Arkiv | Användbarhet RSS feed for this section

Jobbdatabaser – finns det något smidigt och användarvänligt system?

28 Feb

Efter att ha fyllt i ett antal olika formulär och registrerat mig i flera jobbdatabaser hos företag, myndigheter och rekryterare är jag ganska säker på min sak – cv-systemen är urusla ur ett användarperspektiv och förvånansvärt ofta krånglar tekniken bakom.

Jämfört med hur smidigt det är för mig som jobbsökare att skicka iväg ansökningshandlingarna via mail blir det ett förhållandevis stort projekt med att skapa konto och fylla i alla uppgifter. Uppgifter som jag redan fyllt i x antal gånger. I andra system.

Å andra sidan inser jag att det är väsentligt mycket enklare att hålla koll på de som söker och strukturera alla ansökningar. Oavsett vilket av systemen som används så lämnar de dock mycket att önska för oss jobbsökare. T ex så bör det ju gå att logga in.

Det system som bl a Arbetsförmedlingen och Skatteverket använder (ReachMee) vägrar direktinloggning på deras respektive webbplatser. Först när jag ber om en lösenordspåminnelse fungerar det – med samma lösenord.

När det gäller rekryteringsföretag och onlinedatabaser är det tyvärr inte så värst mycket bättre. Monster är bra på flera sätt, men varför måste man fylla i cv-uppgifter på två ställen? Dels i själva cv:t, dels i den personliga profilen. Känns inte logiskt.

Adecco, Manpower, Poolia m fl har jag slutat använda. Det är för mycket information som ska matas in på nytt och hållas uppdaterat. Att finnas på Monster får räcka. Tyvärr var jag tvungen att använda Adecco för att kunna ansöka till ett specifikt jobb, men då var det möjligt att slippa fylla i alla uppgifter och istället bifoga separata dokument. Smart!

Hammer & Hanborg får okej på sin cv-databas, men inte mer. Det går t ex inte att ladda upp ett personligt brev eller egen cv – något som kan vara önskvärt med tanke på den typen av jobb som annonseras.

Jag kommenterade detta med cv-databaser på Twitter och fick direkt respons.

Är det så illa att HR-folk inte förstår hur viktigt det är med användarvänlighet? Finns det ingen som kan hjälpa dem i så fall?

Ska du bygga en ny CMS-baserad webbplats?

27 Maj

Det finns en del som är bra att tänka på när du ska bygga en ny webbplats (eller uppdatera en gammal). Det gäller att identifiera vilka krav som gäller för just din organisation. Vilka krav finns nu och vilka krav kan dyka upp i framtiden? Vilka funktioner behövs för att klara dagens behov? Vilka funktioner skulle bli en extra bonus?

När du är inne på detta, fundera också på hur stor budgeten är. Både för utvecklingsprojektet och för löpande underhåll. Vilka fördelar/nackdelar finns t ex med ett licensbaserat system jämfört med en open source-lösning?

Till sist gäller det att tänka på de som ska arbeta med webbplatsen. Hur ser användbarheten ut hos de olika content management system (CMS) som finns? Ett system som har en hög ingångströskel för användarna kan bli dyrare i längden jämfört med ett som är mer användarvänligt och lättarbetat. Tid är pengar. Ju effektivare det är att jobba med webbplatsen, desto bättre.

Stora aktörer på CMS-marknaden

Idag finns det ett antal olika leverantörer av CMS. I en sammanställning från september 2009 beskriver MKSE.com hur företaget Infobyte kartlagt svenska CMS-marknaden.

Det kanske inte kommer som en överraskning att EPiServer dominerar CMS-valet bland större CMS-köpare i Sverige. Dock är WordPress störst av alla innehållshanteringssystem, privatpersoner inkluderat.

Artikeln listar dessa som ”övriga större CMS-system” i Sverige, i fallande ordning:

Utöver dessa finns bl a Atex Web CMS (fd Polopoly) och Roxen, tillsammans med flera mindre system.

Gemensamt för de flesta CMS är att de har ett antal basfunktioner/-mallar som kan anpassas för att ge en så anpassad lösning som möjligt. Anpassningsmöjligheten skiljer sig åt mellan de olika systemen men alla har åtminstone ett visst mått av möjligheter. Se respektive leverantörs webbplats för mer information.

