Sökmotoroptimering (SEO) – vad kan jag göra som webbansvarig?

13 Feb

Att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats är ingen engångsåtgärd, utan det är ett kontinuerligt arbete. En del av arbetet kan du som webbansvarig själv göra. Annat kan du behöva hjälp med från en systemutvecklare/programmerare.

Optimerad HTML-kod

Steg ett för att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats ligger i hur HTML-koden är uppbyggd. Organisationen World Wide Web Consortium (W3C) har satt samman riktlinjer kring kodstandard för webbplatser, vilka bygger på ett antal principer och en vision om hur internet ska uppfattas av användarna. Enkelt uttryck handlar det om att allt på webben ska vara tillgängligt för alla – på ett säkert sätt.

I de flesta fall är detta något som du som beställare, webbplatsägare eller webbansvarig inte ska behöva bekymra dig om. Se till att det i kontrakts- och beställningsdokument tydligt framgår att ni kräver en godkänd validering hos W3C. De har ett verktyg som heter W3C Markup Validation Service, som enkelt ger svar på tal kring hur pass väl validerad HTML-koden är.  Det finns även andra verktyg för validering. T ex har NetRelations ett verktyg som kallas Inspector.

Felen som rapporteras in av verktyget är allt det som inte följer de riktinjer som W3C satt upp. I vissa fall kan det handla om sådant som du (eller din leverantör) inte anser är viktigt för webbplatsen (t ex saknad “alt”-text), ibland kan det vara fel av mer allvarlig karaktär. Oavsett vilken åtgärd du bestämmer dig för (ändra eller behåll) – se till att webbplatsen är validerad och att du fått ta del av resultatet innan du godkänner leveransen.

Jag skrev en del om vad man bör tänka på kring HTML-kod och taggar i ett tidigare inlägg - SEO-analys av din webbplats.

Sajt- och informationsstruktur

För att sökmotorerna ska förstå hur webbplatsen är uppbyggd strukturmässigt är det viktigt att tänka på dessa punkter, som jag till viss del även beskriver i SEO-analys av din webbplats ovan.

Läsliga URL:er

Det här styrs ofta av valet av publiceringssystem. Det kanske inte är något som är påslaget från början, men se till att välja ett verktyg som ger adresser av typen http://www.dn.se/ekonomi/fbi-slapper-hemlig-jobs-rapport/ och inte http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?website=TAB4. Inte nog med att den senare typen av URL försvårar för sökmotorerna att identifiera vad som finns på sidan, även besökarna blir förvirrade av en komplex, intetsägande webbadress.

Inte för många navigationsval

Det finns en del olika skolor kring hur många val det ska svara, men 5-8 alternativ är det som oftast nämns. Det är kopplat till människans perceptionsförmåga och inget som är unikt för webbplatser. Vi människor kan uppfatta och komma ihåg 5-8 siffror, saker, eller namn. Därför bör man även i webbsammanhang hålla sig till detta maxantal.

Inte för många navigationsnivåer

En gång i tiden gällde maximala tre klick för att komma till den lägsta nivån på en webbplats. Detta har ändrats något nu och rent generellt är användarna/besökarna mer benägna att klicka sig djupare ner i strukturen. Det förutsätter dock att de vet vad som väntar och är intresserade av det innehåll som finns ett eller ett par klick bort. Undvik dock att ha fler än fyra navigationsnivåer om möjligt.

Innehåll – webbcopy och uppdateringsintervall

Att skriva för webben är som bekant inte som att skriva för läsning på papper. Själva skrivandet i sig har jag bl a berört i inlägget ovan - SEO-analys av din webbplats.

Nyckelord

Det som är viktigt att än en gång lyfta upp är användandet av nyckelord. Istället för att tänka inifrån-ut och anpassa innehållet efter vad du (företaget/organisationen) vill ha sagt – utgå från vad det är kunderna/besökarna söker efter. Anlaysera även de sökningar och det besökarbeteende som du kan utläsa från webbanlaysverktyget och anpassa innehållet utifrån det.

Vilka nyckelord använder kunderna i kommunikationen med er? Undvik sida upp och sida ner med företagssvammel – se till att ge besökarna (och därmed även sökmotorerna) de nyckelord de söker efter.

