftermätning. Det räcker dock inte. Även när den nya webbplatsen (intranätet) går över i nästa fas – förvaltning – är det viktigt att hela tiden följa upp och analysera.

Skillnaden mellan förvaltning och strategisk förvaltning är att den strategiska förvaltningen siktar framåt, uppåt och förbättrar, förfinar. ”Vanlig” förvaltning handlar mest om att hålla innehållet aktuellt och kanske göra en justering här och var i koden.

I strategisk förvaltning jämför man kontinuerligt resultatet i analysen med de uppsatta målen. Själva förvaltningsarbetet sker sen med utgångpunkt från den analysen. Oavsett om det handlar om ny funktionalitet, eller textändrningar. På så sätt blir det ett proaktivt angreppssätt som bygger på graden av måluppfyllnad istället för reaktiva aktioner ”vid behov”.

Inte bara webbanalys

I det strategiska förvaltningsarbetet ingår även andra komponenter, utöver webbanalysen. Dessa kan man dock också se över tack vare webbanalys. Sökmotoroptimering (SEO) kan fortfarande uppfattas som lite luddigt, men om vi nu fokuserar på det programmeringsmässiga arbetet (kodoptimeringen) blir det enklare att förklara. Genom att t ex se vilka sökord en besökare använder för att komma till webbplatsen går det att till viss se hur pass väl optimerad webbplatsen är.

En komponent som riskerar att glömmas bort både i diskussionerna kring webbanalys och sökmotoroptimering är webbcopyn, dvs texterna på webbplatsen. Hur du kommunicerar med dina besökare rent textmässigt är minst lika vikigt som hur pass väl koden är uppbyggd. Även detta är möjligt att mäta med hjälp av webbanalys. Om det är så att besökarna inte stannar så länge på sidorna och ofta lämnar webbplatsen direkt från de sidor de kom in på – då kan bristande webbcopy vara svaret.

Din webbplats blir aldrig ”färdig”, bara för du lanserat en ny version av den.

Affärs- och organisationsnytta – på internet och IRL

24 Maj

Hur skiljer sig egentligen affärs- och organisationsnyttan i webbsammanhang jämfört med hur det är i ”verkligheten”? Eller gör det? Är det skillnader?

Jag läste ett underbart inlägg idag – ”Why I Will Never, Ever Hire A ”Social Media Expert””. Det knyter lite an till vad jag skrev i ”Vanlig fråga: ”Måste vi finnas på Facebook?””.

Vi är i samma läge nu som under 90-talet. Då var det internet som skulle lösa alla våra problem. Idag är det sociala medier (läs ”Facebook”) som så kallade sociala media-experter vill att du som företag ska satsa dina pengar på.

“It’s not about building a website anymore! It’s so much cooler! It’s about Facebook, and fans, and followers, and engagement, and influence, and…”

Är det verkligen så illa som Peter Shankman förklarar i artikeln om varför han aldrig skulle vilja anställa någon som är expert på sociala medier. Citatet ovan är klockrent i mina ögon. Det är så många som blir helt förblindade av dagens sociala medier-hajp, på samma sätt som de var helt säkra på att det där med Internet skulle förändra världen runt 1998-1999.

Affärsnytta? Organisationsnytta?

Det som reklamare och PR-nissar (generalisering, jag vet, men det är tyvärr ofta sant…) försöker undvika är varför du ska satsa på t ex fan pages på Facebook. De vill hellre berätta om hur häftigt det är, att x antal miljoner människor finns på Facebook, att ”alla” är aktiva på Facebook och vill läsa och gilla allt som just du skriver eller länkar till.

Nu är det ju inte så enkelt. Bara för att alla andra (precis som barn säger att ”alla andra får stanna uppe sent) finns på Facebook behöver det ju inte vara bästa lösningen för dig.

Vad ger störst nytta för ditt företag eller din organisation? Vad ger störst affärsnytta eller organisationsnytta? Om du inte kan motivera och tydligt visa att ett visst behov uppfylls med hjälp av t ex en företagssida på Facebook så finns det ingen anledning att finnas där.