Det som är extra viktigt att tänka på är att välja ett system som så långt som möjligt inte är knutet direkt till en viss leverantör, utan väljer något med flera leverantörer.

Gratisverktyg – open source CMS

Det finns ett antal olika open source CMS som alla har sina för- och nackdelar. WordPress som nämndes ovan är ett av de största. De flesta CMS är möjliga att bygga ut med olika moduler. Antingen gratis eller mot en mindre avgift.

Största fördelen med open source är att själva systemet är gratis. Däremot kan utvecklingskostnaden bli lika hög (eller högre) för open source-alternativen som för de licensbelagda.

Exempel på system:

Investeringskostnad – budget

Tänk över frågor som:

  • Vilken investering vill du göra?
  • Kostnadsfördelning över tiden: hög initial kostnad – låg underhållskostnad, låg initial kostnad – högre kostnad för underhåll etc.
  • Vad ingår i projektet? Förstudie, analys, design, utveckling, test, projektledning, möten etc.
  • Abonnemangskostnad?
  • Supportavtal? Kostnad för designuppdatering och systemuppgradering?
  • Hur många användare? Vilka ska redigera? Vilka ska vara systemansvariga?
  • Övriga kostnader: t ex webbhotell, domännamn mm
  • Hur länge kommer systemet att räcka för dina behov? Hur långsiktig är investeringen?

Kravlista webbplats

En bra början när det gäller kravlistan är att göra ordentlig research och titta på konkurrenternas webbplatser. Men nöj dig inte med det. Leta även upp webbplatser som har funktioner, design, struktur mm som är riktigt, riktigt bra. Sånt du verkligen gillar. Ta med detta och visa för den blivande leverantören. Då blir det lättare att förklara vad ni är ute efter.

För att kunna prioritera och strukturera vilka funktioner som behövs idag och i framtiden kan man göra följande uppdelning av de önskade funktionerna:

  1. nödvändiga
  2. bra
  3. en bonus.

Vilken typ av funktioner kan det då handla om? Jo, t ex dessa:

  • Bildhantering: finns det inbyggd funktionalitet som för att t ex förminska bilder till rätt upplösning, format och storlek?
  • Möjlighet att påverka design
  • Uppdateringsmöjligheter
  • Sökmotoroptimering: kod, länkar, struktur, URL
  • Besöksstatistik
  • Nyhetsfunktion med arkiv
  • Nyhetsbrev
  • Formulärhantering (t ex kontaktformulär)
  • Undersökningar/Surveys
  • Produktdatabas och e-handel
  • Bildbibliotek
  • Filarkiv/dokumenthantering
  • Bloggfunktion
  • Språkhantering
  • etc.

Uppdateringsrutin

En viktig del i webbarbetet, som tyvärr ofta glöms bort, är det som händer efter lanseringen. Det dagliga arbetet. Tänk igenom hur förvaltningsarbetet ska gå till:

  • Hur vill du uppdatera din webbplats och hur ofta?
  • Hur mycket/vad tillåter verktyget att du uppdaterar själv?
  • Hur mycket vill/behöver du kunna uppdatera själv?
  • Vem ska göra uppdateringarna?
  • Kommer du att publicera nyheter från webbplatsen och skicka ut nyhetsbrev?
  • Kommer du att göra kampanjer/byta ut kampanjer på webbplatsen?

Med hjälp av detta och tidigare inlägg som ”Val av CMS/publiceringssystem – vilket ska man ta egentligen?”, ”Hur väljer du CMS?”, ”Rekommendera CMS – vad avgör?” och ”Välja webblösning – skräddarsytt eller paketerat?” hoppas jag att du kan lyckas bättre med dina webbsatsningar.

Kommentera gärna om du har frågor eller funderingar!

Tänker du på besökarflöden?

16 Nov

Har du tänkt ut hur du vill att dina besökare ska bete sig på din webbplats? Hur de ska klicka sig fram för att komma dit du vill? Finns det en röd tråd som hjälper besökaren att hitta rätt?

Att sätta upp mål som jag beskrev i ”Mål för webbplatsen…” är ett första steg när det gäller att ta fram en ny webbplats. Ett andra steg gäller att gruppera information och se till att sätta upp strukturer som hjälper besökaren att hitta rätt. När du har en översikt över det som ska finnas med på webbplatsen är det dags att se över hur besökarna ska ta sig från A till B.