Skriv inte om fordon om du säljer cyklar eller bilar. Skriv inte modeaccessoarer om du säljer handväskor och smycken. Det finns många exempel på hur lätt det är att missa en stor intressegrupp för att man använder fel “språk” och inte talar till besökaren på ett sätt som han/hon förstår.

Uppdatera ofta

Innehållsmängden på internet ökar väldigt fort. Det innebär att en webbplats som endast uppdateras någon gång per år riskerar att hamna längre och längre ner i resultatlistan hos t ex Google. För dig som webbansvarig finns det olika sätt att uppdatera och förnya webbplatsen.

Den åtgärd som kanske ligger närmast till hands är att skapa nya sidor. Om det gäller en livligt besökt webbplats om en populär produkt eller tjänst som kontinuerligt uppdateras är detta troligtvis inget problem. Du har säkert mycket att skriva om. Nya kundreferenser, citat från nöjda kunder, tävlingar, produkt- och företagsnyheter mm.

Om det inte finns något att skriva om? Om inget har hänt? En uppdatering behöver inte innebära att du skapar nya sidor. Det kan även innebära mindre ändringar och justeringar på existerande sidor. Byt ut ett ord eller två, så tolkar Google det som en uppdatering. Utgå från vad du kan avläsa i analysvertyget och revidera innehållet på de sidor som har låga besökssiffror eller där besökarna stannar väldigt kort tid. Det finns alltid arbete att göra på en webbplats. Den blir aldrig “klar”…

Länkar till din webbplats

Näst efter ett kvalitativt innehåll och en välkodad sajt är länkar in till din webbplats det viktigaste för att lyckas med sökmotoroptimering. Det är t ex olika typer av  länksamarbeten som SEO-konsulterna ofta jobbar med för att höja webbplatsers ranking hos sökmotorerna. Detta är väldigt effektivt, men tyvärr finns det även en baksida. Ofta handlar det om mer eller mindre accepterade “länkfarmar”. Google har svartlistat flera varianter av länkfarmar, men nya länksamarbeten dyker upp och det är svårt att veta vad som är okej och inte.

Istället kan du som företagare se dig om i ditt eget kontaktnät och erbjuda länkbyten med de företag och leverantörer som du jobbar med. Detta är både mer rättvisande i Googles ögon, dessutom skapar det en större tilltro hos kunden att du och leverantör X länkar till varandra.

Hoppa inte på första bästa erbjudande med “garanti att hamna på topp 10″ i Google. Någon sådan garanti finns inte. Hårt arbetet enligt det ovan är det enda som hjälper. Lycka till!

Facebooks tidslinje vs. att lyssna på användarna

6 Feb

Är du Facebook-användare? I så fall kommer du snart, oavsett om du vill eller inte, tvingas till att använda Facebooks tidslinje. Jag har från första gången jag såg den varit en stark motståndare. Allt som oftast har jag trott mig vara ganska ensam om detta, men efter att ha vädrat missnöjet på Twitter har jag insett att jag inte är ensam om detta:

Min tweet om Facebooks tidslinje

Enligt en undersökning som IDG/PC för alla refererade till är över hälften av användarna negativt inställda till tidslinjen. Att genomföra en förändring utan att ha säkrat det blan användarna stärker ju tilltron hos dessa. Eftersom Facebook i och för sig har en “tradition” av att göra ändringar utan att användarna tillfrågas är det ju inget konstigt i sig kanske man kan tycka. Å andra sidan tyder det på en stor nonchalans.

Jag väntar tyvärr bara på den dag då jag kommer tvingas att använda tidslinjen. Frågan är om jag kommer stanna kvar som Facebook-användare, eller lämna det åt sitt öde.

Vad tycker du? För eller emot? Stanna kvar eller lämna?

Cookielagen – vet Du vad som gäller?

27 Jan

1 juli 2011 fattades ett (omstritt) beslut om att skärpa kraven på samtycke vad gäller användningen av cookies på webbplatser:

Lagen om elektronisk kommunikation har skärpts from 1 juli 2011 för att öka integriteten för internetanvändare. Med andra ord m å s t e alla marknadsförande/säljande webbplatser fråga varje besökare om lov för att placera en cookie/kaka på dennes klient.

