Mobilitet – välsignelse eller förbannelse?

8 Maj

Idag får vi t ex via reklamen en bild av att det är självklart att alltid vara nåbar, uppkopplad och uppdaterad. Att hela tiden ha koll på arbete och vänner genom mail, Facebook och nyheter är en vardag för många.

Välsignelse?

Via t ex Twitter kan jag läsa att många inte klarar sig utan sin Iphone eller Ipad. Vissa påstår att de inte överlever ens ett par timmar utan att ha tillgång till smartphone (eller dator). Hela deras liv verkar kretsa kring det som sker i det digitala flödet som avspeglas i Iphonen.

En av de som verkligen lever med sin Iphone 24/7 och verkar vara konstant uppkopplad, är min fd kollega Therese. För att vara ärlig så blir jag alldeles trött när jag ser hur hon hela tiden agerar i, med och utifrån det som händer i hennes digitala omvärld. Skulle aldrig orka leva så själv.

Jag tror att Therese verkligen ser mobilitet som en välsignelse, med nästan bara fördelar i att hela tiden vara online. Eller? :)

Förbannelse?

Jag själv tog ett beslut att lämna Facebook i vintras. Ett av skälen var att jag kände mig stressad över allt som alla andra gjorde och själv inte hängde med i flödet. Det blev ett måste att kolla vad som hänt både direkt när jag vaknade på morgonen, flera gånger under dagen och det sista jag gjorde när jag gick och lade mig.

Det är fler än jag som får problem med att hålla sig uppdaterad. DN skrev om fenomenet med sociala medier kontra sömnproblem i mitten av februari och jag känner väl igen mig i texten.

Mobilitet och arbetslivet

Inte nog med att vi hela tiden bär med oss och håller oss uppdaterade privat, även i arbetslivet kan det ställas mer eller mindre tydliga krav att hela tiden vara tillgänglig. Detta är t ex en av anledningarna till att jag valt att lämna konsultandet.

Hur många är det inte som tänker ”ska bara kolla mailen en sista gång” framför 22-nyheterna? De som även kollar jobbmailen direkt när de vaknar för att se om det är något ”akut” som behöver hanteras…

För mig har det känts väldigt stressigt att hela tiden behöva hålla ett öga på mailen, oavsett om det är helg eller semester. Att aldrig kunna koppla av helt, utan att fundera på om någon kund kommer höra av sig med frågor eller problem. Inte heller här är jag ensam, utan den ökade mobiliteten har – utöver att ge en större frihet – även ökat stressen hos anställda.

Mobilitet – ja eller nej?

Personligen skulle jag föredra att inte kunna läsa jobbmail – eller mail överhuvudtaget – på min mobiltelefon. Jag vill jobba mina 40 timmar i veckan och sen vara fri att göra som jag vill.

Några följder av den ökade mobiliteten är ökad övertid och det nya begreppet ”vobba”. Det är så lätt att ”bara” jobba ett par timmar extra hemma och att – när barnen är sjuka – ”hålla ett öga på mailen”.

Om jag skulle tvingas välja ja eller nej angående om jag vill jobba mobilt skulle det bli ett rungande – nej!

Upphovsrätt: 1900-talsjuridik vs 2000-talets webbtjänster

30 Mar

Under en jobbintervju igår började vi diskutera upphovsrätt. För mig är det ett komplext område som verkligen visar hur svårt det är för lagstiftare och myndigheter att hänga med i utvecklingen och skapandet av nya webbtjänster.

Alla känner till (och har åsikter) om nedladdning av filmer och musik. Personligen har jag aldrig känt det behovet, men att (olagligen) ladda ner är något som är förhållandevis vanligt. Andelen kända fall är ganska litet, men ibland fångar media upp enstaka incidenter.

Upphovsrättslagen kom 1960. Vem som helst kan förstå att dagens möjligheter att dela mediaproduktioner med andra knappt var tänkbar vid den tiden. Trots revideringar så är det – äntligen – dags att se över hela lagstiftningen inom området. Med start 2008 påbörjades en utredning för att se över dagens lagstiftning. Ett av förslagen är en helt ny upphovsrättslag. Frågan är när en sådan kan vara på plats – och om den är anpassad till dagens situation…

Igår fick jag ett medlemsmail från Fotosidan som bl a tog upp upphovsrättsproblematiken med Pinterest. Det är bara en i raden av olika webbtjänster som under de senaste 5-7 åren på olika sätt kommit att påverka vår syn på upphovsrätt.