Oavsett om du ska bygga om en gammal webbplats som redan har ett existerande innehål som behöver pakteras om eller om du ska bygga en helt ny gäller det att se över hur informationen bäst når ut till besökaren.

Informationsstruktur

En väldigt enkel informationsstruktur kan se ut som nedan:

Exempel informationsstruktur

Exempel på informationsstruktur

Lista alla sidtyper som ska vara med. Det räcker med att lista och beskriva en ”typisk” produktsida med eventuella undersidor. Du behöver inte lista alla om de fungerar och ser ut på samma sätt. Vitsen är att skapa en översikt över innehållet.

Om du är tvekam över hur många sidor och undersidor som behöver beskrivas – det är bättre att beskriva för mycket än för lite. Att ta bort är lättare än att behöva lägga till.

Syftet med att sätta upp en informationstruktur är att du inte ska glömma bort innehåll, men också för att kunna ta bort sådant som kanske kan vara överflödigt. Baserat på det syfte och mål som du satt upp för webbplatsen (och dina övergripande försäljnings- och marknadsföringsmål) väljer du vilket innehåll som ska finnas på webbplatsen.

En liten parentes: med innehåll (och information)  menar jag inte nödvändigtvis textsidor. Det rör sig om alla typer av sidor och kan likväl vara t ex bloggfunktionalitet, flashfilmer osv.

Besökarflöden

Med strukturen på plats är det dags att tänka till kring hur besökarna ska bete sig på webbplatsen. Vad som ska få dem att navigera runt som du helst vill att de ska göra. Det går aldrig att styra besökarna, men du kan påverka dem att agera på ett visst sätt genom tydlighet vad gäller design och text. Ett enkelt flöde kan se ut på detta sätt:

Exempel på besökarflöde

Exempel på besökarflöde

Genom att vara medveten om hur du vill att besökaren ska bete sig kan du se till att design och struktur stödjer besökaren i dennes beteende.

När besökaren följer en länk ska den sida som besökaren kommer till vara tydligt kopplad till den sida som du styrde in besökaren via.

Sedan länge brukar man säga att det inte bör vara mer än tre till fyra klick för att besökaren inte ska tröttna. Detta har förändrats något nu i och med att folk är mer internetvana. Det viktigaste är att vara tydlig så att besökaren förstår varför han/hon behöver klicka sig vidare i strukturen.

I slutet bör det vara någon form av ”belöning”. Denna varierar beroende på verksamhet, men genererar lämpligen någon form av aktivitet från besökarens sida.

Exempel på flöde

Nordnet som vann Internetworlds pris för bästa bankwebb har ett tydligt huvuderbjudande på sina förstasida:

Nordnet - del av startsidan

Nordnet - del av startsidan

Som besökare går det inte att missa inbjudan om att bli ny kund i banken. Samtidigt finns det genvägar och länkar längre ner på sidan för de som redan är kunder.

Efter att ha klickat på ”Läs mer” hamnar man på en landningssida med mer information om hur bra det är att bli kund. Längst ner på sidan finns två tydliga knappar: ”Öppna aktie- och fonddepå” och ”Öppna kapitalförsäkring” som leder till den avslutande delen i flödet.

Självklart är det lättare för företag där besökarna kan teckna avtal direkt på webben jämfört med t ex industriföretag, men motsvarigheten går att göra även där. Skillnaden är att sista steget kan leda till en mötesbokning, broschyrbeställning el likn, allt beroende på vad du kan erbjuda dina besökare på webben.

Lär av de som är bäst inom sina respektive områden – trots att deras verksamhet kan skilja sig mycket från din egen.

Hamna inte på denna lista: Här är årets besvikelser (Internetworld).

Sveriges bästa webbplatser?

13 Nov

Jag gillar att Internetworld listar de bästa webbarna i så många olika kategorier. Det skiljer ju rätt mycket mellan de olika typerna av webbplatser. De fanns tre kategorier som jag fastnade för lite extra: bästa banksajt, bästa myndighetssajt och bästa försäkringssajt. Inget av valen var särskilt förvånande för mig. Tänkte lite kort ge min syn på det hela.