Du ska till syvende och sist antingen informera om ett visst ämne eller område, eller sälja en produkt eller tjänst. Dina kunders (medlemmar, besökares) behov av information är vad som ska styra din publicering och användande av olika informationskanaler.

Kanalstrategi

Anpassa strategin efter hur din målgrupp agerar online. Deras kanalval ska styra din webbnärvaro. Gör noggranna nuläges- och omvärldsanalyser för att ta reda på var din målgrupp befinner sig. Du måste förstå vad som driver den eller de grupper av individer som du vill nå med din kommunikation eller dina budskap.

Med ett omfattande bakgrundsarbete är det möjligt för dig att skapa en god bild av kundens behov och därefter utforma en strategi för ditt agerande i digitala kanaler. Oavsett om det handlar om att ha en enkel och funktionell webbplats, en avancerad webbshop eller att bara finnas på Facebook.

Behov. Inte coolhetsfaktor. Det är vad som ska styra din strategi. Då får du maximal affärs- och organisationsnytta.

Nytt intranät – mer än bara en ny webbplattform

14 Apr

Precis som med externa webbplatser hamnar fokus för intranät ofta på funktioner. Forum, bloggar, Facebook-look-alikes osv. Många är de konsulter som har mer eller mindre färdiga lösningar som vid en första anblick kanske verkar både snygga, smarta och praktiska.

Men ett intranät är så mycket mer. När man drar igång ett intranätsprojekt finns det alltid vissa mål och förhoppningar från ledningshåll. Även vi på NetRelations föredrar att visa upp funktioner och plattformar. Vad som inte framgår riktigt är att vi alltid gör en förstudie där vi  i samråd med kunden tar fram syftet med intranätet, målgrupper och mätbara mål – en intranätstrategi helt enkelt. Baserat på förstudiens resultat kan vi sedan bygga ett anpassat intranät åt kunden.

I vårt strategiarbete får vi fram information om vad som är A och O för att intranätet ska bli framgångsrikt – och hur man ska nå dit. Bl a intervjuar vi utvalda individer för att få deras bild av verksamheten. Vad som kan komma fram – men som inte alltid ingår i projektet är det interna arbetssättet vad gäller intern information.

Visst att det ska vara socialt och alla ska kunna lägga in information, men det behövs riktlinjer och policys för att alla ska veta vad som gäller. Vad får användare A göra som inte B får göra. Och varför. Att lansera ett nytt intranät utan att ha dessa ”mjuka” frågor klara för sig – och riktlinjerna framtagna – riskerar att orsaka stora problem och mycket frågor.

Var tydlig med vad som gäller och vad som förväntas av alla intranätsanvändare. Oavsett vem det gäller ska alla veta vad de förväntas göra på intranätet, hur de hittar, vad som ska/får publiceras (och hur ofta) osv.

Intranät handlar inte bara om teknik. Det handlar om intern kommunikation och interna processer.

Reflektioner från #webbdagarna – apparnas vara eller inte vara, målgruppsanpassning, sökmotoroptimering, konvertering, sociala medier och webbanalys

1 Apr

Appar – ha eller inte?

Ett ämne som avhandlades vid flera tillfällen var appar. Alla Iphone- och Android-användare är väl bekanta med detta. Personligen är jag skeptisk till det jag kallar app-hysteri. Jag är ju inte den som är den, utan inser att det trots allt finns vissa fördelar med appar. Vad jag är emot är plattformsberoendet. Det går helt emot allt snack om open source och transparens.

Dag ett var det en övervägande positiv bild av apparnas vara eller icke-vara, men i avslutningen fick min skepticism ett erkännande tack vara Joakim Jardenberg.

En klar fördel med en app är att den är enklare att starta direkt från ”skrivbordet” jämfört med att behöva starta upp webbläsaren och gå till ett bokmärke. Nu finns det dock exempel (Expressens mobilwebb) där bokmärket hamnar som en direktlänk på skrivbordet, precis som en app. Smart!