Som en motpol till lagivrarna finns Creative Commons som främjar spridande och delande av information. Hur kan lagivrare och frihetsförespråkare mötas? Kan de mötas?

I mina ögon finns det en mängd information, bilder, filmer osv, som av upphovsrättsskäl inte att åtkomliga för oss ”vanliga”. Jag hoppas – för allas skull – att framtiden blir mer öppen och tillgänglig.

Senior inom webb – vad innebär det?

26 Mar

Jag kan bli väldigt fascinerad när 25-30-åringar kallar sig ”seniora” eller ”experter”. Trots att jag har jobbat med webben sen 1999 är det först de senaste 2-3 åren som jag själv börjat kalla mig senior.

Personligen anser jag att det inte bara är faktakunskaper som avgör om en person är ”expert” eller inte. Det räcker inte att ha pluggat ett halvår för att bli expert. Det krävs förståelse och erfarenhet från olika branscher och företag för att bygga upp en gedigen kunskapsbank. Det är för övrigt en av anledningarna till att jag undviker expertbegreppet och istället använder ”senior”.

Vem avgör om en individ är expert eller inte? Expert i vems ögon? Så snart du möter någon som är duktigare/mer kunnig än du är så tappar du ju ”expert”-titeln…

Att vara senior innebär för mig att en individ har flera års erfarenhet och djupa kunskaper inom det valda området. Det handlar inte om att vara generalist, eller specialist.  Båda dessa kan vara seniora. Däremot är det mer troligt att en specialist även kan komma undan med ”expert”.

Någonstans läste jag att 5-7 års erfarenhet krävdes för att bli kallad ”senior”. Vet inte riktigt om jag vill sätta en given gräns på ett visst antal år, men minst 5 är känns rätt troligt. Vad tycker du?

Dumbphones, appar och HTML5

14 Mar

Om du följt med min blogg ett tag så vet du att jag har en ganska skeptisk syn på appar och förordar mobilanpassade webbplatser. Därför blev jag extra glad för snart en månad sen då jag läste artikeln ”Vanlig mobilsajt viktigare än hypercool app!”. Kritiken där gällde främst att företagen inte insett behovet av en väl fungerade mobilsajt:

Det finns i dag tekniska lösningar som gör att sajten känner av om användaren surfar från en mobil eller dator – och automatiskt anpassar sig efter det. Använder du mobilen för att surfa till exempelvis facebook.se, google.se eller pcforalla.se möts du av en annan sida än om du använder datorn. Det här borde förstås vara en självklarhet.

Jag hade en svag förhoppning att den värsta hypen och ropen efter appar skulle ha lugnat sig nu, men suget verkar hålla i sig. Personligen har jag svårt att inse ”måstet” med en app, nu när det är fullt möjligt att automatiskt anpassa webbplatsen för mobila enheter med hjälp av responsive design.

Den största vinsten med att ha en enda webbplats som uppdateras i ett system, och som med hjälp av CSS:er anpassas efter mottagarens läsare (enhet), är att informationen endast behöver publiceras en gång - i publiceringssystemet.

Många sitter nu med appar som tagits fram med en extern leverantörs hjälp där uppdateringar av informationen kräver en insats från leverantören. Framför allt gäller detta de fall där det gjorts en ”quick-and-dirty”-lösning för att det var så ”enormt viktigt” att få fram en app…

Framtidens mobila lösningar

Precis som flera av kommentarerna till inlägget ”App eller mobilanpassad webbplats?” nämner, så finns det flera områden där en native app (dvs en app speciellt anpassad för IOS, Android eller Windows Phone) kan ha funktioner som en mobilwebb (än så länge) inte har.

Å andra sidan frågar jag mig hur många av alla native appar som verkligen behöver vara native. För mig personligen så spelar det ingen roll om jag använder Aftonbladets app, eller om jag surfar in på mobilwebben. Huvudsaken är att jag enkelt kan komma in på sajten/appen och att den fungerar rent tekniskt.

Kanske är det HTML5-baserade ramverk som är lösningen.

Netbiscuits släpper ramverket Tactile som ska förenkla html5-utveckling för mobila enheter. Ramverket ska ta hand om skillnader mellan mobiler, operativsystem och webbläsare.