Nordnet

Som jag skrev om Handelsbanken i ”Kunden vet alltid bäst, eller?” så är de svenska storbankerna rätt dåliga på webben. Det ska till uppstickare som Nordnet som dels har en trevlig och uppiggande design, lättanvända navigering och allt innehåll samlat på ett bra sätt. Att de dessutom har Nordnetbloggen som skriver om det som de kan bäst – börs och privatekonomi – är helt kanon!

Personligen känner jag mig lockad av att navigera runt och överallt gör den fräscha designen att det känns som en trevlig bekantskap. Tänker inte byta bank just för tillfället, men tänk bara om fler banker kunde följa efter Nordnet (och Skandiabanken, som jag också gillar).

Polisen

Måste erkänna att jag inte riktigt kommer ihåg hur Polisens gamla webbplats såg ut. Dagens webbplats gillar jag däremot starkt. Toppnavigeringen är tydlig och sånt som man kan behöva snabb hjälp med är upplyft som puffar direkt under navigeringen. Jag hittar allt från passansökningar, polisanmälningar, tips om att säkra upp hemmet till nyheter om vad som händer inom polisen. Dessutom tycker jag att sökmotorn fungerar mycket bra.

Det känns ordentligt uttänkt och någon/några har tänkt till utifrån behoven som finns hos målgruppen. Fler borde tänka till och utgå från besökarnas behov och önskemål. Oavsett om det gäller en företagswebb eller en myndighetswebb har dina besökare vissa behov som du bör bli/vara medveten om…

Trygg Hansa

Redan när jag läste Web Management på Berghs tyckte jag att Trygg Hansa var i en klass för sig när det gällde försäkringsbolagen. Vi gjorde i början av utbildningen ett usability-test som ganska tydligt pekade ut Trygg Hansa som vinnare. Navigeringen är väldigt logisk och dessutom är det alltid nära till avslut när man väl klickat sig ner försäkringsnivån – se detta exempel.

Sammanfattning

Tre solklara vinnare i mina ögon. Nu är det dags för de som inte kom in på listan i år att tänka till och jobba för att lyckas bättre nästa år.

Vilka blir bäst 2010?

Kunden vet alltid bäst, eller?

31 Okt

När jag jobbade på SIX Solutions hade jag Handelsbanken som en av mina största kunder. Vi ansvarade för ett antal olika underwebbar som t ex fondsidorna. Mina utvecklare och jag hade rätt mycket idéer och tankar kring hur man skulle fräscha upp och pigga upp den rätt stela Handelsbanken-webben. Utvecklarna tog fram nya skisser och koncept, men folket på Handelsbanken var rätt avvaktande. Det var bra som det var. Vissa av våra idéer var bra, men inga stora förändringar, tack.

Det var rätt kul när jag såg att Internetworld tittat på ett antal börsjättar, däribland Handelsbanken. Deras ”dom” stämmer bra överens med våra synpunkter och det som vi ville designa/paketera om:

Designen är traditionell och känns dessvärre ganska gammal. Sajten är smal och typsnittsgraden överlag liten. Via färgplattor lyckas man dock skapa ganska bra ordning och struktur på sidorna. Vi har sällan problem att hitta eller se vad som är viktigast på varje sida.

Nu är ju inte Handelsbanken ensam om att ha en webbplats som ger ett gammalt intryck. Även Nordea får sig en släng av sleven, vilket inte heller förvånar mig. Det verkar var svårt för storbankerna att konstruera en webbplats som är snygg, lättnavigerad och samtidigt har bra innehåll.

Nischbankerna har däremot lyckats bra. Titta bara på Skandiabanken – snygg design, lätt att hitta på och all information som man behöver.

Storbanker – se och lär!

På väg att ta fram en webbstrategi?

22 Okt

För ett par år sen jobbade jag som webbansvarig på ett företag där vi just genomfört en stor lansering av en ny webbplats på en ny CMS-plattform. Det talades internt om att företaget tagit ett stort kliv framåt inom webbområdet, trots att vi i mina ögon nu äntligen var på samma nivå som många andra aktörer på marknaden och (äntligen) hade ett modernt arbetsverktyg för att lättare kunna kommunicera digitalt.

Jag var redo för steg två. Ett steg som jag ansåg innebar att vi skulle börja jobba mer strategiskt med webben. Nu var inte mina kollegor högre upp i organisationen redo för samma sak, men det är en annan historia.

Så, om man nu vill börja arbetet med att ta fram en webbstrategi – var ska man börja?