Apparnas egentliga styrka är då det gäller transaktioner och interaktion med användaren. Där är det möjligt att göra mer jämfört med en mobilwebb, men generellt sett ska appen endast användas om det krävs funktionalitet/hårdvara som inte kan lösas med en mobilwebb.

Målgruppsanpassning vs sökmotoranpassning

Lego har en målgrupp som består av barn. Barn vill inte att webbplatser ska se ut på ett sätt som sökmotorerna gillar. Det är viktigare att målgruppen gillar sajten än sökmotorerna. Genom att använda sig av multipla kanaler (förslagsvis sociala medier) är det möjligt att driva trafik och skapa ett intresse utan att ha följt sökmotorriktlinjerna till punkt och pricka. Egentligen inte så konstigt. Det är det vanliga – kvalitet eller kvantitet. Bättre att få in den önskade målgruppen till webbplatsen och att de stannar och utforskar den, än att de kommer dit och blir besvikna över vad de upplever.

Genom att förbättra användarupplevelsen lyckades Haléns få ner returerna och Lego erbjuder sina besökare – i olika åldersintervall – spel, baserade på produkterna.

Sökmotorn leder till konvertering

Flera föredragshållare, som t ex Haléns, berättade hur viktig sökmotorerna är för deras konverteringsgrad. Många kunder (potentiella kunder) letar produkter via sökmotorerna och genom att lyckas väl med både placering och presentation kan man öka konverteringsgraden.

Tänk även på hur det ser ut när besökaren kommer till din sajt via sökmotorn. I den bästa av världar ska det på ”landningssidan” finnas en direkt möjlighet till avslut. I den sämsta av världar måste man söka igen…

Idag är sökmotorn startpunkt för många köp. Man gör research via sökmotorn och/eller via sociala medier, men kanske inte gör själva köpet online. För att kunderna ska hitta till just dig är det viktigt att du använder samma begrepp och tilltal som de gör.

Sociala medier

En stor del av föredragen handlade om sociala medier, på ett eller annat sätt. Kanalen sociala medier. Inte strategin.

Finns du på Facebook? Vet du varför du finns på Facebook? Om så är fallet – bra. Tänk efter först, så sparar du tid och pengar. Är du nyfiken och vill ”testa”? Gör så, men var beredd att ta ett steg tillbaka om det förväntade resultatet uteblir. Ifrågasätt och gör inget för att ”alla andra” gör det.

Produkter som andra kommenterat/betygsatt ger en ökad konverteringsgrad. Det är även viktigt att kommunicera med kunden (målgruppen) via de kanaler där kunden finns. Bemöt kritik och hjälp till. Använd bloggare och de som är aktiva i sociala medier som ambassadörer. Var tydlig med varför någon ska följa dig på Twitter eller ”gilla” dig på Facebook.

Genom att aktivt och öppet kommunicera på t ex Facebook är det möjligt att vända en negativ inställning till något positivt. Det handlar alltså om att lyssna på målgruppen. Och lyssna. Omvärldsbevaka. Och lyssna.

Många tror att sociala medier är gratis. Andra hoppas kunna tjäna pengar via sociala medier. Båda sakerna är fel. Sociala medier kan vara kostnadsbesparande. Det kommer dock kräva en investering på ett eller annat sätt. Om inte i pengar så i tid. Mycket tid. Precis som relationer IRL.

Nyckelordet framför alla är ”dela”. Sprid din kunskap/information. Var transparent (hett modeord) med vad du kan/har.

Webbanalys

Varför ser det ut som det gör? Varför gick det som det gick? Arbeta aktivt med webbanalys för att förstå och inse vad som fungerar bra och vad som kan fungera bättre. Genom att sätta upp tydliga, mätbara mål är det enklare att följa upp och verifiera att du lyckats.

Sammanfattning

Inte så lätt att få till en enkel sammanfattning med ”det här handlade det om”. Rent personligen tyckte jag inte att det var så mycket nyheter, men samtidigt inser jag att det som jag hört till leda i kanske fem års tid är något som mina kunder kanske inte ens är medvetna om. Vi behöver alltså tjata vidare.