Det är ju det här som är det viktiga – att alla användare, oavsett typ av webbläsare, ska kunna komma åt en anpassad version av webbplatsen. Jag tror – och hoppas – att vi får se en ökning av denna typ av lösningar och slipper apphysterin som präglat oss så länge.

Dumbphones

Att använda ett begrepp som ”smartphone” på en telefon som mer eller mindre är en förminskad dator, det går mig emot.

  1. Telefonen är inte smart. Den har en massa (onödiga?) funktioner.
  2. Även en icke-smartphone kan göra ”smarta” saker
  3. Vart tog huvudsyftet med mobiltelefonen vägen – pratet?

Det fanns en tid då en mobiltelefon var just en mobiltelefon. Jag, som barn av det tidiga 70-talet, ser fortfarande mobiltelfonen – smart eller inte – som först och främst ett hjälpmedel för att ringa och sms:a med. Att jag sedan kan kolla mail och t ex läsa nyheterna är ett extra plus.

Oavsett hur stor skärmen blir på en mobil så kommer den inte bli lika effektiv som en läsplatta eller en bärbar dator. Större skärmar gör snarare att mobiltelefonen blir mindre mobil (tar stor plats) – och känslig för yttre påverkan.

I den bästa av världar fungerar touchskärmarna perfekt, men om det är för kallt, eller varmt, eller fuktigt, eller… så funkar de inte. Om det inte är en telefon av ”tålig” typ. Kanske.

Kalla mig bakåtsträvare, men jag ser fram emot att gå tillbaka till min osmarta mobiltelefon utan touchfunktion. En hederlig (och tålig) knappsats gör att jag kan ringa och sms:a även med handskar.  Och samtidigt kan jag surfa och kolla mail. Allt jag behöver. Räcker för mig. Nämnde jag att den har multitasking också?

Annonsering för (ännu) bättre sökträffar – Google Adwords

7 Mar

Igår hjälpte jag en vän med att sätta upp en kampanj i Google Adwords för hennes företag. Ett första steg för att känna av hur det fungerar. De har tidigare blivit kontaktade av ett antal ”experter” som lovat topp 10-placeringar på Google om just deras bolag anlitas.

Vilket mervärde kan en kampanj i Google Adwords medföra? Behövs det verkligen?

SEO – komponenterna

Som jag skrev i inlägget om vad man som webbansvarig kan göra så består området sökmotoroptimering (SEO) av ett antal olika ”komponenter”:

  • Optimerad HTML-kod
  • Sajt- och informationsstruktur
  • Innehåll
  • Länkar

Sökordsannonsering, dvs Google Adwords o likn, kan sägas vara en femte komponent som kompletterar de övriga fyra.

Köpa tjänster?

Den tjänst som du troligen behöver köpa in är optimeringen av HTML-koden, om du nu inte råkar ha en systemutvecklare eller programmerare anställd.

Smidigast är om du redan från projektstart ser till att den leverantör du anlitar för att bygga webbplatsen är experter på webbstandrads och vet vad som gäller inom det området, och att det publiceringssystem som används stödjer dessa standards. Det är den snabbaste, billigaste och bästa lösningen. Som tur var går det dock att korrigera HTML-koden även i efterhand, men då kan det innebära att själva optimeringsarbetet blir mer komplext än om det gjorts från början.

Uppbyggnaden av webbplatsen

Från det att du kan börja bygga upp webbplatsen, se till att du bygger en logisk sajtstruktur. Det varierar mellan olika publiceringssystem hur detta görs, men det är någon som din leverantör bör kunna utbilda dig inom. Det är viktigt att det blir rätt från början. Börja hellre i liten skala än att försöka bygga upp allt direkt från början.

Innehållspublicering

De konkreta tipsen om detta finns i inlägget om hur webbansvarig kan jobba med sökmotoroptimering. Denna gång tänkte jag lyfta in en annan aspekt – inkopiering av text i publiceringsverktyget. En skitsak, ja visst, men ack så viktigt.

Oavsett hur bra din leverantör varit med HTML-optimeringen kan detta förstöras om du kopierar in text i publiceringssystemet och får med t ex Microsoft Words underliga ”HTML-kod”.