Nulägesanalys

Först och främst måste du veta var du står idag. Hur ser dagens webbplats ut? Hur används den? Vilken typ av besökare har den?

Andra frågor gäller webborganisationen och den tekniska plattformen. Är det en person som är ensamt ansvarig eller har ni en hel avdelning? När det gäller tekniken handlar det främst om frågan kring vilket system som används och om det är dags att byta eller uppgradera detta. Om ni har en webbplats som består av egenutvecklade HTML-sidor kan det vara dags att ta steget upp till ett modernt CMS-verktyg. Har ni en ny webbplats byggt i t ex EPiServer, då behöver ni kanske inte tänka så mycket på den biten. Då kan det vara bättre att fokusera på informationsstruktur och den typen av frågor.

SWOT

Jag hoppas och tror att de flesta vet vad SWOT betyder. Du behöver ta reda på vad ditt företag har för styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med nulägesanalysen. Titta på vad dina konkurrenter har gjort och se till att klura ut vad du behöver göra för att lyckas bättre. Alla har svagheter och hot. Var ärlig och ta med allt, oavsett om det känns positivt eller negativt. Det här är så viktigt att jag valt att lägga det som en egen punkt efter nulägesanalysen, men egentligen hör de två ihop.

Mål

Efter att dagsläget är utrett gäller det att veta åt vilket håll du vill ta dig. Du behöver sätta upp mål. För att förenkla arbetet och inte blanda stort och smått kan det vara lämpligt att både ta fram övergripande mål (årsbasis) och delmål (månad/kvartal). Genom att vara så konkret som möjlig är det lättare att göra uppföljningar med hjälp av analysverktyg.

Något som lätt händer när man ska formulera mål är att man tänker på mål som ”snygg och lättnavigerad webbplats”, ”webbplatsen ska visa aktuell information” mm. Det är inget fel med såna mål, men det blir svårt för dig att mäta ”snygg och lättnavigerad”.

Använd istället denna typ av formuleringar:

  • Öka andelen besökare till 1 000 per dag inom sex månader
  • 40-60 % återkommande besökare på månadsbasis
  • Webbplatsen ska fungera i enlighet med W3C-reglerna

Här blir det mycket lättare för dig att gå tillbaka och kontrollera – ”har vi verkligen haft 1 000 besökare per dag?”.

Innehåll

Tänk över sånt som gäller informationsstruktur, användandet av symboler, funktionalitet (t ex ShareThis eller utskriftsfunktion), vilken typ av språk du ska använda (enkla meningar, teknisk jargong osv), användande av länkar, kontaktmöjligheter, användarvänlighet mm. Kort sagt handlar det om hur innehållet ska uppfattas och hanteras av besökaren för att denne ska få en så bra upplevelse som möjligt (och komma tillbaka igen).

Funktionalitet

Jag var inne på detta redan i stycket ovan. Skillnaden är att du här beskriver hur de olika funktionerna ska fungera: ”När du klickar på X ska Y ske och sen…”. Här kan du även beskriva hur ni t ex ska jobba med sökmotoroptimering, sociala medier, personalisering, eller vad det nu må vara.

Om du har en webbkonsult som ska bygga en ny webbplats åt er är detta ett viktigt avsnitt. Det här kan vara sånt som ligger utanför ”standardpaketet” i t ex ett CMS-verktyg och det är bra om du är så tydlig som möjlig med hur du vill att det ska fungera. Givetvis kan du ta hjälp av konsulten för att det ska bli korrekt beskrivet.

Målgrupper

Vilka vill du ska besöka din webbplats? Hur ser din ”typiske” kund ut? För att kunna kommunicera på rätt sätt, använda rätt ord, rätt uttryck mm, gäller det att du vet vem du har på andra sidan skärmen. Är det en 60-årig industriarbetare eller en 22-årig student som pluggar design? Försök att skapa personligheter som motsvarar de som du vill ska besöka din webbplats och undersök vad som får dessa att hitta till just dig.

Organisation

Hur var det egentligen? Var det en ensam person som skötte om allt som rörde webben?

Gå ifrån tänket kring den ensamme webbspecialisten/webbnörden. Stora delar av företaget behöver engageras för att ni ska lyckas med er webbsatsning: försäljningsavdelningen, kommunikation/marknad, HR, IT… Läs mer om detta i inlägget ”Arbetar ni optimalt med webben?”.