Fram tills nu har inga domar eller böter utdelats, men detta kan snart komma att ändras…

Hur göra? Riktlinjer?

Att följa lagen är förhållandevis enkelt. Om man vet vad som gäller. Visst har väl din webbplats en sida som beskriver hur ni använder cookies? Inte? Du är inte ensam dessvärre. Ett exempel på utförlig cookie-sida finns hos Riksdagen. Där finns all information som behövs för att lagen ska följas. Observera t ex länken till PTS som förtydligar vad cookies innebär ur ett användarperspektiv. Hos PTS  finns även information för webbplatsägare.

IAB - Organisationen för Svenska Interaktiva marknadsaktörer - har skapat webbplatsen Mina Cookies, som beskriver regler och riktlinjer kring hanteringen av cookies för dig som webbplatsägare. Där finns även en användarguide för hur man som användare själv styr om man vill acceptera (eller ta bort) cookies.

Du behöver alltså inte göra som t ex Regeringen.se eller Polisen.se – se nedan:

Cookie-text på Polisen.se

Nu då?

Har du inte redan en cookie-sida – se till att skapa en. Allt du behöver veta finns beskrivet ovan. Vad väntar du på? Cookie-lagen är här för att stanna.

När är sajten klar – egentligen?

23 Jan

Oavsett om man är konsult och utvecklar en ny webbplats för en kund, eller intern projektledare för ett webbprojekt kommer frågan förr eller senare: “När är sajten klar?“.

Som konsult är frågan ganska lätt att besvara – när alla funktioner är färdigutvecklade och de färdiga sidmallarna är levererade till kunden. Den interna aspekten är betydligt svårare.

“Klar”?

Först och främst: Kan en webbplats bli klar? “Nej”, svarar vän av ordning och jag håller med. Den nya sajten kommer aldrig bli 100% färdig. Om det är så att du har någon som använder ordet “klar” i samma mening som “sajt” eller “webbplats” (eller – gud förbjude – hemsida) – be personen förklara vad han/hon tycker ska ske efter att sajten är klar. Semester?

Det kommer alltid idéer om nya funktioner och nytt innehåll. En webbplats ska helt enkelt inte bli klar, trots att jag själv fått frågan…

Prioritera, prioritera, prioritera

I ett webbprojekt är det självklart att det måste göras prioriteringar. Projektet har dels en budget att hålla sig till, dels finns det en tidsaspekt att beakta. I detta läge gäller det att prioritera, för att veta vad som ska göras och när.

  1. Vilka funktioner krävs för att vi ska kunna uppfylla de primära användarmål som satts upp för den nya webbplatsen?
  2. Vilket innehåll krävs för att de primära användarmålen ska uppfyllas?

Den första punkten diskuteras enklast med webbkonsulten. Med budgeten X och tidsramen Y, vilka funktioner kan vi skapa till webbplatsen? Följdfrågan som du som beställare måste ställa dig själv – och eventuellt även den konsult som hjälpt dig med strategiarbetet –  är: vilka funktioner ger bäst resultat med hänseende till punkt 1 ovan? Det kan mycket väl vara så att du ställs inför en valsituation där olika funktioner medför olika fördelar. Utgå då från det viktigaste användarmålet och prioritera utifrån det.

Innehåll är en intern fråga och för att inte hamna i ett läge där alla funktioner är på plats, men sajten är tom – börja innehållsarbetet på ett tidigt stadium. Även här: utgå från användarmålen och rationalisera bort allt innehåll som inte uppfyller de kraven. När användarnas behov (och krav) är tillgodosedda, då kan du se till vad du vill få ut och berätta för besökaren. Dock utan att kliva på, eller försämra användarupplevelsen.

Dela upp webbprojektet i faser

I den bästa av världar har webbprojektet en stor säck med pengar och kan åstadkomma underverk. I själva verket får man ofta dela upp webbprojektet i ett antal olika faser och det färdiga resultatet kallas sällan “underverk”. Både den tekniska utvecklingen och innehållsarbetet.