I flera publiceringssystem finns en möjlighet att styra hur text ska kopieras in – formaterad eller oformaterad. Bästa tipset annars är samma nu som det var 1999 – gå via Notepad/Anteckningar, då försvinner all formatering.

Annonser i Google Adwords

Vi utgår från att du gjort allt rätt enligt ovan, men ser ändå i ditt webbanalysverktyg att det ”saknas” beökare. Det är helt enkelt så att det finns nyckelord som du tycker att besökarna ”borde” ledas via för att komma till din webbplats. Först i ett sånt läge, när allt det grundläggande är åtgärdat och korrekt, kan det vara dags att börja kika på annonsering.

Börja med att gå igenom de nyckelord som du identifierat för att se hur din webbplats ligger till. Jämför sedan din webbplats med dina ”konkurrenters”. Det kanske t o m är så att du kan göra innehållsändringar som påverkar sökresultatet till det bättre.

Om det inte går att göra några textmässiga ändringar – ta dig en titt på t ex Google Adwords. Detsamma gäller om du har en kampanj inom ett smalt område. Även då kan det löna sig att ”köpa” besökare.

Sammanfattning

Tro inte att du kan rädda en usel webbplats med hjälp av Google Adwords. Det är ett komplement som stödjer de mer grundläggande åtgärderna för sökmotoroptimering. Släng inte ut en massa pengar på dyra konsulter som lovar att annonsering är lösningen. Börja i rätt ände. Lycka till!

Jobbdatabaser – finns det något smidigt och användarvänligt system?

28 Feb

Efter att ha fyllt i ett antal olika formulär och registrerat mig i flera jobbdatabaser hos företag, myndigheter och rekryterare är jag ganska säker på min sak – cv-systemen är urusla ur ett användarperspektiv och förvånansvärt ofta krånglar tekniken bakom.

Jämfört med hur smidigt det är för mig som jobbsökare att skicka iväg ansökningshandlingarna via mail blir det ett förhållandevis stort projekt med att skapa konto och fylla i alla uppgifter. Uppgifter som jag redan fyllt i x antal gånger. I andra system.

Å andra sidan inser jag att det är väsentligt mycket enklare att hålla koll på de som söker och strukturera alla ansökningar. Oavsett vilket av systemen som används så lämnar de dock mycket att önska för oss jobbsökare. T ex så bör det ju gå att logga in.

Det system som bl a Arbetsförmedlingen och Skatteverket använder (ReachMee) vägrar direktinloggning på deras respektive webbplatser. Först när jag ber om en lösenordspåminnelse fungerar det – med samma lösenord.

När det gäller rekryteringsföretag och onlinedatabaser är det tyvärr inte så värst mycket bättre. Monster är bra på flera sätt, men varför måste man fylla i cv-uppgifter på två ställen? Dels i själva cv:t, dels i den personliga profilen. Känns inte logiskt.

Adecco, Manpower, Poolia m fl har jag slutat använda. Det är för mycket information som ska matas in på nytt och hållas uppdaterat. Att finnas på Monster får räcka. Tyvärr var jag tvungen att använda Adecco för att kunna ansöka till ett specifikt jobb, men då var det möjligt att slippa fylla i alla uppgifter och istället bifoga separata dokument. Smart!

Hammer & Hanborg får okej på sin cv-databas, men inte mer. Det går t ex inte att ladda upp ett personligt brev eller egen cv – något som kan vara önskvärt med tanke på den typen av jobb som annonseras.

Jag kommenterade detta med cv-databaser på Twitter och fick direkt respons.

Är det så illa att HR-folk inte förstår hur viktigt det är med användarvänlighet? Finns det ingen som kan hjälpa dem i så fall?

Sökmotoroptimering (SEO) – vad kan jag göra som webbansvarig?

13 Feb

Att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats är ingen engångsåtgärd, utan det är ett kontinuerligt arbete. En del av arbetet kan du som webbansvarig själv göra. Annat kan du behöva hjälp med från en systemutvecklare/programmerare.

Optimerad HTML-kod

Steg ett för att åstadkomma en sökmotoroptimerad webbplats ligger i hur HTML-koden är uppbyggd. Organisationen World Wide Web Consortium (W3C) har satt samman riktlinjer kring kodstandard för webbplatser, vilka bygger på ett antal principer och en vision om hur internet ska uppfattas av användarna. Enkelt uttryck handlar det om att allt på webben ska vara tillgängligt för alla – på ett säkert sätt.