Slutord

Det är inte så jobbigt som det kanske verkar. Du behöver inte heller göra allt på en gång, utan det går att låta det växa fram. När du väl är klar är det viktigt att komma ihåg en sak: du är aldrig klar. Strategin behöver uppdateras kontinuerligt (årligen) gällande nya mål, en ändrad omvärld, förändrad konkurrenssituation osv. Det finns inga genvägar. För att lyckas måste man jobba hårt.

Allt går, utom nyfödda barn och tennsoldater.

Modulbyggande – nyhet eller skåpmat?

14 Okt

När jag på våren 2001 jobbade på ett Ericsson-bolag med webbutveckling blev vi kontaktade av ett bolag (iBizkit – uppköpta av Pdb 2007) som hade ett system för intranät som var helt uppbyggt av moduler. Som intranätsansvarig kunde du själv välja vilka moduler som skulle visas för användaren, som sen i sin tur kunde dra-och-släppa de utvalda modulerna på sidan så att de hamnade i önskad ordning.

Jag blev kanonimpad av modultänket! Det fanns även för externwebbar, men inte lika utpräglat som på intranät (eftersom intranätet krävde inloggning och varje användare därigenom blev identifierad). Tyvärr kom krisen till Ericsson under senvåren och sommaren 2001 och all tanke på mer avancerade intranät försvann ut genom dörren.

Under åren har tanken på att bygga webbplatser med hjälp av moduler kommit och gått. I vissa CM-system är det t ex möjligt att dra och släppa. Se bara på SEOCMS från mina fd kollegor på Getupdated. Där presenteras ”dra-och-släpp” som en del i paketlösningen.

Vad är jag då ute efter med detta långa intro? Jo, i måndags skrev Internetworld om Hemsida24 som har en lösning som möjliggör för e-handlare att själva bygga sina egna webbplatser. Kan inte annat än att applådera initiativet. Allt som förenklar är av godo. Hoppas bara att idén bär sig så att Hemsida24s kunder inte plötsligt står med en lösning utan teknisk support…

KISS = Keep It Simple (Stupid)

Anpassa efter Google eller vänta på andra aktörer?

12 Okt

De som är SEO-experter pratar ofta om Googles revisioner som sker en eller ett par gånger per år. Dessa kan mer eller mindre påverka hur Google indexering mm fungerar. MEN – är det dags för förändring nu?

I forskarnas laboratorier börjar nästa generations sökmotorer ta form. De är betydligt smartare än dagens Google, och ger bättre svar på dina frågor.

Ja, så skrev IDG igår. Enligt artikeln kommer vi kunna kommunicera på ett helt annat sätt än hur vi idag använder Google. För oss som en gång i tiden satt och skrev söksatser i stil med ”internet AND marketing OR communication” i Webcrawler och andra numera utdöda sökmotorer är ju dagens sökmöjligheter betydligt enklare, men nu är det alltså dags att ta ett stor kliv framåt. Nu kommer du att kunna ställa direkta frågor till sökmotorn:

Tänk dig i stället att du kan kommunicera med datorn genom att ställa konkreta frågor och datorn ger dig lika exakta och korrekta svar på dina frågor. Hur långt är det mellan Stockholm och Budapest? Svar: 1 317 kilometer. Var befinner sig den internationella rymdstationen ISS just nu? Svar: ovanför Sri Lanka.

Var ju tvungen att testa en av de nya sökmotorerna – WolframAlpha. Tyvärr fick jag ingen träff på ”per vikström”, men när jag sökte på hemmakommunen – ”nacka” – fick jag en träff. Kanske inte helt korrekt, men ändå:

091012_Nacka_WolframAlpha
Sökning i WolframAlpha – ”nacka” – 091012

För att inte sabba självförtroendet helt blev jag ju tvungen att göra en Google-sökning på ”per vikström” för att se hur jag ligger till. Plats ett och två blev det:

091012_PerVikstrom_Google
Sökning på ”per vikström” i Google, 091012

Kändes genast mycket bättre. Prova att använda de nya sökmotorerna du med. Även Google har en ny variant på gång – Google Squared.

Web 3.0 närmar sig. Var förberedd! ;-)

Sony Ericsson vs Nokia – vem vinner kunden?