Jag ser Webbdagarna som en påminnelse till oss som kan att det är många därute som fortfarande ligger efter – och behöver hjälp. Det blir en utmaning. Förhoppningsvis kan vi alla – en dag – vara på samma nivå och kunna blicka framåt, istället för att tjata, tjata och tjata.

Kommer jag vara på Webbdagarna nästa år? Tror det. Hoppas. Om chefen tillåter…

Vill du läsa mer?

Förutom Jocke så har även The Jennie skrivit ihop bloggrapporter: förmiddagen dag ett, eftermiddagen dag ett och en slutrapport. Väl värda att läsa!

Sociala nätverk och ditt personliga varumärke

1 Feb

Var någonstans syns du? Har du en Facebook-profil, finns du på LinkedIn, twittrar du? Har du en tanke med vilka sociala nätverk, kanaler och tjänster du använder och vad du kommunicerar ut? Försöker du kanske finnas överallt prata om allt? Stärker din sociala närvaro ditt personliga varumärke?

Sociala nätverk

Jag har fokuserat min sociala närvaro på webben ur ett professionellt perspektiv. Först ut i mitt sociala nätverkande var karriärnätverket Shortcut – 1999. Det var rätt bra för den tiden: diskussionsforum, jobbsök och artiklar med karriärtips och -råd. Fanns lite smått och gott som jag tyckte var matnyttigt.

När LinkedIn kom ett par år senare så kändes det som en självklarhet att även finnas med där. Enkelt sätt att samla alla jobbkontakter och visa upp vad man kan och har gjort i form av ett online-cv som är tillgängligt för alla (och sökbart via Google om man valt att göra det publikt). Att det dessutom är smidigt för andra att lämna referenser och vitsord är ett stort plus. Jag har utvidgat mitt kontaktnät väsentligt tack vare LinkedIn. Dessutom har det trillat in både jobb- och uppdragsförslag…

Facebook har aldrig känts aktuellt för mig. Jag har aldrig haft ett behov av att synas privat i sociala nätverk. Det är professionellt och karriärsmässigt som jag ser de sociala nätverken som ett självklart val.

Blogg och Twitter

Jag gjorde ett par försök att privatblogga, men det blev inte så mycket av det. När jag däremot startade Per Vikström @ Internet kändes det genast roligare och mer intressant. Nu skriver jag om sånt jag stöter på i mitt yrkesliv, eller sånt som har koppling till det jag jobbar med och som jag tror kan vara av intresse för mina läsare.

När jag började med Twitter var utgångspunkten också rent professionellt. När jag insåg att jag kunde kombinera bloggandet med att marknadsföra mina inlägg via Twitter och dessutom kunde följa olika intressanta personer för att ta del av deras tankar, idéer och tips – då blev även Twitter en självklar kanal för mitt nätverkande och kommunikation med andra som har liknande intressen som jag själv.

Mitt personliga varumärke

Vad jag vill ha sagt med genomgången ovan är att man – med utgångspunkt från sitt personliga varumärke och hur man ser på det – bör tänka på vad man vill kommunicera ut till omvärlden, hur man vill synas med det man söger och var man vill synas. Är det ditt privata eller professionella jag som ska synas främst? Vill du t ex att dina kollegor och kunder ska se dina festbilder på ”Fejan”?

Vissa påstår att de två ”jagen” egentligen är ett och samma. Jag anser att det professionella jaget ska visa på ens personlighet, men att det inte är detsamma som det privata. De två kan vara samma, men är det inte per automatik. Det är något som du själv bestämmer genom ditt val av ”vad”, ”var” och ”hur”.

Jag vill att mitt personliga varumärke ska vara uppbyggt av det jag beskrivit ovan: min profil på LinkedIn där jag beskriver vad jag kan och vill göra i mitt yrkesliv, mitt skrivande här på bloggen och mina inlägg på Twitter. Mitt varumärkesarbete handlar om min roll som webbprojektledare och webbstrateg.

Hur ska företag synas i sociala nätverk?