I de flesta fall är detta något som du som beställare, webbplatsägare eller webbansvarig inte ska behöva bekymra dig om. Se till att det i kontrakts- och beställningsdokument tydligt framgår att ni kräver en godkänd validering hos W3C. De har ett verktyg som heter W3C Markup Validation Service, som enkelt ger svar på tal kring hur pass väl validerad HTML-koden är.  Det finns även andra verktyg för validering. T ex har NetRelations ett verktyg som kallas Inspector.

Felen som rapporteras in av verktyget är allt det som inte följer de riktinjer som W3C satt upp. I vissa fall kan det handla om sådant som du (eller din leverantör) inte anser är viktigt för webbplatsen (t ex saknad ”alt”-text), ibland kan det vara fel av mer allvarlig karaktär. Oavsett vilken åtgärd du bestämmer dig för (ändra eller behåll) – se till att webbplatsen är validerad och att du fått ta del av resultatet innan du godkänner leveransen.

Jag skrev en del om vad man bör tänka på kring HTML-kod och taggar i ett tidigare inlägg - SEO-analys av din webbplats.

Sajt- och informationsstruktur

För att sökmotorerna ska förstå hur webbplatsen är uppbyggd strukturmässigt är det viktigt att tänka på dessa punkter, som jag till viss del även beskriver i SEO-analys av din webbplats ovan.

Läsliga URL:er

Det här styrs ofta av valet av publiceringssystem. Det kanske inte är något som är påslaget från början, men se till att välja ett verktyg som ger adresser av typen http://www.dn.se/ekonomi/fbi-slapper-hemlig-jobs-rapport/ och inte http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?website=TAB4. Inte nog med att den senare typen av URL försvårar för sökmotorerna att identifiera vad som finns på sidan, även besökarna blir förvirrade av en komplex, intetsägande webbadress.

Inte för många navigationsval

Det finns en del olika skolor kring hur många val det ska svara, men 5-8 alternativ är det som oftast nämns. Det är kopplat till människans perceptionsförmåga och inget som är unikt för webbplatser. Vi människor kan uppfatta och komma ihåg 5-8 siffror, saker, eller namn. Därför bör man även i webbsammanhang hålla sig till detta maxantal.

Inte för många navigationsnivåer

En gång i tiden gällde maximala tre klick för att komma till den lägsta nivån på en webbplats. Detta har ändrats något nu och rent generellt är användarna/besökarna mer benägna att klicka sig djupare ner i strukturen. Det förutsätter dock att de vet vad som väntar och är intresserade av det innehåll som finns ett eller ett par klick bort. Undvik dock att ha fler än fyra navigationsnivåer om möjligt.

Innehåll – webbcopy och uppdateringsintervall

Att skriva för webben är som bekant inte som att skriva för läsning på papper. Själva skrivandet i sig har jag bl a berört i inlägget ovan - SEO-analys av din webbplats.

Nyckelord

Det som är viktigt att än en gång lyfta upp är användandet av nyckelord. Istället för att tänka inifrån-ut och anpassa innehållet efter vad du (företaget/organisationen) vill ha sagt – utgå från vad det är kunderna/besökarna söker efter. Anlaysera även de sökningar och det besökarbeteende som du kan utläsa från webbanlaysverktyget och anpassa innehållet utifrån det.

Vilka nyckelord använder kunderna i kommunikationen med er? Undvik sida upp och sida ner med företagssvammel – se till att ge besökarna (och därmed även sökmotorerna) de nyckelord de söker efter.

Skriv inte om fordon om du säljer cyklar eller bilar. Skriv inte modeaccessoarer om du säljer handväskor och smycken. Det finns många exempel på hur lätt det är att missa en stor intressegrupp för att man använder fel ”språk” och inte talar till besökaren på ett sätt som han/hon förstår.

Uppdatera ofta

Innehållsmängden på internet ökar väldigt fort. Det innebär att en webbplats som endast uppdateras någon gång per år riskerar att hamna längre och längre ner i resultatlistan hos t ex Google. För dig som webbansvarig finns det olika sätt att uppdatera och förnya webbplatsen.