28 Sep

Jag funderar på att köpa ny mobiltelefon. I dagsläget har jag en Sony Ericsson, men nu funderar jag på en Nokia. En sak jag inte kan låta bli att göra nu när jag funderar på att byta till ärkerivalen är att jämföra hur de två aktörernas webbplatser fungerar för en presumtiv köpare…

Sony Ericsson

Sony Ericsson har ny design på sin produktsida. Den lila färgen vet jag inte riktigt om jag gillar, men upplägget är rätt ok. Självklart har SE använt Flash för att visa telefonerna i listan. Nödvändigt? Njae. Snyggt? Tja. Användarvänligt? Nej.

Ända sen jag började använda Firefox för många år sedan har jag vant mig vid att alltid jobba med flikar. Jag öppnar olika flikar för att kunna jämföra information. Det går inte med den lösning som Sony Ericsson valt. Har de glömt bort det där med flikar?

Trots allt tycker jag ändå att listningen hos SE är rätt lyckad. Som användare får man en bra översikt, men förmodligen hade det varit möjligt även utan Flash. Måste förresten tillägga att den nya Support-avdelningen får ett stort plus. Väldigt överskådlig och rakt på sak. Snyggt jobbat!

Nokia

Nokia har haft samma design ett tag nu. Även här används Flash för att visa produkterna. Dessutom har Nokia valt att visa sina produkter i en frame. Jag trodde sånt var passé, men tydligen inte. Kan vara att Nokia-folket tänkt att sidan skulle bli för lång annars, men oavsett vilket tycker jag att den är under all kritik. Flash-scrollen krånglar och det är lätt att man använder sidscrollen istället. Vilket ju inte funkar eftersom scrollframen är flash och därför inte rör på sig det minsta…

Kan tyvärr inte säga så mycket om designen på Nokias produktsida. Varken ful eller snygg. Kul är den i alla fall inte. På den punkten vinner SE. Nokia har däremot  ett lite bättre urvalssystem med val kring mobiltelefonens funktionalitet och design. Nokia vinner även på en viktig punkt när det gäller att köpa mobiltelefon – de har en direktlänk till Nokia Shop för de telefoner som kan köpas direkt online. Mycket smart!

Sammanfattning

Så, vad blir slutresultatet. Tja, det är ju ingen självklar vinnare. Båda parter använder Flash på ett sätt som försvårar för användarna. Sony Ericsson är nog den snyggare av de två sajterna. Det hade jag nog inte trott för ett par år sen. Då var ju Nokia bäst på design. Men, ett stort MEN, Nokia har fattat att det i slutändan handlar om avslut, dvs köp. Bra där!

Varför är det så svårt att kombinera design och funktion?

Form vs funktion?

21 Sep

Jag hamnar då och då i diskussion med vänner och kollegor om hur webbplatser ska se ut och varför. För mig är enkelhet och klarhet A och O. En vän som läser till arkitekt fick höra ”dare to be simple” av en professor. Kan inte annat än hålla med.

Blev full i skratt när jag läste Simon Sundéns inlägg 10 anledningar varför sajter helt byggda i Flash oftast suger. Hade inte kunnat sagt det bättre själv. Flash var jättehäftigt när Balthaser Studios kom med sin sajt 1998, men det har hänt saker sen dess. Det räcker inte med att en webbplats är cool, den måste fungera för sitt syfte också.

Ett aktuellt exempel på – i mitt tycke – felanvänd flash är IBMs karriärsajt. Varför? Vad tillför Flash som inte ”vanlig” programmering kan åstadkomma?

Än en gång måste jag återkomma till det där med syfte och mål. Krångla inte till det för dina kunder/besökare. Om du vill att kunden ska fylla i ett formulär, se då till att ha en tydlig länk till formuläret. Trots att allt inte kan få plats på förstasidan är det möjligt att leda besökarna rätt på webbplatsen genom logiska namn på sidor/sektioner och att använda sig av en navigering som är lätt att förstå och använda.

Tänker inte tjata om max tre klick osv, men det finns en hel del kloka saker att tänka på. Jakob Nielsen har t ex en del bra information på sin webbplats. Lyssna inte för mycket på häftiga designers. Utgå från kunden/besökaren och vad du vill att han/hon ska känna och göra när de besöker din webbplats.

Krångla inte till det.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.