Rent principiellt har jag svårt för företag som anser att de ”måste finnas på Facebook”. Som företagare måste man ställa sig samma frågor som man ställer sig som individ:

  • Vad vill vi kommunicera ut?
  • Hur ska vi göra det?
  • Var ska vi synas?
  • …och varför?

Ditt/ert val av nätverk/kanal kan ha olika konsekvenser. En företagsprofil på LinkedIn kräver t ex inte lika mycket jobb som ett Twitter-konto. En satsning på Facebook kan bestå av en enkel företagssida eller en flytt av hela kundsupporten.

Oavsett vilket val du gör – tänk efter före. Vad vill du åstadkomma med det val du gör? Gör inget för att andra gjort något som är kul/häftigt/spännande.

Att skapa ett Twitter-konto som bara uppdateras en gång i kvartalet kommer inte ge någon genomslagskraft, medan ett som uppdateras dagligen och där företaget kommunicerar med följarna kan ha ett stort marknadsvärde. Resultatet blir vad du gör det till.

Vad du än gör – lägg inte ner en massa pengar på en reklam- eller mediakonsult som ”gör en häftig grej på Facebook” om du inte har en strategi och en organisation för att ta det vidare internt. Gör inget som du inte kan ro iland. Börja i liten skala och utveckla det som är lyckosamt.

Tillägg

Jag fick en kommentar via Twitter från @dannydoe som skrev att innehållet även bör styra kanalvalet. Självklart är det så. Jag har stoppat in ett ”vad” i texten ovan som korrigering. Tack Daniel!

Sociala medier – hur tänker företagen egentligen?

4 Jan

Jag läser artikeln ”Fyra steg till att nå ut i sociala medier” på IDG.se och blir lite förvånad – behövs det fortfarande påpekanden som:

För att förstå och använda dig av de sociala arenorna måste du själv vara en del av dem, inte bara då och då, utan hela tiden.

Borde det inte – idag – vara rätt självklart att det inte går att bara skapa ett Facebook-konto och sen hoppas på det bästa? Hur tänker företag som t ex SJ som bara har sitt Twitter-konto bemannat under kontorstid? Tågen går ju inte bara mellan 9 och 16.

SJ är inte enda exemplet där en traditionell organisation möter en ny kommunikationskanal som är aktiv dygnet runt. Inte heller artikeln ovan nämner något om att en satsning på sociala medier kan kräva en organisatorisk omstrukturering – om man inte tolkar in det i citatet ”inte bara då och då, utan hela tiden”.

Väldigt ofta uppfattar jag tips och råd från ”experter” (undviker helst det ordet – därav citattecknet) som lite för basic. De kanske fungerar för småföretag eller egenföretagare, men är inte anpassade till en större organisation.  Ta t ex detta uttalande från en annan IDG-artikel – ”Så sökoptimerar du i sociala medier”.

Att ha en tydlig samtalsstrategi i sociala medier är viktigt, enligt Anton Johansson. Det gäller bland annat att veta hur du skapar värde för den du möter online och hur du bemöter frågor, kommentarer, kritik eller beröm. Det räcker inte att bara vara där.

Jag håller helt med Anton, men om vi fortsätter med SJ som exempel finns det säkert frågor som gäller:

  1. vilken avdelning som ska ha huvudansvaret
  2. vem som ska/får ta beslut
  3. fackliga regler kring arbetade timmar, flex, ob osv

Trots att t ex Antons råd ovan stämmer och är korrekt så krävs det lite mer analys i mina ögon. Personligen satt jag i drygt ett år och försökte driva igenom en digital strategi på ett stort industriföretag och vet hur tungrott och svårarbetat det kan vara. Det är där utmaningen ligger – hur jobba för att få med management. De som själva är aktiva inom sociala medier på företagen med är inte de som behöver hjälpen – det är ledningen.

Vem blir först med att lyckas förklara sociala medier för ledningsgruppen och övertyga den om vilka fördelarna är med de olika alternativen?

Eventuellt har min kloka fd kollega Therese Reuterswärd träffat rätt i och med detta inlägg – Framtidsspaning – Sociala Medier för stora företag – men vi får väl se vad som händer 2011…

← Äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.