Den åtgärd som kanske ligger närmast till hands är att skapa nya sidor. Om det gäller en livligt besökt webbplats om en populär produkt eller tjänst som kontinuerligt uppdateras är detta troligtvis inget problem. Du har säkert mycket att skriva om. Nya kundreferenser, citat från nöjda kunder, tävlingar, produkt- och företagsnyheter mm.

Om det inte finns något att skriva om? Om inget har hänt? En uppdatering behöver inte innebära att du skapar nya sidor. Det kan även innebära mindre ändringar och justeringar på existerande sidor. Byt ut ett ord eller två, så tolkar Google det som en uppdatering. Utgå från vad du kan avläsa i analysvertyget och revidera innehållet på de sidor som har låga besökssiffror eller där besökarna stannar väldigt kort tid. Det finns alltid arbete att göra på en webbplats. Den blir aldrig ”klar”…

Länkar till din webbplats

Näst efter ett kvalitativt innehåll och en välkodad sajt är länkar in till din webbplats det viktigaste för att lyckas med sökmotoroptimering. Det är t ex olika typer av  länksamarbeten som SEO-konsulterna ofta jobbar med för att höja webbplatsers ranking hos sökmotorerna. Detta är väldigt effektivt, men tyvärr finns det även en baksida. Ofta handlar det om mer eller mindre accepterade ”länkfarmar”. Google har svartlistat flera varianter av länkfarmar, men nya länksamarbeten dyker upp och det är svårt att veta vad som är okej och inte.

Istället kan du som företagare se dig om i ditt eget kontaktnät och erbjuda länkbyten med de företag och leverantörer som du jobbar med. Detta är både mer rättvisande i Googles ögon, dessutom skapar det en större tilltro hos kunden att du och leverantör X länkar till varandra.

Hoppa inte på första bästa erbjudande med ”garanti att hamna på topp 10″ i Google. Någon sådan garanti finns inte. Hårt arbetet enligt det ovan är det enda som hjälper. Lycka till!

Facebooks tidslinje vs. att lyssna på användarna

6 Feb

Är du Facebook-användare? I så fall kommer du snart, oavsett om du vill eller inte, tvingas till att använda Facebooks tidslinje. Jag har från första gången jag såg den varit en stark motståndare. Allt som oftast har jag trott mig vara ganska ensam om detta, men efter att ha vädrat missnöjet på Twitter har jag insett att jag inte är ensam om detta:

Min tweet om Facebooks tidslinje

Enligt en undersökning som IDG/PC för alla refererade till är över hälften av användarna negativt inställda till tidslinjen. Att genomföra en förändring utan att ha säkrat det blan användarna stärker ju tilltron hos dessa. Eftersom Facebook i och för sig har en ”tradition” av att göra ändringar utan att användarna tillfrågas är det ju inget konstigt i sig kanske man kan tycka. Å andra sidan tyder det på en stor nonchalans.

Jag väntar tyvärr bara på den dag då jag kommer tvingas att använda tidslinjen. Frågan är om jag kommer stanna kvar som Facebook-användare, eller lämna det åt sitt öde.

Vad tycker du? För eller emot? Stanna kvar eller lämna?

Cookielagen – vet Du vad som gäller?

27 Jan

1 juli 2011 fattades ett (omstritt) beslut om att skärpa kraven på samtycke vad gäller användningen av cookies på webbplatser:

Lagen om elektronisk kommunikation har skärpts from 1 juli 2011 för att öka integriteten för internetanvändare. Med andra ord m å s t e alla marknadsförande/säljande webbplatser fråga varje besökare om lov för att placera en cookie/kaka på dennes klient.

Fram tills nu har inga domar eller böter utdelats, men detta kan snart komma att ändras…

Hur göra? Riktlinjer?

Att följa lagen är förhållandevis enkelt. Om man vet vad som gäller. Visst har väl din webbplats en sida som beskriver hur ni använder cookies? Inte? Du är inte ensam dessvärre. Ett exempel på utförlig cookie-sida finns hos Riksdagen. Där finns all information som behövs för att lagen ska följas. Observera t ex länken till PTS som förtydligar vad cookies innebär ur ett användarperspektiv. Hos PTS  finns även information för webbplatsägare.

IAB - Organisationen för Svenska Interaktiva marknadsaktörer - har skapat webbplatsen Mina Cookies, som beskriver regler och riktlinjer kring hanteringen av cookies för dig som webbplatsägare. Där finns även en användarguide för hur man som användare själv styr om man vill acceptera (eller ta bort) cookies.