Jag har varit med om flera webbprojekt som dragit ut på tiden för att beställaren inte delat upp projektet i faser. Genom att göra tre dellanseringar istället för en, får man dels ut den nya webbplatsen snabbare, dels håller man intresset uppe då det kommer två ytterligare lasneringar efter den första.

Den mest kritiska funktionaliteten och det mest kritiska innehållet – ur ett användarperspektiv – lanseras först. Baserat på prioriteringsordningen lanseras sedan övriga funktioner och innehåll efter ett på förhand bestämt (och kommunicerat) schema. Då vet besökaren (användaren) vad han/hon har att vänta sig och du kan t ex ha ett halvår på dig att rulla ut nytt innehåll och nya funktioner, istället för en kväll, eller en helg.

Sammanfattning

  1. En sajt blir aldrig klar
  2. Prioritera för att få klart det viktigaste först
  3. Dela upp webbprojektet i faser och lansera i prioriteringsordning

Ingen rocket science, men ack så svårt att genomföra i verkliga livet. Framför allt vad gäller faserna. Så många vill ha allt klart på en gång. Våga stå emot! Både du och webbprojektet vinner på det.

Påverkas du av alla erbjudanden på Facebook?

19 Jan

Vi har väl alla sett de där inläggen på Facebook om olika typer av saker som man bara måste skydda sig från. Det kan vara till synes viktiga saker som rör barn, internetsäkerhet, miljö osv.

Samma sak med de “roliga” appar, gratisspel och tävlingar som dyker upp här och där.

Första tanken kanske är “ja, jag ska kopiera in den där texten i min statusuppdatering“, eller “ja, vilket kul spel“. Tänk efter en extra gång. Om det låter för bra för att vara sant – då är det inte sant. Om det handlar om att sprida något vidare till alla dina vänner – då är det något som inte ska spridas vidare.

Gör en insats för trevnaden, säkerheten och funktionaliteten på Facebook  - sprid inte ”kedjebreven” vidare. I bästa fall irriterar du dina vänner. I värsta fall hjälper du trollen att sprida virus och annat otyg.

Stå emot! Tack!

Sidbyte – från konsultsidan till (tillbaka till) kundsidan

11 Jan

Efter ett par år som konsult har jag kommit till insikt – jag trivs bättre på kund-/beställarsidan och siktar därmed på en ny karriär. Mina erfarenheter som konsult kommer jag ta med mig och jag tror att jag kommer bli en klart bättre beställare än jag var innan.

Att förstå hur båda sidor agerar och fungerar är en styrka som jag tror kommer spara både tid och pengar i kommande webbprojekt. Bl a vad som ska driva funktionskraven – användarbehoven. Som jag skrivit om tidigare så ska det vara behoven hos primärmålgruppen som styr utseende och funktionalitet på webbplatsen – inte modenycker eller “coola features”.

Om du behöver en erfaren webbansvarig, en ansvarig för digitala medier, eller digitala kanaler, webbstrateg, webbmarknadsförare, el likn – hör gärna av dig! All info finns här.

Bloggen då? Jo, jag kommer fortsätta att skriva om erfarenheter, tankar och synpunkter, på samma sätt jag gjort hittills. Hoppas du vill följa med på resan!

2011 in review – mitt bloggande för 2011 i siffror

2 Jan

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2011 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

A New York City subway train holds 1,200 people. This blog was viewed about 7,500 times in 2011. If it were a NYC subway train, it would take about 6 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

Trovärdighet då och nu – internet vs sociala medier

14 Dec

Min första kontakt med internet var 1993, när jag pluggade på college i USA. En (1) dator på skolan var uppkopplad och jag kommer ihåg spänningen när vi kom åt dokument som var lagrade på Stanford University. Syftet då var som bekant att koppla samman universiteten i USA för kunskapsutbyte.

När jag började plugga på universitet här i Sverige 1995 var internet till största del fortfarande ett redskap för att söka information till uppsatser och rapporter. Jag kommer t ex ihåg hur jag och mina studiekamrater via gopher kom i kontakt med en professor i Indien som villigt hjälpte oss med input till en rapport om “expertsystem”.