Du behöver alltså inte göra som t ex Regeringen.se eller Polisen.se – se nedan:

Cookie-text på Polisen.se

Nu då?

Har du inte redan en cookie-sida – se till att skapa en. Allt du behöver veta finns beskrivet ovan. Vad väntar du på? Cookie-lagen är här för att stanna.

När är sajten klar – egentligen?

23 Jan

Oavsett om man är konsult och utvecklar en ny webbplats för en kund, eller intern projektledare för ett webbprojekt kommer frågan förr eller senare: ”När är sajten klar?”.

Som konsult är frågan ganska lätt att besvara – när alla funktioner är färdigutvecklade och de färdiga sidmallarna är levererade till kunden. Den interna aspekten är betydligt svårare.

”Klar”?

Först och främst: Kan en webbplats bli klar? ”Nej”, svarar vän av ordning och jag håller med. Den nya sajten kommer aldrig bli 100% färdig. Om det är så att du har någon som använder ordet ”klar” i samma mening som ”sajt” eller ”webbplats” (eller – gud förbjude – hemsida) – be personen förklara vad han/hon tycker ska ske efter att sajten är klar. Semester?

Det kommer alltid idéer om nya funktioner och nytt innehåll. En webbplats ska helt enkelt inte bli klar, trots att jag själv fått frågan…

Prioritera, prioritera, prioritera

I ett webbprojekt är det självklart att det måste göras prioriteringar. Projektet har dels en budget att hålla sig till, dels finns det en tidsaspekt att beakta. I detta läge gäller det att prioritera, för att veta vad som ska göras och när.

  1. Vilka funktioner krävs för att vi ska kunna uppfylla de primära användarmål som satts upp för den nya webbplatsen?
  2. Vilket innehåll krävs för att de primära användarmålen ska uppfyllas?

Den första punkten diskuteras enklast med webbkonsulten. Med budgeten X och tidsramen Y, vilka funktioner kan vi skapa till webbplatsen? Följdfrågan som du som beställare måste ställa dig själv – och eventuellt även den konsult som hjälpt dig med strategiarbetet –  är: vilka funktioner ger bäst resultat med hänseende till punkt 1 ovan? Det kan mycket väl vara så att du ställs inför en valsituation där olika funktioner medför olika fördelar. Utgå då från det viktigaste användarmålet och prioritera utifrån det.

Innehåll är en intern fråga och för att inte hamna i ett läge där alla funktioner är på plats, men sajten är tom – börja innehållsarbetet på ett tidigt stadium. Även här: utgå från användarmålen och rationalisera bort allt innehåll som inte uppfyller de kraven. När användarnas behov (och krav) är tillgodosedda, då kan du se till vad du vill få ut och berätta för besökaren. Dock utan att kliva på, eller försämra användarupplevelsen.

Dela upp webbprojektet i faser

I den bästa av världar har webbprojektet en stor säck med pengar och kan åstadkomma underverk. I själva verket får man ofta dela upp webbprojektet i ett antal olika faser och det färdiga resultatet kallas sällan ”underverk”. Både den tekniska utvecklingen och innehållsarbetet.

Jag har varit med om flera webbprojekt som dragit ut på tiden för att beställaren inte delat upp projektet i faser. Genom att göra tre dellanseringar istället för en, får man dels ut den nya webbplatsen snabbare, dels håller man intresset uppe då det kommer två ytterligare lasneringar efter den första.

Den mest kritiska funktionaliteten och det mest kritiska innehållet – ur ett användarperspektiv – lanseras först. Baserat på prioriteringsordningen lanseras sedan övriga funktioner och innehåll efter ett på förhand bestämt (och kommunicerat) schema. Då vet besökaren (användaren) vad han/hon har att vänta sig och du kan t ex ha ett halvår på dig att rulla ut nytt innehåll och nya funktioner, istället för en kväll, eller en helg.

Sammanfattning

  1. En sajt blir aldrig klar
  2. Prioritera för att få klart det viktigaste först
  3. Dela upp webbprojektet i faser och lansera i prioriteringsordning

Ingen rocket science, men ack så svårt att genomföra i verkliga livet. Framför allt vad gäller faserna. Så många vill ha allt klart på en gång. Våga stå emot! Både du och webbprojektet vinner på det.

← Äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.