Det var inte direkt så att man “surfade”, utan via dåtidens bästa sökmotorer Altavista och Webcrawler sökte man reda på information som behövdes i skolarbetet. Och så chattades det en hel del…

Källkontroll då: Internet, 1995-1998

Under mina studieår på universitetet fick vi varje gång det var dags att skriva en rapport/uppsats, en genomgång kring kritiskt tänkande när det gällde information som vi hittade på internet. Egentligen var det inga konstigheter. Huvudtesen var att verifiera och kontrollera allt och att hitta den ursprungliga källan. Att hänvisa till någons tidigare arbete var inte godtagbart, så länge det inte handlade om en doktorsavhandling eller liknande. Trovärdighet var A och O. Var informationen för bra för att vara sann – då var den troligen inte sann.

Om man tänker efter så är det ju inte så mycket konstigare än att t ex inte tro på allt som skvallerpressen skriver, vilket ju de flesta känner till. Lite sund skepticism helt enkelt. Bortsett från vissa mailvirus som spritt sig som en gräsbrand över internet, är större delen av användarna nu införstådda med att man t ex bör undvika vissa typer av webbplatser och webbläsarna varnar dessutom för osäkra domäner.

Efter mina första utforskande steg i sökmotorernas och webbresearchens vagga för drygt 15 år sedan är jag fortfarande lika skeptisk till information som kommer från tvivelaktiga källor, vilket leder oss vidare till dagens problem.

Källkontroll nu: Sociala medier, 2000 (2004?)-

Att sätta ett startdatum för när sociala medier “startade” är svårt. Jag gick t ex med i communityn Shortcut 2000, men Facebook grundades inte förrän 2004.

Det finns mycket gott att säga om sociala medier. Som verktyg för att hålla kontakt med vänner, familj, kollegor mm är det ett smidigt hjälpmedel. Utvecklingen från en fokusering på forum och gruppchattar till dagens flödesbaserade lösningar (Facebook, Twitter, Google+) är på sätt och vis ganska omfattande, men samtidigt är syftet fortfarande kontaktskapande, och -sökande.

“Den arabiska våren” är ett bra exempel på den enorma styrka som Twitter och Facebook besitter och ett smakprov på hur sociala medier kan användas för något gott.

Självklart finns det även en baksida. Rykten, skitsnack, påhopp. Om du inte är drabbad själv känner du säkert till någon som drabbats. Det är tyvärr många som tror lite väl mycket på den information som postas av vänner och bekanta. Bara för att X lagt ut något på Facebook innebär det ju inte att det är sant, eller?

Ett aktuellt exempel på detta är ryktet om Swedbank i Lettland. Pga rykten som spriddes på Facebook om att Swedbank skulle gå i konkurs i Lettland blev folk oroliga och rusade till bankomaterna för att ta ut pengar.

Andra exempel är alla dessa “skriv detta på din vägg så…”-massmeddelandena. De flesta är ofarliga, men varför, v a r f ö r går så många på det “goda” budskapet?

Och de stackare som tror att det är bästa vännen som är i akut pengakris och vill hjälpa till – och blir lurade på pengar.

Slutsats

Tro inte på allt som skrivs. Oavsett om det gäller Aftonbladet eller bästa kompisens status på Facebook. Låter det för bra för att vara sant är det troligen det – there’s nothing like free lunches.

Var skeptisk. Leta källa/källor. Ifrågasätt. Om en god vän tar kontakt via sociala medier angående pengar – säkerställ via telefon att det är rätt person, eller kanske t o m kontakta polisen på en gång.

Samma typ av personer som försöker få oss att köpa värdelöst skräp på Västerlånggatan i Gamla stan och på marknader runt om i landet, de finns även runtom på Blocket, Tradera, Facebook, Twitter osv och letar efter okunniga stackare.

Se till att det inte är du som blir lurad nästa gång!

Projektledaren – inspiratör, pådrivare och administratör

19 Okt

Vi har ett ganska omväxlande jobb, vi projektledare. Beror i och för sig på var man jobbar, men här tänkte jag generalisera och utgå från mig själv. Eller rättare sagt – utgå från min bild av hur jag ser på projektledare.

Projektledaren – inspiratören

En av de viktigaste och – för mig – mest givande uppgifterna för projektledaren är att agera inspiratör för projektgruppen. Din insats här kan vara avgörande för att det blir ett roligt, spännande och kreativt projekt, istället för ett trist och jobbigt “måste”. Du behöver förklara vad som ska göras på ett sätt som gör att formgivaren, interaktionsdesignern, gränssnittsutvecklaren, systemutvecklaren osv alla förstår uppdraget och känner sig peppade att köra igång med projektet.

Om du lyckas med din inspiration kommer både du och ditt team få ett spännande projekt att se fram emot.

Projektledaren – pådrivaren

Inte den roligaste uppgiften, men likväl något som måste göras. Tidsplanen. Budgeten. Du ansvarar för att gruppen gör det den ska på den tid de ska göra det. Men det innebär inte att du ska piska på som en slavdrivare. Det går att driva på med hjälp av morot också, glöm inte det…

Så länge du är noga med att påpeka varför du driver på – och då tänker jag inte på saker som “för att hinna mot deadline” – är åtminstone min erfarenhet att det går förhållandevis bra att hålla tempo i projektet. Försök att hitta rätt motivator för projektmedlemmarna, så kan du få dem att prestera mer än du trodde var möjligt.

Projektledaren – administratören

Excel är projektledarens bästa vän sägs det ibland. Jag är benägen att hålla med. Tidsredovisningssystem, projekthantering och dokumentmallar är andra saker som jag som projektledare använder mig mycket av. Projektadministration är inget man kan komma undan. Om du inte redan har tendenser till att vara administratör när du börjar jobba som projektledare är det dags att du skaffar dig en sån läggning.

Vissa kallar det nödvändigt ont. Andra projektledare tycker att projektadministrationen är det bästa som finns (man slipper det krångliga projektteamet…). Oavsett vilken “sida” du står på är det som sagt var ett måste. Tyvärr.

Kan alla projektledare allt?

Jag önskar ibland att det gick att ha olika typer av projektledare, men det är nästan en omöjlighet. Inte ens ett riktigt stort företag kan ha flera typer av projektledare på ett och samma projekt. Det går att dela upp i rollerna “projektledare” respektive “projektadministratör”, men vem vill gå från att vara en administrativt lagd projektledare till att kalla sig projektadministratör?

Det finns lika många olika sorters projektledartyper som det finns projektledare.  Ingen kan allt. Jag tycker att den viktigaste egenskapen som en projektledare kan ha är gott ledarskap. Metoder och tekniker kan man lära sig.

Ett gott ledarskap är A och O. Genom det vet man när det behövs inspriation, pådrivning, respektive administration.

Merförsäljning med kundens bästa för ögonen

23 Sep

Du kanske känner igen dig om du jobbar som webbkonsult: Ibland vet inte kunden riktigt vad det är de vill ha. Trots strategiprojekt där behov och fuktioner definieras kan det vara så att vissa “detaljer” glöms bort. Inte så att det är något som saknas eller blir fel. Snarare att beställaren (och i vissa fall även leverantören) glömmer att tänka till en extra gång…

Merförsäljning kan vara just det där – att komma på den extra detaljen som göra den önskade funktionen eller lösningen så väldigt mycket bättre.

Som projektledare och kundansvarig ligger det på mig att försöka hitta sånt som ytterligare förbättrar kundens webbplats eller intranät. Vi som konsulter/leverantörer vet ju vad som fungerar rent allmänt och eftersom vi (oftast) även tagit fram en webbstrategi för kunden så vet vi vilka behov målgruppen för webbplasten eller intranätet har.

Genom att sammanföra våra samlade erfarenheter med kundens unika behov får vi ofta tillfälle till merförsäljning. Det kan dels vara sådant som funnits med under projektets gång och som skjutits på, men även idéer som poppat upp lite mer plötsligt.

Det som är värt att känna till är att det inte bara är vi projektledare/kundansvariga/försälningsansvriga som kan jobba med merförsäljning. Alla som varit inblandade i webbprojektet på ett eller annat sätt kan komma med smarta lösningar som gynnar kunden. Glöm inte bort systemutvecklarna eller formgivarna. De kan minst lika mycket som du, om inte mer…

← Äldre inlägg

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.